Tvångsvård är ett omdiskuterat ämne i dagens samhälle och Sverige. Många debatter råder där betoningen ligger på de tvivelaktiga omhändertaganden där barn och unga far illa. I denna studie undersöker vi hur socialsekreterare resonerar kring LVU med fokus på handlingsutrymme, makt samt överväganden och osäkerheter i LVUhandläggning i syfte att undersöka socialsekreterarnas egna tankar och upplevelser vilket är ett perspektiv som i nuvarande forskningsfält är svagt behandlat. Med utgångspunkt i Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati har vi utfört semistruktureradeintervjuer med åtta socialsekreterare vid fyra barnenheter och två ungdomsenheter. Vi fann att socialsekreterarna i vår studie beskrev en komplex bild av deras arbete. Stundom upplever de att de har makt och handlingsutrymme, och stundom inte. Detta kunde bero på LVU-handläggningens utformande, samt hur mycket ansvar den enskilde socialsekreteraren fick från sin organisation. Deras arbete genomsyras även av flera genomgående osäkerheter som uppstår i svåra överväganden i LVUhandläggning. Vi såg även att makt hade en stor roll i socialsekreterarnas arbete,framför allt när det kommer till samarbete med familj och hur mötet med barn och unga struktureras. Samtidigt beskrev socialsekreterarna hur LVU-handläggning ibland följs av en känsla av maktlöshet när det inte går som planerat.

The purpose of the study is to seek an understanding of social workers experiences in working with children who have witnessed violence. The study aims to study and analyze what efforts the social services offer children who have witnessed violence, and what difficulties there are for social workers to help children who have witnessed violence, with the ambition to increase knowledge about what support children who have witnessed violence receive from social services and whether there are factors experienced that make it more difficult for social workers to work with children who have witnessed violence. To answer this purpose, the following questions were asked: According to the social workers, how are children affected by witnessing violence? How does the social service work with these consequences and what support does the social service offer to children who have witnessed violence? According to the social workers, what are the obstacles to being able to give children that support after they have witnessed violence? To pursue the study, we chose to do a qualitative method and we interviewed five social workers. The essay's results show that the social workers think that the consequences of witnessing violence are very different for each child. But there is a common picture among the social secretaries that children who witness violence are exposed to great psychological stress. It will also have a negative effect on the children's social, mental and physical well-being. Several times the child has their basic safety removed. The study also shows that social workers experience that they can not always help the children although they want to and believe that the children are in need of help. The result has been analyzed using theories about coping and street level bureaucracies. The coping strategies were mainly helpful in analyzing the first question regarding children's consequences. Street level bureaucracies were especially helpful in explaining the support provided by social workers to children and the obstacles that may exist in helping children who have been subjected to violence and who have adopted the various coping strategies.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar enskilda socialarbetare på socialtjänsten upplever efter en HBTQI-utbildning samt vilka arbetssätt kring HBTQI-frågor som förekommer. Genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare och med hjälp av tematisk analysmetod har dessa tre teman framkommit: yttre påverkansfaktorer, normkritiskt arbete och klientkontakt. I resultatet framkommer det att HBTQI-utbildningen bidrar till ett normkritiskt förhållnings- och arbetssätt, som levandehålls om förutsättningarna tillåter det. Informanternas människosyn har förändrats efter utbildningen och de upplever sig arbeta inkluderande, normmedvetet och självreflekterande. Med de valda teoretiska perspektiven går det att tolka resultatet som att informanterna arbetar med en antiförtryckande praktik och använder sig av reflektionsverktyg, genom detta kan de förhoppningsvis minska sin påverkan till minoritetsstress. Förhoppningen med denna studie är att bidra med en förståelse om hur en HBTQI-utbildning kan hjälpa professionella inom hela det sociala arbetet att få en inkluderande människosyn genom att arbeta normkritiskt. / The purpose of this study is to investigate what changes individual social workers experience following LGBTQI education and what kind of working methods around LGBTQI issues occur. Through qualitative interviews with six social workers and with the help of a thematic analysis method, three themes have emerged: external influencing factors, norm-critical work and client contact. The