Syftet med denna undersökning är att kartlägga hur matematik framställs utanför skolan, både vilka värden som är förknippade med matematik och hur matematiker framställs som personer. Bakgrunden till detta är se om det kan finnas orsaker bortom skolans gränser som påverkar den särartade inställning som många elever har till just matematik. Många verkar anse att matematik inte är något för dem, utan endast för nå- gra få utvalda – vilket kan hämma deras lärande. Då mycket av den forskning som redan finns på området fokuserar på elever och lärare inom skolans värld ska denna uppsats bidra med ett vidare perspektiv.En avgränsning gjordes till populärkulturen, där totalt tre scener från olika TV-serier granskades med inspiration från ett diskursanalytiskt angreppssätt och analyserades ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Detta för att undersöka vilka föreställningar och sociomatematiska normer den bild av matematik som framställs skulle kunna bidra till.Den bild av matematik som utmärker sig i de TV-serier som ligger till grund för under- sökningen är att det är förknippat med negativa känslor, att det är ett svårt ämne men också att det är betydelsefullt. Enligt TV-serierna ser matematiker inte inte ut på något särskilt sätt, men framställs som allvarliga, smarta och svåra att kommunicera med. Det skall dock tilläggas att även om det är dessa bilder som är utmärkande, så det finns mot- stridiga framställningar av samtliga värden och egenskaper – undantaget framställnin- gen av matematik som svårt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur högskole- och universitetselever, i detta fall unga män, gick tillväga för att lyckas i skolan då det finns en tydlig trend att allt fler pojkar presterar sämre än flickor inom skolan. Studien syftar även till att undersöka de bakomliggande förväntningar och motivation respondenterna hade och upplevde. Därmed ville vi undersöka hur de sociala normerna såg ut i skolan och hur betydelsefull studie- och yrkesvägledare var för respondenternas. Tidigare forskning har behandlat sociala och kulturella faktorer som kan motivera elever till att vilja läsa vidare på högre utbildningsnivå, skapa förutsättningar för en pluggkultur inom skolan, samt jämna ut könsskillnader i skolresultat och prestation. Som övergripande teoretiska utgångspunkter användes tre sociologiska teorier: careership theory, jaget och maskerna och hegemonisk maskulinitet. Studiens empiriska data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex unga män som läser olika program på universitetsnivå. Resultatet av intervjuerna visade att de tillfrågade respondenterna hade likartade upplevelser. En stor påverkansfaktor till varför de unga männen har valt att studera vidare har varit föräldrarnas sociala och kulturella bakgrund samt de unga männens medvetenhet om hur betydelsefullt det är att studera vidare. De sociala normerna gällande att pojkar inte ska anstränga sig att studera har varit ett förekommande mönster bland respondenterna. Avslutningsvis visade resultatet att respondenterna inte hade någon nytta av de vägledningssamtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare på skolan. De uttryckte en vilja av att samtalet skulle vara mera fokuserat på deras intresse och framtida mål.

Föräldraskap är något som funnits i alla tider. Synen kring föräldraskap har förändrats över tid, förväntningar, ideal och krav har varierat i takt med de samhälleliga förändringarna. I dagens senmoderna samhälle innefattar föräldraskapet normer och förväntningar kring hur en förälder bör vara. Förväntningarna kommer dels från de samhälleliga normerna och dels från olika professioner inom sociala medier. Detta kan innebära att föräldern upplever press i sitt föräldraskap. I dag finns en uppsjö av information riktad till föräldraskap där de belyser hur man bör göra för att lyckas med barnuppfostran. Föräldraskapet skildras ofta i allt ifrån populärvetenskapliga texter såväl som i podcast kring hur föräldrar får hjälp av experter för att klara av att uppfostra sina barn till autonoma individer. Studien är en tematisk innehållsanalys där vi valt ut tre podcast kopplat till föräldraskap för att se hur föräldraskapet konstrueras i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur professionella framställer föräldraskap idag, vår ambition är att skapa en förståelse främst för socialarbetare som arbetar med barn och familj om vilka normer och ideal som råder kring föräldraskap. Således visar de utvalda podcasten hur föräldraskapet framställs i det nutida samhället. För att förälderns ska skapa förutsättningar för att lyckas med barnuppfostran visar resultatet att det handlar om att spendera tid men även att relationen mellan barn och förälder ska vara på en jämlik nivå där föräldern ska uppmuntra barnet att reflektera för att bidra till en stärkt självkänsla.

