Bakgrund: Sammanslagningar är vanligt förekommande och görs bland annat av ekonomiska skäl. Det är vanligt att sammanslagningar inte ger önskat resultat och skapar sämre moral och arbetskultur. Den mänskliga faktorn och organisationskulturen förbises då fokus ofta ligger på ekonomi. Kulturella skillnader är en stor utmaning vid sammanslagningar och inverkar stort på sammanslagningens resultat. Kulturer som är samstämmiga ökar chanserna att medlemmarna i organisationerna eller enheterna är mer positiva och bidrar till att göra sammanslagningen lyckad. Människors sociala identitet spelar in för hur en individ känner samhörighet och tillhörighet till en organisation eller enhet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur organisationskultur inverkar vid sammanslagningar genom att undersöka artefakters betydelse. Studien ämnar göras utifrån aspekten organisationskultur och specifikt artefakter i förhållande till social identitet, samhörighet- och lojalitetskänsla då en längre tid passerat sedan en sammanslagning genomförts. Metod: Kvalitativ metod valdes för att svara på studiens syfte och få en så rättvis och sanningsenlig bild som möjligt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta medarbetare som är berörda av sammanslagningen. Även dokument från den studerade organisationen har legat till grund då de anses viktiga vid historiskt inriktad forskning och kan vara bra när kulturella skillnader och anställdas beteende studeras. Slutsats: Studien visar att människan som artefakt har stor betydelse för var de anställda lägger sin lojalitet och känner samhörighet. Studiens resultat visar även att flera andra typer av artefakter, såsom aktiviteter och arbetskläder har betydelse för detta. Det visade sig att chefens sätt att vara och kommunicera reflekteras i de olika enheterna och även ses som en symbol för organisationen. Det framkommer att i stort sett allt som sker i en organisation har en symbolisk betydelse och att artefakter kan användas för att implementera önskade värderingar och beteenden i en organisation. Ett medvetet arbete med organisationskultur och artefakter kan användas som ett verktyg för att uppnå en lyckad sammanslagning. / Background: Mergers are common and financial issues are one reason. It is common that mergers do not produce the desired results and often create poorer morals and work culture. The human factor and organizational culture are often disregarded as the focus is on finances. Cultural differences are a major challenge in mergers and have a major impact on the merger's results. Cultures that are consistent increase the chances that members of organizations or units are more positive and contributes to make the merger successful. People's social identity plays a role in how an individual feels about belonging to an organization or entity. Purpose: The purpose of the study is to research and describe how organizational culture affects mergers by researching the significance of artifacts. The study aims to make, based on the aspect of organizational culture and specific artifacts in relation to social identity, sense of belonging and loyalty after a long time has passed since the merger. Method: The qualitative method was chosen to respond to the study and get as fair and truthful picture as possible. Documents from the studied organization have also been used as they are considered important in historically oriented research and can be good when studying cultural differences and employee behaviour. Conclusion: The study shows that human as an artifact is of great importance for where the employees place their loyalty and feel togetherness. The results also show that several other types of artifacts, such as activities and work clothes have significance for this. It appears that the manager's way of conducting and communicating is reflected in the various units and seen as a symbol for the organization. It appears that almost everything that happens in an organization has a symbolic significance and that artifacts can be used to implement desired values and behaviours in an organization. A conscious work with organizational culture and artifacts can be used as a tool for achieving a successful merger.