results show that the LGBTQI education contributes to a norm-critical approach and way of working, which is kept alive if the conditions allow it. After the training the informants' view of people has changed and they experience that they are working in an inclusive way, norm-consciously and self-reflective. With the chosen theoretical perspective, the results can be interpreted as follows: the informants are implementing an anti-oppressive method in their work and using tools of reflection. Through this, they can hopefully minimize their influence on minority stress. Moreover, the study aims to contribute with an understanding of how a LGBTQI education can help professionals within social work adopt an inclusive view of people by working in a norm critical way.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse husdjur har i Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor. Data samlades in med webbenkäter som besvarades av 25 socialsekreterare i olika kommuner. Resultatet jämfördes med tidigare forskning och analyserades med begrepp från Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att socialsekreterarna bedömer att husdjur är viktiga att ha i åtanke i våldsärenden och i likhet med tidigare forskning har många erfarenhet av att kvinnor stannar kvar i våldsamma relationer på grund av oro för husdjur. Trots detta samverkar man sällan med andra aktörer och många uppgav att det saknas tydliga rutiner för klienters husdjur på arbetsplatsen. Vidare tror en majoritet inte att Socialtjänsterna i Sverige beaktar sambandet mellan våld mot kvinnor och våld mot husdjur. En slutsats är att relationen till husdjur kan försvåra ett uppbrott från en våldsam partner, men att detta inte beaktas i större utsträckning kan bero på husdjurens juridiska ställning. / The aim of the study was to investigate the importance of pets in the Social Services’ work with women subjected to domestic violence. Data were collected using web surveys answered by 25 social workers in different municipalities. The results show that the social workers assess pets as an important factor to keep in mind in cases of violence and that many have experience of women remaining in violent relationships due to concern for their pets. Despite this they rarely collaborate with animal agencies and some of the social workers experience that their workplace has a lack of clear guidelines regarding clients’ pets. A majority thinks that the link between violence against women and pets is not generally considered by the Social Services. A conclusion is that the current legal status of pets may be the reason why they are not considered more in social work and that this may constitute a risk factor for women remaining in violent relationships.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare inom individ och familjeomsorgen (IFO) i två kommuner i Värmland arbetar för att bryta det sociala arvet. Vi använder oss utav en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte. Studien bygger på intervjuer med sju yrkesverksamma socionomer, där samtliga är verksamma inom IFO. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och tolkats utifrån empowerment-teorin och Gustav Jonssons teori om det sociala arvet. Resultatet visade att IFO arbetar utifrån två olika synsätt för bryta ett socialt arv, det ena innefattar att tillföra nya influenser till barnet i dennes hemmiljö och det andra innebär att avlägsna den unge från sin bristande hemmiljö för att på så sätt tillföra nya perspektiv. Resultatet visar även att det förebyggande arbetet är en bristvara inom kommunerna, vilket försvårar arbetet att kunna fånga upp individer i ett tidigt skede. Slutsatsen var att socialsekreterarna använder sociala insatser som verktyg för att öka möjligheterna till att bryta både det enskilda barnet och familjens behov av sociala insatser, dock i samma stund som insatsen tillsätts arbetar socialsekreterare IFO aktivt för att stärka individer för att de ska kunna klara sig själva. Vi gör tolkningen att individernas sociala arv kan påverka deras motivation till insats. / The purpose of this study was to investigate how social workers within the individual and family care (IFO) work in two municipalities in Värmland to break the social heritages.  The study is based on interviews with seven professional social workers, all of them are working within IFO. Data has been analysed with a qualitative content analysis and Empowerment Theory and Gustav Jonsson's (1969) Theory of Social Heritage. The results showed that social workers utilise two different approaches to break negative intergenerational patterns. The first approach involves introducing new, positive influences to the child and it´s family in their home environment, whilst the second approach involves removing the child from undesirable environmental aspects in order to add new, positive influences. The result also showed that the lack of preventive interventions makes it difficult to assist individuals at an early stage. We conclude that social workers utilise social intervention as a method to increase the success rates of breaking the negative social heritage to children and their families. Evidently, at the same time as social intervention is utilised, the IFO social workers aim to actively strengthen individuals so that they can function on their own.  