Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur den lönemässiga avkastningen av utbildning skiljer sig utifrån utbildningsmässig och klassmässig bakgrund. För att analysera detta gjordes multipla linjära regressionsanalyser (OLS) med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. LNU är intervjustudier gjorde på ett representativt urval av svenska befolkningen. Beroendevariabel i regressionsanalyserna är timlön. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå definierar utbildningsbakgrunden. Klassmässig bakgrund definieras utifrån vilken position i SCB:s (Statistiska centralbyrån) socialekonomiska indelning (SEI) föräldrarna har.   Studiens resultat visar i huvudsak 2 resultat. (1) I Sverige tjänar barn till personer som genomgått teoretiskt gymnasium eller universitets-/högskoleexamen mer på att utbilda sig än vad barn till personer vars högsta utbildning är grundskola gör. (2) Barn till egna företagare tjänar mer på att utbilda sig än vad barn till arbetare gör. Detta gör att personer ur privilegierade grupper tjänar mest på att utbilda sig i Sverige. Med detta går studiens resultat mot tidigare studier gjorda i USA. Där tjänar personer ur mindre privilegierade grupper mest på att utbilda sig.   Att Sverige har små löneskillnader påverkar troligtvis resultatet på hur de ekonomiska förtjänsterna av utbildning ser ut. Avkastningen på utbildning för barn till arbetare eller till de med grundskola som högsta utbildning skulle inte bli större med större löneskillnader

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka alkoholvanornas betydelse för människors inskrivning vid fattighus i New York state i USA. Den tidsperiod som behandlas i uppsatsen är år 1892. De faktorer som ligger till grund för jämförelsen är etniska och socioekonomiska faktorer. För att undersöka detta har inskrivningskort från fattighusen i staten New York använts och sedan har det gjorts en kvantitativ undersökning. De resultat som visar sig i denna uppsats är att alkohol- vanorna för svenskfödda och infödda faktiskt skiljde sig. Det var vanligare att de som var födda i Amerika hade alkoholproblem som påverkat deras situation, än vad det var för de svenskfödda. Re- sultatet visar även på att den sociala mobiliteten varierade mellan de valda fattighusen som under- söktes. Dock var det vanligare i alla fattighusen att de inskrivna hade sjunkit i kategorier av yrken och i de sociala rummen.

Syftet med denna studie är att undersöka om föräldrars klassbakgrund påverkar barnens ekonomiska avkastning givet att individerna har samma utbildningsnivå. Datamaterial från Levnadsundersökningen (LNU) 2010 används för att genomföra en kvantitativ analys baserad på svar från 2574 respondenter. Deltagarna delas in i tre klasser – arbetarklass, mellanliggande klass och serviceklass – enligt Erikson, Goldthorpe och Portocareros klasschema. Andra teorier, till exempel socialiseringsteorin, ger förklaringar till varför barn i högre klasser utbildar sig i större utsträckning, men besvarar inte frågan om klass påverkar den ekonomiska avkastningen på utbildning. Tidigare forskning visar på att barn med föräldrar i en högre klass tenderar att ha en större chans att nå serviceklassen än barn med föräldrar i en lägre klass. Genom regressionsanalyser med logaritmerad bruttotimlön som beroende variabel undersöks samband som är relevanta för att besvara frågeställningen. Interaktionsvariabler introduceras för att se om lön systematiskt skiljer sig mellan individer med samma utbildningsnivå men med olika klassbakgrunder. Resultatet styrker till viss del hypotesen om att barn med föräldrar som tillhör en högre klass har en högre ekonomisk avkastning på utbildning än de som har föräldrar som tillhör en lägre klass, givet att barnen har samma utbildningsnivå. Olika fenomen kan förklara detta. Det kan vara så att individer födda i serviceklassen tenderar att gå mer avancerade utbildningar och att undersökningens utbildningsklassificering är för primitiv för att nå denna slutsats. Det finns behov av mer forskning för att ge en djupare förklaring till sambandet mellan den ekonomiska avkastningen och klassbakgrund som påvisas i denna studie.