The UK's departure from the EU marks a pivotal moment in the history of intra-EU migration, one which foretells significant consequences for the identities and future plans of EU27 citizens who call the UK home, as they try to navigate the uncertainty and xenophobic othering sparked by the referendum result in June 2016. This thesis proposes five hypotheses on the cause-and-effect relationships that link migrant identity to subsequent decision-making in the context of Brexit, through coping strategies and other determining factors. Findings are based on thematic and comparative analysis of qualitative in-depth interviews with 22 Italian, Polish and Romanian citizens living in London, which were conducted between March 2018 and April 2019, prior to the UK's departure date and during a period of considerable uncertainty regarding their future in the country. In terms of Brexit's impact on their identity formation, xenophobic othering plays a key role in reinforcing and reconfiguring collective identities, and provokes contests to citizenship-identity hierarchies within the EU27 community in London. Despite the three nationalities' differing patterns of belonging and resulting identity reconfigurations, Brexit has broadly increased their attachment to, and solidarity through, a transnational European identity. In terms of the practical impact of Brexit on significant life-course decisions, the referendum has not triggered a 'Brexodus' or mass emigration of EU27 citizens from the UK, as emigration decisions are primarily governed by individual and circumstantial factors. Citizens who do not emigrate either face analysis paralysis and adopt avoidance tactics to delay decision-making, or they opt for instrumental naturalisation which often leads subliminally to a greater sense of belonging in the UK. Alongside the general hypotheses, this thesis also depicts the diverse attitudes and coping strategies that differentiate Italians, Polish and Romanians from one another, with regards to their distinct national and cultural backgrounds.

El objetivo del estudio es analizar los procesos de construcción de la identidad social en raperos de Lima. Participaron 10 personas de sexo masculino cuyas edades fluctuaron entre los 23 a 26 años, quienes reconocen pertenecer a la cultura hip hop desde hace más de seis años. La metodología utilizada fue cualitativa con diseño fenomenológico. La técnica de recolección de información fue la entrevista enfocada. Se utilizó el análisis temático para establecer las siguientes categorías: características del grupo, valor otorgado al grupo y diferencias con otros grupos de rap. Los resultados señalan que estos jóvenes son parte de la cultura hip hop al encontrar elementos que les otorgan satisfacción, brindándoles así una reafirmación y beneficios a su identidad social. / Social Identity in rappers from Lima. The objective of the study is to analyze the processes of construction of social identity in rappers from Lima. 10 male people participated, ranging from 23 to 26 years old, who acknowledge being part of the hip hop culture for more than six years. The methodology used was qualitative with a phenomenological design. The information gathering technique was the focused interview. Thematic analysis was used to establish the following categories: characteristics of the group, value given to the group and differences with other rap groups. The results show that these young people are part of the hip hop culture by finding elements that give them satisfaction, thus giving them a reaffirmation and benefits to their social identities. / Tesis

Intergroup relations and the factors affecting them constitute a subject of recurring interest within the academic community. Social identity theory suggests that group membership and the value we assign to it drives the expression of in-group favoritism and outgroup prejudice, among other intergroup phenomena. The present study examines how (ir)religious identities are related to topic-sentiment polarization in the form of positive in-group and negative outgroup bias during interreligious debates in YouTube commentaries. Drawing from the propositions of social identity theory, six hypotheses were tested. The data for the study, a product of a natural experiment, are comments posted on YouTube commentary sections featuring videos of interreligious debates between (a) Christian and atheist or (b) Christian and Muslim speakers. Using topic-sentiment analysis, a multistage method of topic modeling with latent semantic analysis (LSA) and sentiment analysis, 52,607 comments, for the Christian - atheist debates, and 24,179 comments, for the Christian - Muslim debates, were analyzed. The results offer support (or partial support) to the hypotheses demonstrating identity-specific instances of topic-sentiment polarization to the predicted direction. The study offers valuable insights for the relevance of social identity theory in real-world interreligious interactions, while the successful application of topic-sentiment analysis lends support for the more systematic utilization of this method in the context of social identity theory.