Syftet med denna uppsats har varit att genom metoden nudging se om sociala normer kan påverka konsumenters val av mjölk. Två typer av observationer utfördes där konsumenters val av mjölk observerades. Styrda observationer har genomförts där 120 konsumenter puffades visuellt och verbalt diskret för att motivera dem att välja ekologisk mjölk. Dessa jämfördes sedan med 120 konsumenters val i enkla observationer, vilka inte påverkades av nudging. Resultatet sattes in i ett χ2 - test som visade att det inte var statistiskt säkerställt att nudgingen påverkade konsumenterna. Däremot drogs slutsatsen att nudging kan vara ett effektivt verktyg eftersom resultatet var gränssignifikant. Även efter att ha bevittnat olika exempel i undersökningen. Dock finns flera aspekter som kan vara avgörande för metoden. / The purpose of this essay was to try the effect of social norms through the nudging method to see the effect on consumer´s choice of milk. Individual consumer choices of milk was observed in two types of observations. First, 120 consumers was nudged visually and verbally discreet in controlled observations to motivate them into purchasing organic milk. They was then compared to 120 consumers in simple observations who was not affected by nudging. The result was then tested in a χ2 which showed that there was tendency, however not statistically significant, that nudging affected the consumers. On the contrary it was concluded that nudging can be a promising tool because the results where limit significantly. Also because of observed convincing examples during the analysis. Although there was some aspects which might have impacted the research.

I denna studie utforskas gestaltningen av hustrurollen i Khaled Hosseinis roman Tusen strålande solar, med fokus på de kvinnliga huvudpersonernas livssituationer i relation till giftermålens och hustrurollens karaktär. Genom en innehållsanalys av romanen och tillämpning av det teoretiska ramverket Det andra könet av Simone de Beauvoir, analyseras hur huvudkaraktärerna, Mariam och Laila, navigerar genom traditionella förväntningar och utmanar förtryckande strukturer i Afghanistan. Genom att utforska deras erfarenheter och val, strävar studien efter att öka förståelsen för de sociala och kulturella normer som styr deras liv i relation till samhället. Vidare diskuteras romanens didaktiska potential för att främja interkulturell förståelse och diskussioner i en svensk undervisningskontext. Genom att belysa dessa teman och karaktärers komplexa dynamik bidrar studien till en fördjupad förståelse av kvinnors position och handlingsutrymme i samhället.

No description available.

Bakgrund Intermittent fasta är ett aktuellt ämne som fått stort genomslag i Sverige. Forskningen har konstaterat att intermittent fasta kan påverka kroppsvikten och den mentala hälsan. Det har även observerats ett samband mellan intermittent fasta och förlängt liv. Syfte Syftet med studien var att utforska vilka upplevelser och erfarenheter människor har som går eller har gått på en intermittent fasta, samt ta reda på vilka motiv och drivkrafter som influerar människor till att utöva denna kosthållning. Metod Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna ansåg att fasta bara handlade om att ta en paus från att äta. Drivkrafterna som låg bakom utövandet av intermittent fasta var framför allt viktnedgång, förändrad kroppssammansättning samt förbättrad mental och fysisk prestation. Det fanns en allmän uppfattning om att hungern var påtaglig under fastan men att den var hanterbar. Många var överens om att det kunde vara svårt att fasta vid sociala sammanhang men att det var viktigt att vara flexibel med fastan och inte bli fundamental. Slutsats Viktnedgång var den största drivkraften till varför deltagarna utövade intermittent fasta. Dieten var något deltagarna kunde vara flexibla med, dels för att inte låta dieten styra ens liv men också för att inte avvika från de sociala normerna. Hungern sågs som en liten uppoffring för att få en kropp som stämmer överens med samhällets kroppsideal. / Background Intermittent fasting is a current topic that has had great impact in Sweden. Research has found that intermittent fasting can affect body weight and mental health. It has also been observed a correlation between intermittent fasting and a longer life. Objective The aim of the study was to explore the experiences of people who follow or has followed an intermittent fasting, as well the motives and driving forces that influence people to practice this diet.M ethod Eight qualitative interviews with a semi-structured interview guide were conducted. The interviews were recorded and transcribed word for word. The data collection was analyzed using a qualitative content analysis. Results Participants believed that fasting just is about taking a break from eating. The motives behind the practice of intermittent fasting were particularly weight loss, changes in body composition and improved mental and physical performance. There was a general perception that the hunger could be apparent during the period of fasting but it was manageable. Several agreed that it could be difficult to fast in social contexts but it was important to be flexible with the fast and not to be fundamental. Conclusion Weight loss was the major motivator as to why participants began practicing intermittent fasting. The diet was something participants could be flexible with, partly because they did not want to let the diet control their life, but also because they did not want to deviate from social norms. The hunger was considered as a small sacrifice to get a body that lived up to society's ideals.