We do the interpretation that an individuals' social heritage may have an impact on their motivation for effort.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ålder beaktades, användes och konstruerades hos yrkesverksamma socionomer. Studien hade utgångspunkt i teorierna och begreppen ålderism, ålderskodning och social identity theory. I studien intervjuades fem yrkesverksamma socionomer från olika platser i Sverige om deras föreställningar av ålder och dess betydelse samt påverkan inom det sociala arbetet. Resultatet analyserades genom ett diskursanalytiskt perspektiv med betoning på både det explicita och implicita som förmedlades under intervjuerna. Resultatet visade hur ålder kunde kodas till specifika beteenden, där det även existerade olika förväntningar av beteenden för olika åldersgrupper som primärt bestod av de gamla och de unga. Resultatet visade även att den kronologiska åldern besatt starka värdeladdningar som gav uttryck i hur respondenterna betraktade sig själva och sin omgivning, samtidigt som det existerade en problematik i att inte känna sig som sin kronologiska ålder. Olika åldersgrupper förmedlades besitta olika värden beroende på vilken kontext de sattes inom där yngre besatt en hög status i samhället men en låg status inom det sociala arbetet. Det framkom att erfarenhet värderades som en viktig resurs inom professionen som var starkt kodad till en äldre ålder. Ålder beskrevs vara ett objekt för grupptillhörighet samt utanförskap inom arbetsplatser vilket var en av flera grunder för åldersdiskriminering primärt riktad mot de yngre socionomerna. Åldersdiskriminering framgick även vara förekommande inom det sociala arbetet på ledningsnivå. En slutsats som drogs var att ålderism och ålderskodning tolkades ha en närvaro i det sociala arbetet.

My aim was to explore the experiences of social workers working with unaccompanied refugee children when hearing traumatic narratives shared by the children. This is a qualitative research based on semi-structured interviews with three social workers with experience of working with these children in the social services in Sweden. The transcribed interviews have been interpreted with themes and the theoretical framework used is countertransference and vicarious trauma theory. The result shows that all the informants have been influenced by the traumatic narratives they have heard and their interaction with the client was affected by their personal experiences. The result also shows that a trustful relationship between the client and the social worker is fundamental for good communication, but also that more education and knowledge combined with support from the workplace and opportunities to exchange knowledge contribute to developing good and respectful interactions with clients.

I den här studien undersöker vi hur socialsekreterare som arbetar med barnutredningar inom socialtjänsten förhåller sig till barns delaktighet under utredningsprocessen. De utredningar vi främst fokuserar på i uppsatsen lyder under lagrummet i 11 kap. 1 §, 1 st. i SoL (2001:453). Genom sex kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare var syftet att undersöka vad de har för syn på barns delaktighet, hur de ser på sin egen kompetens gällande delaktighet samt vad de upplever sig ha för möjligheter och begränsningar att göra barn delaktiga. Genom en analys med hjälp av Shiers delaktighetsmodell (2001) fann vi att socialsekreterarna upplevde sig ha ett stort handlingsutrymme med goda möjligheter att anpassa arbetssätt och metoder utifrån olika barn. Barns delaktighet beskrivs av socialsekreterarna i termer av att barnet får fortlöpande information om det som rör barnet själv och att det generellt sker ett samtal med varje barn där barnet ges möjlighet att uttrycka sina åsikter men har en relativt liten möjlighet att påverka beslutet om insats. Enligt de intervjuade socialsekreterarna finns en hel del hinder för att kunna göra barn delaktiga som till största del beror på att vårdnadshavare inte ger sitt samtycke och att alliansen med dessa många gånger måste prioriteras. Även barnets personlighet och mognad beskrivs som en påverkansfaktor för delaktigheten, sociala och verbala barn är lättare att göra delaktiga än barn som är tystlåtna och passiva. Socialsekreterarna beskriver att deras kunskap och kompetens inom barns delaktighet är svår att definiera. Det är en kombination av utbildningar och erfarenheter samt till stor del baserad på ett kollegialt utbyte av lärdomar. Det framkommer också att barn med funktionsnedsättningar inte alltid görs delaktiga på samma sätt och att det saknas kunskap gällande hur detta bör gå till. / In this study we examine how social workers relate to children's participation during the case work process within social services. We are focusing