Le théâtre (yŏn'gŭk) et le cinéma (yŏnghwa) sont introduits en Corée à l'aube du XXe siècle, dans le flux des cultures étrangères lié à la situation géopolitique du pays. Cette thèse vise à éclairer la formation du groupe professionnel des acteurs, au sein de ces deux mondes du spectacle naissants qui se construisent sous la colonisation japonaise. Au moyen d'une approche socio-historique, s'appuyant notamment sur les outils conceptuels de Norbert Elias, elle aborde cette configuration non comme une entité homogène et réifiée, mais comme portée par un ensemble d'individus toujours en mouvement qui s'inscrivent dans de multiples relations d'interdépendance. Désignés par le même nom de « paeu », ces acteurs qui partagent les conditions communes s'imposant à leur activité l'exercent dans des environnements de travail mobiles, avec leurs aspirations et préoccupations respectives. C'est donc dans un amalgame complexe du fait colonial et de l'urbanisation du pays qu'ils vivent leur métier, où se mêlent présence du censeur, rencontre avec le public, rémunération instable, et phénomène des stars. S'accumulent ainsi leurs expériences concrètes à partir desquelles, et selon les choix possibles, chacun poursuit ou ajuste sa propre trajectoire professionnelle. À la fois activité, personne et groupe d'individus, le paeu fait l'objet de nombreux actes de définition, sans cesse renouvelés, auxquels participent bien d'autres acteurs sociaux – tels les journalistes et les milieux littéraires, les spectateurs et les lecteurs de journaux, les autres praticiens du spectacle – et les paeu eux‑mêmes. Au-delà de l'espace public tenu par la presse, ces actes s'effectuent aussi dans les pratiques de formation et de recrutement. De même, ils prennent sens dans les catégorisations renvoyant à la polarisation et à la division du travail dans le champ théâtral. Dans l'ensemble des représentations relatives au paeu, celui-ci est souvent comparé au kwangdae – gens du spectacle d'antan situés au plus bas de l'échelle sociale. Tout au long des trois premières décennies de leur existence, la voix la plus commune des acteurs modernes s'exprime avec vigueur pour nier ce lien et réclamer le respect dû au yesulga, autrement dit, à l'artiste. / Theater (yŏn'gŭk) and cinema (yŏnghwa) were introduced in Korea at the dawn of the 20th century through the flow of foreign cultures due to the geopolitical situation of the country. This thesis aims to clarify how the occupational group of actors formed within these two worlds of art and entertainment as they were built under Japanese colonial rule. By means of a socio-historical approach that relies in particular on the conceptual tools of Norbert Elias, this research considers this configuration not as a homogeneous and reified entity but rather as one that is carried by a set of constantly moving individuals within multiple interdependent relationships. Although they shared the name "paeu" and the common conditions prescribed for their activity, actors conducted this activity in diverse work environments in accordance with their respective aspirations and concerns. They practiced their profession in a complex amalgam of the colonial fact and the urbanization of the country, wherein mingled the presence of the censor, contact with the audience, unstable remuneration, and the phenomenon of the stars. In doing so, they accumulated practical experiences from which each individual continued on or adjusted his or her own professional trajectory, also depending on the possible choices. Being simultaneously an activity, a person, and a group of individuals, paeu was once the subject of numerous acts of definition that were constantly renewed. In addition to paeu themselves, many other social actors participated in these acts, including journalists, literary circles, spectators, newspaper readers, and other practitioners of art and entertainment. Beyond the public sphere held by the press, these acts also took place in training and recruitment practices in this sector, and in the categorizations connected with the polarization and division of work in the theatrical field. In the set of related representations, modern actors were often compared to kwangdae, who were practitioners of the entertainment arts world in the past and were situated at the bottom of the social hierarchy. The most common voice of modern actors throughout the first three decades of their existence expressed vigorous denial of this link and claimed the respect due to yesulga – in other words, to the artist.

In a conservative field as the law industry, where the exercise of profession is that independent that the employee becomes one's own leader and where the professional identity dominates the identity of the organisation, there is a trend to leave the company, either for another company or in order to start ones own business. In this qualitative study, we wanted to increase the understanding of identity and leadership constructed in a company in a professional field. The study was conducted at a micro business in the law industry in a small city, by semi structured interviews of the employees and the owner of the company. The empirical material and analysis has been thematised by the research questions concerning identity and leadership, and sense-making has been knitted together to discuss how these cooperate. The conclusion is that the identity of the organisation cooperates with the identity of the profession, and that is why the employees will relate to this identity, and also construct the owner, who has the ownership of the identity, as a leader. / I en konservativ bransch som juristbranschen, där yrkesutövningen är så pass självständig att den anställde blir sin egna ledare och där den professionella identiteten dominerar organisationens finns det en trend att medarbetare lämnar byrån för att söka sig till andra byråer eller starta eget. Med denna kvalitativa studie ville vi öka förståelsen för identitet och ledarskap som konstruktion hos ett företag i en professionell bransch. Studien utfördes hos ett mikroföretag inom advokatbranschen, på liten ort och genomfördes med semistrukturerade intervjuer av medarbetarna och ägaren av företaget. Det empiriska materialet och analysen har tematiserats utifrån forskningsfrågorna rörande identitet och ledarskap, där meningsskapande har vävts in för att kunna diskutera hur dessa samspelar med varandra. Studiens slutsats blev att identiteten i organisationen samspelar med professionens identitet och att medarbetarna därför kan förhålla sig till denna identitet, och även konstruera ägaren som ledare då denne bland annat har upphovsrätten till identiteten.

