Det valda ämnesområdet för litteraturstudien är sociomatematiska normer, eftersom dessa är oundvikliga och förekommer i alla matematikklassrum. Forskningen kring ämnet är begränsad trots att sociomatematiska normer är en del av lärares och elevers vardag. Syftet med litteraturstudien är att belysa sociomatematiska normer som förekommer i den dagliga verksamheten i skolan samt deras påverkan. Utgångspunkten i studien är både ur ett lärar- och ur ett elevperspektiv. Följande frågeställningar behandlas för att uppnå syftet med studien:   Hur skapas sociomatematiska normer av lärare och elever i matematikklassrummet? På vilket sätt kan olika sociomatematiska normer samt en förändring av dessa påverka elevers lärande?   Tillvägagångssättet i studien är informationssökning i olika söktjänster. Den funna analyserade litteraturen är vetenskapligt granskad och riktar sig mot grundskolan. Vidare består litteraturen av både internationell och nationell forskning. Resultatet i studien visar att sociomatematiska normer skapas genom interaktion mellan elever och mellan elever och lärare. Genom ett sådant skapande av dessa normer uppstår ett flertal lärandemöjligheter för såväl lärare som elever. Sociomatematiska normer är unika för varje elevgrupp och matematikklassrum. Elevers lärande påverkas av sociomatematiska normer och för att påverkan ska vara positiv krävs acceptans av och förståelse för dessa normer från både lärare och elever.  Även vid inkludering och exkludering av normer i matematikklassrummet påverkas elevers lärande.   Sociomatematiska normer är ett komplext ämne och forskning visar att lärare har bristfällig kunskap kring ämnesområdet. Följaktligen finns ett stort behov av fortsatt forskning och en utveckling av kunskaper kring sociomatematiska normer.

No description available.

411 BC during the festival in Lenaia in Athens, in the end stages of the Peloponnesian war, Aristophanes’ comedy Lysistrate was played on stage for the first time. Despite the fact that the Athenian woman didn’t have a voice in the public sphere, she not only dominates the story in the play, but also became the focus of the audience through the staging of the play.        My purpose with this study has been to examine through a close reading of the play how Aristophanes portrays the women in the text, and what might have been his purpose with the portrayal.        Aristophanes’ depiction of the women in Lysistrate is not only based on the conventions of his contemporary society, but also on more complex structures that form the aspects of how the women are shaped in the text.        In accordance with these structures the women are portrayed in a ridiculing and exaggerated way, especially when it comes to sexuality and all kinds of mischief. This results in a comical portrayal of the women. But they are also portrayed in a more sensible and serious way in their political statements, where they voice criticism and question the war and how it is handled. The women advocate their own right to take part in and give advice on political affairs in war as well as in peace.        The comical and the political portrayal of the women interact with each other and form a whole that might constitute Aristophanes’ purpose with his writing of the women. The political message, that Aristophanes’ wishes for an end to the war and that the women should be allowed to give advice, is clear, while the comical portrayal ensures that it comes across more as a wish, than as a political urging.

Internets framväxt har gjort det möjligt för marginaliserade grupper att få sina röster hörda på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. I denna studie analyseras användningen av #uppmuntrafetma på Instagram för att undersöka hur detta fungerar som en plattform för att utmana stereotypa kroppsideal för kvinnor och hur det fungerar som plattform för att bedriva feministiskt/politiskt förändringsarbete. Resultatet visar att Instagram kan fungera som en plattform för politiskt förändringsarbete, dock med vissa restriktioner. Plattformens utformning reproducerar samhälleliga normer, vilket gör det svårt för marginaliserade att ta plats. Däremot kan Instagram ses som en plattform där dessa marginaliserade grupper på ett enkelt sätt kan mobiliseras och diskutera sina politiska åsikter. För att kunna nå ut till så många som möjligt har det visat sig att hashtaggen fungerar bra. Genom att utmana rådande plattformsnormer når debatten ut till fler användare som annars kanske inte hade deltagit i diskussionen. Något som diskuteras i studien är hur ett politiskt förändringsarbete som till viss del går ut på att motarbeta objektifiering av kvinnor kan fungera på en så pass objektifierande plattform som Instagram. Analysen visar att det kan ske med hjälp av normbrytande bilder.

Det är viktigt att studera arbetslivet med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, eftersom arbetsplatsen utgör en stor del av vår sociala tillvaro. Konflikter uppstår i alla sociala sammanhang och konflikthantering blir då ett viktigt redskap i chefernas arbete att få samarbetet att fungera mellan medarbetare. Denna uppsats studerar hur diskursen kring konflikthantering ser ut bland första linjens chefer inom Norrköpings kommun. Sju intervjuer har genomförts och sedan analyserats, vilket synliggör att konflikthantering framställs vara individcentrerat. Detta framkommer då informanterna uppger att de flesta konflikter uppstår på grund av individuella värderingar och beteenden hos den enskilda medarbetaren, och att konflikterna därför bör hanteras på samma nivå inom organisationen. Denna diskurs framställer även chefernas syn på relationen mellan individ och organisation som distanserad. Detta på grund av att informanterna inte tar upp organisationens förutsättningar och resurser som tänkbara lösningar till uppkomna konflikter, samt att de menar att de riktlinjer som kommunen satt upp inte är användbara i konfliktsituationer i det vardagliga arbetet. Detta kan tolkas bero på att det finns en gemensam diskurs bland första linjens chefer samt att finns en inbyggd struktur i organisationen som inte synliggör andra aspekter på konflikter. Då denna struktur ses vara naturlig för de som befinner sig inom strukturen, ifrågasätts den inte.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares uppfattningar om god matematikundervisning samt hur lärares uppfattningar och undervisningspraktiker förhåller sig till den traditionella bilden av matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer med fem matematiklärare har genomförts, för att undersöka deras uppfattningar om vad som utgör god matematikundervisning, huruvida deras undervisning är reforminriktad eller traditionell, och vilka hinder eller stöd de upplever för att bedriva den matematikundervisning de önskar. Lärarna i urvalet uttrycker, i varierande utsträckning, en uppfattning om att reforminriktad matematikundervisning är önskvärd, men det är endast tre av fem som också bedriver en reforminriktad undervisning. Gemensamt för de med en reforminriktad undervisningspraktik är bl.a. att de har skapat praktiska förutsättningar för att lyckas väl med att påverka sina elevers uppfattningar om matematik i önskad riktning och därför varit framgångsrika i att förhandla om de sociala och sociomatematiska normerna i klassrummet.