Nedåtgående klassresor är ofta frånvarande inom klassforskning, trots att detta är en realitet för många högutbildade invandrade i Sverige. Denna studie syftar därför till att lyfta fram högutbildade utrikes födda svenskar och deras levda erfarenheter av att genomgå nedåtgående klassresor i Sverige, och vidare undersöka dels hur de hanterar sin nya klassposition, dels hur deras erfarenheter kan förstås i förhållande till olika maktordningar och o(jäm)likhetsskapande strukturer i samhället. Empirin är insamlad genom kvalitativa intervjuer med 14 personer, i åldrarna 35 till 65 år, som genom migration till Sverige genomgått nedåtgående klassresor. Teorin tar avstamp i fenomenologi, intersektionalitet och klassteori. Empirin analyseras med hjälp av den fenomenologiska analysmetoden Interpretative phenomenological analysis. Resultatet visar att deltagarna inte bara upplever att de från tidiga år blev uppmuntrade av sina föräldrar att vidareutbilda sig efter gymnasiet, utan att de också fått lära sig att ta för sig i livet. Medelklasstillvaron i ursprungslandet präglades av handlingsutrymme, såväl socialt som på arbetet. Som nya i Sverige upplevde dock många deltagare att de, till skillnad från i ursprungslandet, var tvungna att förlita sig på omgivningen för vägledning, och att värdet på deras utbildningar diskvalificerades till följd av strukturer av rasism och sexism. Inte bara statliga myndigheter utan också företrädare för högskolor uppmanade deltagare att söka andra arbeten än vilka de är utbildade för. I brist på alternativ på arbetsmarknaden upplever många deltagare att de tvingats ”nöja sig” med en lägre klassposition i Sverige, vilket för vissa inneburit att de tvingats ta arbeten präglade av exploatering och slitsamma arbetsförhållanden. Trots att den nya klasspositionen inneburit svårigheter för deltagarna använder vissa deltagare svårigheterna som en strategi för att omdefiniera sin position. Genom att göra motstånd mot arbetsplatsers exploatering av invandrad arbetskraft, eller genom att betona värdet och vikten av arbetet de utför, använder deltagarna sina handlingar och nya arbeten för att omdefiniera värdet på sina nya klasspositioner i Sverige.

Syftet med studien har varit att undersöka hur maktstrukturer påverkar inkludering och exkludering av kvinnor i ledande befattningar inom svenskt näringsliv. Studien har sökt svar på vilken betydelse identiteter så som kön, klass och etnicitet har för möjligheten att inkluderas inom ledande befattningar i svenskt näringsliv. Studien har också undersökt vilka utestängningar som kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Den har även sökt svar på om klass och klasstillhörighet påverkar möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Utöver detta har studien även undersökt hur subjekten själva upprätthåller olika maktstrukturer. Med utgångspunkt i intersektionell analys har studien undersökt hur ojämlikhetsregimer, maskulinitetsnormer och social mobilitet påverkat kvinnors möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Metoden som användes var kvalitativ. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har sju kvinnor intervjuats och analysen har en narrativ anstas då kvinnornas livsberättelser stått i fokus. I analysens första avsnitt, Den inte så raka vägen, diskuteras att det inte alltid är så lätt att ta sig bortom eller ovanför glastaket. Studien problematiserade maskulinitetsnormer (Connell, 2008) och ojämlikhetsregimer (Acker, 2011) i förhållande till att stängas ute eller att inte komma in och att behöva anpassa sig att ta sig in i dessa rum. I detta avsnitt diskuterades även nycklar för att komma in. I analysens andra avsnitt, Att veta sin klass, diskuteras hur klassmekanismer är inbäddade i informanternas livsberättelser. Här diskuteras också vad det innebär att göra en klassresa och hur det påverkat informanternas sociala mobilitet i svenskt näringsliv. Här diskuterades också klass som en dimension av etnicitet och även könsidentitet som en dimension av klass. Det som framträdde i studien var att alla informanter relaterade till sin klass och sin klassidentitet. Både utifrån var de kom ifrån och var de befinner sig idag. Den sociala mobiliteten blev tydligt framträdande studien, något jag kanske inte hade räknat med när jag började min magisteruppsats. I det tredje avsnittet i analysen, Könade upplevelser, problematiseras huruvida kroppen har betydelse för kvinnors inkludering i näringslivet och deras möjlighet till att röra sig uppåt i karriären. Här belystes även ambivalenser kopplat till informanternas könade upplevelser. Här framkom det att kroppen har betydelse för informanternas möjligheter att röra sig uppåt eller ovanför glastaket. Både i den bemärkelsen att andra kan se kvinnorna som "annorlunda" eller utanför normen, men också att kroppen är en faktor kopplat till objektifiering. Resultatet i studien påvisar att det finns olika maktförhållanden som bidrar till ojämlikhet. Identiteter så som kön, klass och etnicitet påverkar dessa institutioner som upprätthåller maskulinitetsnormer och ojämlikhetsregimer. I studien kan det ses att utestängningar kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Klass och klasstillhörighet i relation till etnicitet och könstillhörighet påverkar också möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Det finns också exempel i studien som påvisade att om informanterna gjorde motstånd mot rådande normer eller maktstrukturer påverkade detta deras möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Sammanfattningsvis visar studien att, för dem som tagit sig förbi, är det skört att befinna sig ovanför glastaket. / <p>2020-06-10</p>