Sammanfattning Titel: Organisationsidentitet och ranking. En kvalitativ studie om hur uppfattningen av kommuners organisationsidentitet förändras av ranking. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexandra Eriksson och Annica Bylund Handledare: Niklas Bomark Datum: 2021 - Januari Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur uppfattningen om organisationens identitet förändras när organisationen utsätts för flera rankningar och hur det förändrar uppfattningen av den sociala identiteten. Metod: Studien har sin utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapstraditionen och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi. Insamling av studiens empiriska data har skett genom totalt sex semistrukturerade intervjuer med medlemmar inom sex olika kommuner. Vår empiriska data tolkades och analyserades tematiskt för att se likheter och skillnader mellan data och den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Vår studie ökar förståelsen för hur kommuner hanterar att utsättas för olika rankningar där det framkommer att de inte längre lägger lika stor vikt vid dessa. Istället ser de mer till SKR:s Öppna jämförelser som de anser är mer vetenskapligt baserade. Kommuner lägger inte heller någon vikt vid skillnader mellan olika rankingar eftersom dem har flera verksamhetsområden som utsätts för rankingar som mäter olika aspekter av organisationen. Uppfattningen om organisationsidentiteten och den sociala identiteten förändras inte på en styrelsenivå inom kommunen av rankingar. Detta eftersom de besitter tillräckligt med information om organisationens egenskaper och kan därför bestrida resultaten från rankingarna. Det är mer troligt att uppfattningen förändras längre ut i verksamheten där medlemmarna inte har samma helhetsbild. Studiens bidrag: Studien bidrar med en kombination av tidigare forskning om ranking, organisationsidentitet och social identitet. Den lyfter även fram kommunernas syn på ranking som tidigare inte representerats av forskningen. Studien belyser även hur kommuner kan hantera ranking för att motverka negativa förändringar av uppfattningen om organisationens identitet och därmed den sociala identiteten. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat är det första förslaget att utföra en studie där flera nivåer inom kommunen reflekteras. Det kan ge en djupare förståelse för hur uppfattningen om organisationens identitet och den sociala identiteten förändras av rankningar och visa om det skiljer sig åt mellan medlemmar på en styrelsenivå och de längre ut i verksamheten. Det andra förslaget är att jämföra kommuner med andra organisationer för att undersöka om det är generellt förekommande att rankning inte längre orsakar reaktivitet eller förändringar i uppfattningen om organisationens identitet eller social identitet. För att göra denna form av studie djupare föreslår vi även att studien inkluderar företag både inom och utanför Sverige för att se om förekomsten av reaktivitet och förändrad uppfattning är beroende av landets kultur. Nyckelord: “ranking”, “multipla rankingar”, “organisationsidentitet”, “social identitet”, “sociala jämförelser”. / Abstract Title: Organizational identity and ranking. A qualitative study of how the perception of municipalities' organizational identity is changed by rankings. Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration. Authors: Alexandra Eriksson and Annica Bylund Supervisor: Niklas Bomark Date: 2021 – January Aim: The aim of the study is to increase the understanding of how the perception of the organization's identity changes when the organization is exposed to several rankings and how it changes the perception of the social identity. Method: The study is grounded in the hermeneutic science tradition and uses a qualitative research strategy. Gathering of empirical data has been conducted through six semi structured interviews with members from six different municipalities. Our empirical data was interpreted and analysed thematically to uncover similarities and differences between data and the theoretical reference frame. Conclusion: Our study increases the understanding of how municipalities manage to be exposed to different rankings where it appears that they no longer attach as much importance to these. Instead, they look more at SKR's Open Comparisons, which they believe are more scientifically based. Municipalities also do not attach any importance to differences between different rankings because they have several areas of activity that are exposed to rankings that measure different aspects of the organization. The perception of the organizational identity and the social identity does not change at a board level within the municipality by rankings. This is because they possess enough information about the organization's characteristics and can therefore dispute the results of the rankings. It is more likely that the perception changes further out in the business where the members do not have the same overall picture. Contribution: The study contributes with a combination of previous research on ranking, organizational identity, and social identity. It also highlights the municipalities' views on rankings that have not previously been represented by research. The