Denna undersökning syftar till att se vilka uppfattningar gymnasieelever som läst större delen av singrundskoleutbildning i något annat land uttrycker om matematik och matematikundervisning. Genom kvalitativa intervjuer med sex elever från olika delar av världen undersöks elevernas uppfattningar om svensk skolmatematik och matematikundervisning, vilka likheter och skillnader de uttrycker jämfört med sin tidigare skolgång och hur de upplever processen att komma ny med annan förutbildning. Dataanalyseras sedan tematiskt i flera steg. I första steget av analysen används uppfattningar om skolmatematik, uppfattningar om sig själv som matematikelev och uppfattningar om matematikundervisning och hur man lär sig matematik som teman. Som ett andra steg analyseras uppfattningar om matematikundervisning med kategorierna sociala normer, sociomatematiska normer och klassrummets matematiska praxis. Därefter gjordes en induktiv analys inom varje deltema. Huvudresultaten är att matematiska metoder skiljer sig åt mellan länderna, men att det också kan finnas skillnader i exempelvis vilka ämnesområden som betonas. Fokus på problemlösning och vad som anses vara en bra matematisk lösning lyfts fram som särskilt stora skillnader. Att använda formelsamling och miniräknare är något som eleverna är ovana vid sedan tidigare. Eleverna uttycker att lärarna i Sverige är snälla och hjälpsamma, men att lektionerna i stor utsträckning består av självständigt arbete och att det gör att det kan bli rörigt i klassrummet. Ett tydligare ledarskap från läraren och lektioner med mer gemensamt arbete lyfts fram som önskvärt.

The aim of this study is to investigate the significance of site for the Umeå University students’ environmentally friendly behavior, by studying their environmental awareness, social norms and whether they use compensatory beliefs at home or during their vacation.   The result of this study shows that the majority of the students are considered highly environmentally conscious as they show high awareness about the global environmental issues of climate change as well as the negative effects of carbon dioxide from transports and the usage of plastic products. Only a minority of the students showed a significant value of the usage of compensatory beliefs during their vacation, these students also showed a lower environmentally issue awareness.    The social norm among the student’s family and friends shows an acceptance and usage of plastic products and transports as car in their everyday life and flights and plastic products during the holidays. Even though the study presents that the students are environmentally conscious, the results also presents that they travel on holidays a couple of times per year and doing so most frequently with the usage of flights.

Denna studie är en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk påverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag använt mig av en narrativ metod, där jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt på individernas självkänsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism. Vidare visar resultaten även att subkulturen i sig har haft en mycket positiv och stärkande effekt på respondenternas identitetsskapande samt upplevelse av tillhörighet. Samt att den vid rätt omständigheter kraftigt kan minska de negativa psykologiska effekterna som den kulturella friställningen tenderar att ha på individer.

Teknikens snabba utveckling har förändrat hur människor använder teknik och hur vanor bildas kring den. Tidigare forskning visar att majoriteten av smartphoneanvändare ofta använder sin enhet under sociala aktiviteter, även om det inte anses vara socialt accepterat. Detta faktum gör det intressant att undersöka vilka faktorer och funktioner som påverkar användningen av smartphones under sociala aktiviteter samt om det finns några situationer som motiverar till eventuella undantag. I denna undersökning utforskas Medieteknikstudenters ställningstagande vad gäller användningen av smartphones under sociala situationer. De sociala situationerna har begränsats till en grupp bestående av tre till fem vänner i en café- eller restaurangmiljö. För att besvara frågeställningen har en studie genomförts i form av dels en kvantitativ enkät som skickades ut till studenterna, samt en kvalitativ studie i form av fokusgrupper. Resultatet av de båda visade att det inte fanns ett definitivt svar på studenternas inställning till användandet av smartphones i dessa situationer, utan de flesta studenterna ansåg vad som var acceptabelt eller inte var beroende av situationen. Majoriteten tyckte också att användande som inte var märkbar eller användning som bidrog till den sociala situationen var acceptabelt. / Technology’s swift development has changed the way people use it and the way habits form around it. Research has shown that the majority of smartphone users use their device during social activities, even though it is deemed unacceptable. This idea is what makes it interesting to investigate what factors, and if there are applications, that affect the use of smartphones during social activities and if there are any situations that warrants exceptions. The problem this essay will explore is:" What is Media Technology students’ stance on the use of smartphones during social activities?". The social activities were narrowed down to a group consisting of three to five friends in a café or restaurant setting. To answer the problem a quantitative survey was sent out to the target group and qualitative focus groups were conducted. The result of both showed that there was not a definitive answer on the students’ stance. Most students felt that whether something was acceptable or not was contingent on the situation at hand. The majority felt like unnoticeable use or use that contributed to the social activity was acceptable.