on the case work which is regulated in chapter 11, section 1, paragraph 1 in the Social Services Act (2001:453). Through six qualitative and semi-structured interviews with social workers, we explore their views on children's participation, how they view their own competence regarding participation, and how they perceive their opportunities and limitations to involve children. Through an analysis with the help of Shier's model of participation (2001), we found that the social workers felt that they did have room for maneuver and great possibilities to adapt their working methods in relation to each individual child. The social workers describe children's participation in terms of in terms of the child receiving continuous information on matters that concern the child. There is generally one meeting with each child where the child gets the opportunity to express their own opinions but have a rather small opportunity to influence the final decision regarding social interventions. According to the interviewees there are a number of obstacles in involving children, which is mainly due to the fact that parents with their custodial rights won't give their consent and that the alliance with them must be prioritized. The child's own personality is also described as a factor that influences participation, social and verbal children are easier to involve in a participatory way than children who are quiet and passive. The social workers described their knowledge and competence in children's participation as difficult to define. It is a combination of education and experience and largely based on a collegial exchange of work experiences. It also emerges that children with disabilities are not always allowed to be involved in the same way and that there is a lack of knowledge of how to go about it.

The social work practice problem for this study was a lack of knowledge about social workers' experiences of working with deaf and hard of hearing people with mental illness. This study was needed to fill a practice gap by increasing an understanding of the experiences of social workers to inform best practices and address the needs of deaf and hard of hearing population through culturally and linguistically competent mental health services. The research questions focused on the experiences and challenges of social workers working with deaf and hard of hearing people and best practices identified by these social workers. Ecological systems theory was used to guide this study. Data were collected from a focus group comprising 9 social workers working with deaf and hard of hearing people with mental illness at a healthcare provider on the east coast of the United States that offered culturally and linguistically therapeutic services. Themes identified through thematic analysis of the data were cultural competence, empowerment and advocacy, professional education, and leadership to advance cultural competence. The findings of this study may be used to help healthcare providers identify key components of program design and service delivery that support culturally and linguistically competent mental health services for the population. This knowledge may also be used by social work practitioners and administrators to bring about positive social change by enhancing social work practice related to deaf and hard of hearing clients with mental illness, improving mental health outcomes, and supporting recognition of the importance of culturally and linguistically competent mental health services.

Assault of community-based mental health professionals is a worldwide phenomenon, and current extant literature examines the prevalence of client assault on counselors, social workers, and psychiatric personnel. While there is significant quantitative scholarship on the incidence of this phenomenon on social workers and psychiatric personnel, there are limited statistical data on client-perpetrated violence against community-based counselors and no qualitative studies found that examined how these professionals experience this occupation risk. Therefore, the purpose of this study was to explore how counselors who work in community-based settings make sense of these experiences. Through semi structured interviews, 6 community-based counselors living in the Southeastern region of the U.S. shared their lived experience of client assault. Hermeneutic was used as a methodological and theoretical framework to analyze the data. The following themes emerged from the data study: training as a management strategy, ambivalence as a new way of being, and connections for well-being. The results of this study have training, practice, supervision, and social change implications. Through adding counselors'€™ voices to the discourse on client assault, the findings of this study can be used to identify experiences and training that will assist counselors in caring for themselves in the aftermath of an assault. Furthermore, understanding these experiences may inform the development of protocols for keeping this vulnerable population safe.