study also sheds light on how municipalities can handle rankings to counteract negative changes in the perception of the organization's identity and thus the social identity. Suggestions for further research: Based on the results of the study, the first proposal is to carry out a study in which several levels within the municipality are reflected. It can provide a deeper understanding of how perceptions of the organization's identity and social identity are changed by rankings and show whether there are differences between members at a board level and those further out in the organization. The second proposal is to compare municipalities with other organizations to investigate whether it is a general phenomenon that ranking no longer causes reactivity or changes in the perception of the organization's identity or social identity. To make this form of study deeper, we also suggest that the study includes companies both within and outside of Sweden to see if the presence of reactivity and changed perception is dependent on the country's culture. Keywords: “ranking”, “multiple rankings”, ”organizational identity”, ”social identity”, “social comparison”.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevda förväntningar för de två biologiska könen bland gymnasieelever. Syftet preciseras i tre frågeställningar vilka behandlar om och hur dessa förväntningar tar sig uttryck samt hanteringsstrategier och konsekvenser kopplade till dessa. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever från tre olika län och tre olika inriktningar. Resultatet analyserades via en tematisk analys och mynnade ut i totalt åtta teman och 15 subteman vilka visade att de förväntningar som upplevdes bland eleverna kunde kategoriseras upp i beteende, utseende och känslomässiga förväntningar. Hanteringsstrategierna handlade om antingen anpassning eller normbrytande och i vissa fall båda två. Konsekvenserna innebar bland flera individer ett försämrat mående och oförmågan till att kunna vara sig själva. I diskussionen presenteras sammanfattningen att gymnasieflickor upplevs behöva vara tillgängliga för pojkarna på flera olika plan, samt den heteronormativitet som tydligt existerade bland gymnasiepojkarna. Studien kan hjälpa till att ge en förståelse för unga människors agerande och mående med könsrollsanknutna förväntningar som utgångspunkt.

Subordination of judgment is a fundamental threat to auditor objectivity. Subordination of judgment occurs when auditors agree with their superiors either in spite of or without forming their own independent judgments. Many audit procedures rely on independent, critical thinking at every level of the audit team; however, a number of studies suggest that auditors tend to agree with superiors even when a superior's views clearly run contrary to generally accepted accounting principles. While there is general agreement among scholars that subordination of judgment is "bad," very little attention has been given to moral biases that might influence an auditor's tendency to subordination of judgment, or to potential remedies that could mitigate an auditor's tendency to subordinate judgment. Moral Foundations Theory suggests that individuals tend to make intuitive, normative evaluations of situations based upon a set of personal moral biases or preferences called "moral foundations." Two specific moral foundations could influence subordination of judgment in divergent ways. The moral foundation of loyalty-respect may make agreement with a superior's views seem more acceptable than would disagreement. Meanwhile, the moral foundation of fairness may make an auditor more sensitive to the observance of rules, resulting in less subordination of judgment when a superior's views run contrary to professional rules. Social Identity Theory suggests that in-group favoritism may exacerbate subordination of judgment in general; however, strengthening an auditor's professional identity salience (PIS) could strengthen an auditor's objectivity. PIS is the temporary, heightened awareness of an auditor's identity as a professional and their role as guardian of professional rules. As a result, PIS may interact with an auditor's innate sense of fairness, resulting in less subordination of judgment than when professional identity is less salient. Results supported the hypothesis that auditors tend to subordinate their judgment to that of a superior, but not that PIS mitigates the effect of subordination of judgment. Results also supported the hypotheses that the moral foundations of loyalty-respect and fairness influence the tendency of auditors to subordinate their judgment to that of a superior. Specifically, auditors with higher levels of loyalty-respect were more likely to agree with a superior who suggested an incorrect accounting treatment than auditors with lower levels of loyalty-respect. Whereas, auditors with higher levels of fairness were less likely to agree with a superior who suggested an incorrect treatment than were auditors with lower levels of fairness. Therefore, this dissertation provides evidence that moral foundations bias professional judgment and decision making in auditing and calls for further research into the influence of moral heuristics.