Möjligheterna till en jämlik delaktighet för studenter på högskola och universitet beror på hur deninstitutionella kontexten hanterar medicinska diagnoser och kompenserar för en annars oåtkomligutbildning. Så kan man förstå en av de artiklar som denna uppsats bygger på. Uppsatsen undersöker vilkastödmöjligheter och sociala utmaningar studenter med diagnos kan möta i universitet och högskolorsnormativa studiekontext. Detta undersöks med hjälp av tidigare forskning rörande social skiktning ochfunktionsnedsättning samt semistrukturerade intervjuer som utfördes enskilt med tre respondenter. Iresultatet berättar respondenterna om sina upplevelser av vilka stödmöjligheter och sociala utmaningarstudenter med funktionsnedsättning och normbrytande funktionalitet kan möta i denna normativastudiekontext. Analysen görs utifrån Erving Goffmans (2011) teorier om stigma och hur det påverkar individoch omgivning. Resultatet visar att många studenter som har rätt till pedagogiskt stöd undviker att sökastödet så länge de kan trots stora problem för att de vill klara studierna utan hjälp ”som alla andra” och på såsätt minimera risken att stigmatiseras. Slutligen diskuterades resultaten och hur stigmatiseringen kanupphöra samt kunskap bli tillgänglig för alla. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

Det moderna västerländska samhället präglas av materialism där människor konsumerar mer än vad de egentligen är i behov utav. Kläder produceras och konsumeras i allt högre takt och i allt större omfattning, vilket bland annat leder till överexploatering av naturresurser och förorenade miljöer. Kläder är dessutom nära sammanknutet med identitet och social tillhörighet, där normer har format samhällets konsumtionskultur. Klädkonsumtionen behöver minska och tillverkningsprocessen behöver ske på ett mer hållbart sätt. Att som konsument välja hållbara material, miljömärkta kläder eller köpa begagnat bidrar till en mer hållbar klädkonsumtion. Men hur förhåller sig egentligen unga vuxna till hållbar klädkonsumtion? Denna studie fokuserar på unga vuxna och klädkonsumtion. Syftet med studien var att undersöka unga vuxnas attityder till hållbar klädkonsumtion, och om genus har någon betydelse. Studien syftade även till att undersöka vad som krävs för att unga vuxna ska konsumera kläder på ett mer hållbart sätt. För att möjliggöra detta användes enkätundersökning som metod, där totalt 74 elever i tre olika gymnasieklasser deltog i undersökningen. Resultatet visar att unga vuxna upplever miljömärkta kläder som dyra och tantiga. Utbudet av hållbara kläder är för litet och möter inte unga vuxnas efterfrågan. Genusaspekten visade sig ha en betydande roll då miljömärkta kläder förknippas med femininet. För att unga vuxna i större utsträckning ska konsumera kläder hållbart krävs ett annat utbud av hållbara kläder och fler attraktiva second hand butiker. Dessutom krävs det förändring av stereotypa normer kopplade till klädkonsumtion där klädföretag och media har en viktig roll.

<p>Under 1900-talet förändrades Sverige från ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav ställdes på staten som tog ett större ansvar för individens välbefinnande genom att bygga ut välfärdssystemen. Som en viktig del av välfärdssverige förbättrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersättningarna bland världens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersättningsnivåer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som förespråkar arbete reducerats i takt med att ersättningsnivåerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsäkringen ha blivit mer förekommande. </p><p>Syftet med uppsatsen är att inom ramen för teorin kring sociala normers betydelse för samhällseffektivitet undersöka överutnyttjande och bidragsfusk inom sjukförsäkringen. Arbetet avser dock inte att ge en fullständig redogörelse av sjukfrånvaron, alternativa orsaker till frånvaron kommer dock att beröras när de kan vara relevanta för diskussionen. Materialet som analysen bygger på är både kvantitativt och kvalitativt för att skapa en helhetsbild, existerande källor kompletteras med intervjuer. </p><p>Det verkar finnas ett samband mellan höga ersättningsnivåer och utvecklingen av sociala normer. Den ökade förekomsten av missbruk indikerar att den sociala normen som förespråkar arbete reducerats. En sådan reduktion medför negativa effekter för samhället, både genom en lägre produktionsnivå och genom högre bidragskostnader. </p><p>Ohälsan har ökat under de senaste åren och främst hos den arbetsföra delen av befolkningen. Det förklarar dock inte hela den ökade sjukfrånvaron, utan det är troligt att ett annat förhållningssätt till bidrag och bidragstagande också är en del i utvecklingen. Samtidigt kan begreppet sjukdom numera innefatta andra åkommor än vad det gjorde tidigare, ökad acceptans för psykosociala åkommor kan vara en orsak till den höga sjukfrånvaron. </p><p>De åtgärder som genomförts från myndigheternas sida visar att ekonomisk teori används för att utforma olika insatser. Om det är en medveten utformning enligt de ekonomiska teorierna är dock oklart, diskussionen kring högre ersättningsnivåer i framtiden står i konflikt med den ekonomiska teorin. Samtidigt är problemet komplext eftersom det inte bara är missbruket som skall reduceras, de som är sjuka skall också ha en dräglig tillvaro.</p>