Cities of possibility? – A cohort study of social mobility during the urbanization of Sweden 1890-1940  This cohort study examines the social mobility of countryside migrants to Swedish cities in the period of 1890-1940. The purpose is to determine whether the claim that cities had enhanced possibilities for the individual and therefore offered a chance for social advancement. The question in operation is whether migration to a city meant an improved social advancement. To aid the analysis classic urbanization theory and multi-phasic demographic response were added. To observe the social mobility in cities a cohort of 315 people born in the southeast of Kalmar län in the year 1890 were observed on indicators of geographical and social mobility as well as family life. This group was then divided into one cohort that moved to the cities and one that stayed in the countryside. The study found, in agreement with previous research on the area, that most of the individuals moving to the cities were from a blue-collar [obesutten] background and that this group had a small majority of women. The individuals from a white-collar [besutten] background mostly skirted the cities, preferring to stay in the countryside or to emigrate. However, Swedish urbanization studies of this period have not agreed on whether cities had a positive, neutral, or negative impact on the social mobility of those who migrated there. This study found a complicated pattern where blue-collar women had an improved social advancement in the cities. Meanwhile, white-collar women had a larger risk of degrading socially and blue-collar men in the cities had the least mobility of all groups involved. To summarize, migration to the cities were mostly a choice by those with blue-collar background and while the women did enhance their social advancement as a group the rest of those who urbanized were negatively impacted. This, on top of only a few white-collar women and only two white-collar men choosing to move to a city indicates, with aid of the theory of multi-phasic demographic response, that cities mostly did not offer an opportunity better than the countryside or a life overseas could. Hence, it was found that cities did not improve social advancement.

Denna studie syftar till att förklara samt karaktärisera personalvetarstudenters framtida yrkesval. Syftet preciseras med hjälp av två frågeställningar: Vilka karriärval strävar personalvetarstudenter mot? och Hur visar sig relationen mellan karriärval och personalvetares habitus? Studiens utgångspunkt grundar sig i teorier om habitus påverkan på karriärval. Habitus omfattar social kontext, familjebakgrund, erfarenheter, möjligheter och maktspel inom de sociala rummen. Studien utgår även från tidigare forskning inom det valda området vilka utgörs av studier och artiklar som belyser karriärvalets komplexitet och dess olika påverkansfaktorer.Studiens empiri bygger på ett urval av 101 personalvetarstudenter vid Uppsala Universitet. För att kunna besvara frågeställningar har en typologi över studenterna förankrats. Den baseras på studenternas handlingsmönster varpå två distinkta typer kunde utläsas: strategen och den luststyrda. Studiens resultat indikerar att personalvetarstudenter strävar främst mot att arbeta inom välkända, stora företag som inger hög status och ger möjlighet till meningsfulla- och stimulerande arbetsuppgifter. Respondenterna är generellt mer benägna att socialt reproduceras, i enlighet med deras familjebakgrund, än att utföra en vertikal- eller horisontell förflyttning. Slutligen påvisar resultatet att respondenternas karriärval är påverkade av deras habitus trots att detta ofta ter sig omedvetet.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar kring klass utifrån deras berättelser om sin egen bakgrund och om sina elevers bakgrund. Anledningen är att vi har saknat normkritik ur ett klassperspektiv. Vi har intervjuat sex grundskollärare på fem skolor i Malmö. Intervjuerna bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Empirin har analyserats utifrån teorier om klass och normkritisk pedagogik. Vår studie bygger på frågan: “Vilka normativa klassprofiler hittar vi i lärarnas berättelser om sig själva och om sina elever?”. Vi kommer fram till att lärarnas berättelser återkommande bekräftar en medelklassnormativitet i skolan. En tydlig klassprofil som lyser igenom är också den som utgår från ett medelklassperspektiv. Forskningen är relevant för att skapa en medvetenhet kring klass och klassåterskapande praktiker.

Studien syftade till att undersöka utomeuropeiska kvinnors upplevelser av att ha genomfört en klassresa. Detta på grund av att vi, trots den svenska forskningen om klassresor, har begränsad kunskap om utomeuropeiska kvinnors upplevda erfarenheter av att klassresa. Författarna ämnade ta reda på vilka drivkrafter som finns bakom intervjupersonernas klassresa, vad klassresan inneburit samt vilken betydelse deras identitet haft för deras upplevelser. För att undersöka detta har intervjuer med sju kvinnliga klassresenärer genomförts. Resultaten visade att föräldrarna haft en stor roll i intervjupersonernas beslut att vidareutbilda sig. Det framkom även att klassresan inneburit förändringar för individerna, men att vissa av dem fortfarande kände en tillhörighet till sin ursprungliga klassposition. Slutligen undersöktes vilken betydelse identitetspositionerna haft för intervjupersonernas upplevelser. Resultaten visade att etnicitet har påverkat intervjupersonerna mest, men att även klass och kön har haft betydelse.

The purpose of this paper is to examine the relationship between meritocracy and education respectively equality. And more, to investigate whether the educational system is an instance forsocial mobility. This literature overview is based upon 13 articles which lead the paper upon its conclusion, it shows that meritocracy is only compatible with equality of opportunity. In accordance with this, there are multiple problems within the discourse of opportunity, whereas opportunities to a great extent are ascriptived, and the just competition on social positions should be questioned. Furthermore, it examines whether the educational system is an instance for social mobility. The result shows that the educational system is an instance for social mobility, but there are multiple factors beyond education that are in play. Subsequently, the educational expansion is problematized, this leads to a phenomenon like social congestion on the labor market, where the pursuit of the proper education is not enough, which damages mobility. Lastly, in relation to job recruitment it is not rare that there is non-meritocratic (social ability, attractiveness etc.) demand from employers, which undermines the role of education in relation to social mobility. This literature study cannot claim to present the reader with a comprehensive picture of the studied topic and the empirics has not by far been exhausted.