Bakgrund: Samhällen förändras över tid. Kraven på företags ageranden i samhället har ökat, delvis på grund av en tilltagen globalisering och rörlighet, men även till följd av en ökad medvetenhet om företags påverkan på samhället. Utifrån dessa förändringar har begreppet Corporate Social Responsibility växt fram och tagit allt mer utrymme i diskussionen om företags sociala ansvar. Archie Carroll ämnade i sin CSR-pyramid att definiera gränserna för företags sociala ansvar och delades således in ansvarsområdena i fyra delar. Två utav dessa ansvarstaganden är etiskt och filantropiskt ansvar som denna studie riktar fokus på. Det etiska ansvaret omfattar aktiviteter och praxis som förväntas av samhället att företag ska utföra, men som inte har fastställts i lagar och förordningar. Det filantropiska ansvaret handlar om att företag kan vara goda samhällsmedborgare genom att bidra med sina resurser till samhället. Varken det etiska eller filantropiska ansvaret är lagstadgade, företag kan således själva välja om de vill delta i sådana aktiviteter. Det är inte enbart samhället som ställer krav på företags ageranden, utan även dess medarbetare. Det finns en avsaknad av studier som belyser medarbetarens perspektiv i frågan vilket gav inspiration till denna studie. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida medarbetare tycker att det är viktigt att företag tar ett etiskt och filantropiskt ansvar. Studien syftar även till att undersöka om etiska och filantropiska ansvarstaganden påverkar medarbetares benägenhet att identifiera sig med ett företag. Metod: Studien utgår ifrån en deduktiv ansats där hypoteser testas och analyseras. En kvantitativ metod valdes och en enkätundersökning genomfördes för insamling av datamaterialet. Medarbetarna som besvarade enkäten arbetar på köpcentret Asecs i Jönköpings kommun. Slutsats: Sammanställningen av enkäten visar att medarbetare tycker att det är viktigt att företaget tar ett etiskt ansvar. Det filantropiska ansvarstagandet ansågs inte som lika viktigt. Sammanställningen visar även att etiskt och filantropiskt ansvarstagande gör medarbetare mer benägna att identifiera sig med företaget. / Background: Communities change over time. Demands for corporate actions in society have increased, partly because of increased globalization and mobility, but also as a result of increased awareness of companies' impact on society. Based on these changes, the concept of Corporate Social Responsibility has grown and taken up space in the discussion about corporate responsibility. In his CSR pyramid, Archie Carroll intended to define the boundaries of Corporate Social Responsibility and divided the responsibility into four parts. Two of these responsibilities that this study focuses on are ethical and philanthropic responsibility. Ethical responsibility is activities and practices that society expects companies to carry out, but which have not been established in laws and regulations. The philanthropic responsibility is that companies can be good citizens by contributing their resources to society. Neither ethical nor philanthropic responsibility is statutory, so companies can choose whether or not to participate in such activities. It is not only society that sets demands on corporate actions, but also its employees. There is a lack of studies that shed light on the employee's perspective on the issue, which inspired this study. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether employees think it is important that companies take ethical and philanthropic responsibility. The purpose is also to investigate whether ethical and philanthropic responsibility affects employees' tendency to identify with a company. Method: The study is based on a deductive approach where hypotheses are tested and analyzed. A quantitative method was chosen and a survey was conducted to collect the data material. The employees who answered the questionnaire work at Asecs shopping center in Jönköping. Conclusion: The compilation of the survey shows that employees think it is important that the company takes ethical responsibility. Philanthropic responsibility was not considered as important. The compilation also shows that ethical and philanthropic responsibility makes employees more inclined to identify with the company.