Sverige står inför stora utmaningar för att klara av kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. En förändrad demografi med fler äldre samt stora pensionsavgångar innebär ett akut behov av kompetensförsörjningsstrategier för att hantera en annalkande kompetensbrist inom vård och omsorg. Utmaningen med att rekrytera personal är särskilt besvärlig i små och avlägset belägna kommuner och denna fallstudie undersöker arbetet med kompetensförsörjning i Pajala Kommun som faller inom den kategorin. Metodvalet var av kvalitativ karaktär där insamling av empiri utfördes genom individuella intervjuer och gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieus kapitalteori, begreppet ”brain drain” samt Andreas Wallos systemmodell för kompetensförsörjning och dess ingående begrepp: Attrahera, Rekrytera, Introducera, Behålla, Utveckla och Avveckla. Resultaten visar att det finns specifika utmaningar för kommunen på grund av unika kulturella förutsättningar i kommunen, den mindre organisationens kapacitet att bedriva strategiskt kompetensförsörjningsarbete samt attraktionskraften hos yrken inom vård och omsorg. Även möjligheter i ökat intresse för att leva och verka på landsbygden, effektiv kompetensanvändning samt organisatoriska förändringar för ett större fokus på kompetensförsörjningsarbete identifieras.                                Nyckelord: Kompetensförsörjning, vård och omsorg, landsbygdskommun, branding, optimal resursanvändning, sociala normer, sociologi

This essay has investigated how ”nudging” could be used as a complementary policy tool, rather than as a substitute to regulations and enforcement, particularly in the Swedish parental leave system. This essay argues that the most effective nudging tool to us in order to make fathers take out more parental leave days is by using the power of social norms. Nudging has been criticized for being a manipulative tool that tries to control people's unconscious actions as well as simple marketing knowledge. The study shows that nudging should not be applied in policy design in order to change attitudes. Yet, nudging can change behaviors and behaviors can change attitudes. Nudging promotes an empirical approach in policy making, in contrast to traditional policy tools. Individuals are generally more accepting towards nudging policys if the nudge is aimed to help them make better choices, rather than nudging aimed to improving the society as a whole.

Följande studie undersöker hur unga vuxna med psykisk ohälsa framställer sig själva på Youtube och de normer som finns kring denna framställning. Studiens empiri består av tio Youtubeklipp med deltagare i åldrarna 15–22 år. Nio av studiens deltagare är unga vuxna kvinnor. Studien baseras på ett kriteriestyrt urval som berör ålder, kön samt antalet visningar av Youtubeklippen. Till denna studie har använder författarna en hermeneutisk metod för att tolka framställningarna av psykisk ohälsa. Detta gör författarna med hjälp av ett teoretiskt och begreppsligt ramverk som innefattar Goffmans teori om självframställning. Tolkningen sker genom tre steg – inledande tolkning, fördjupad tolkning samt en huvudtolkning. I den inledande tolkningen framför studien fem övergripande teman, vilket vidare i den fördjupade tolkningen bearbetas till sex teman vilka är kopplade till Goffmans teorier och begrepp. Studiens huvudtolkning resulterar i begreppet universell ansiktsräddning, vilket innebär att samtliga medborgare i samhället kan ta del av självframställningarna av psykisk ohälsa och bedöma dem.  Det bidrar till att ansiktsräddningen inte berör individer i en fysisk miljö utan en global och anonym publik på sociala media. Det framkommer att deltagarna ständigt krävs på att rädda både sitt eget samt andras ansikte i denna framställning.

Studien undersöker hur polismyndighetens medarbetare upplever organisationskulturen ur ett jämställdhetsperspektiv. I förstudien fann vi att det finns en norm inom den svenska polisen, som i många fall varit problematisk och exkluderande för de medarbetare som inte passat in. Studien har haft fokus på att definiera de bakomliggande mekanismer till varför denna norm produceras och reproduceras samt hur detta kan påverka polisens legitimitet. Genom att undersöka polisens organisationskultur ämnar vi att belysa en problematik som drabbar organisationens legitimitet och förtroende illa. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med nio poliser i olika positioner. Den metodologiska ansatsen var induktiv i sin karaktär. Det analyserade resultatet har lett till en teoretisk modell. Modellen visar på de mekanismer som är orsaken till varför denna organisationskultur och norm fortfarande reproduceras. Vårt fynd är att organisationen skyddar sig från ett institutionellt tryck/förändringskrav med hjälp av diverse alibi. Dessa alibin bygger en fasad för att skapa legitimitet. Vår slutsats är att polisens organisationskultur inte har förändrats lika mycket som organisationen vill tro. Vid flera fall har det under studien framkommit tydliga tecken på att polisen är en icke jämställd organisation. Det existerar fortfarande en organisationskultur där normen utgår från en manlig polis och där allt som går utanför normen stöts bort. Polisen söker legitimitet från sin omvärld genom sitt jämställdhetsarbete. Men det krävs mer än luftslott för att bli jämställd på riktigt. Vår forskning bekräftar den tidigare forskningen men utvecklar de bakomliggande mekanismer som reproducerar fenomenet.

Nuförtiden vill företag ha ledare som ansvarar för deras handlingar, håller fast vid principer och har höga standarder för integritet. Att hitta samt främja dessa typer av individer är av betydelse för företag då utbudet av denna sortens ledare är lågt. Detta gör det viktigt att studera vad det är som motiverar unga vuxna till att bli ledare. Det räcker inte att ha kunskap om hur en ledare ska vara utan även motivationen att bli ledare är av stor vikt. Utan motivationen som behövs för att delta i processen att bli ledare, tappar individen motivation till att agera som ledare överhuvudtaget.  Syftet med detta arbete är att skapa förståelse om vilken inställning unga vuxna har till att bli ledare. För att uppfylla syftet har denna studie en kvalitativ forskningsmetod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio informanter via Zoom. Ett bekvämlighetsurval utnyttjades för att hitta unga vuxna som var villiga att delta i studien, detta på grund av omständigheterna med COVID-19. Studien har tillämpat en abduktiv forskningsansats. Studiens resultat indikerar på att aspekter såsom sociala normer, rädsla för att misslyckas, lön, tilltro till sin egen förmåga och ledarskapserfarenheter påverkar unga vuxnas inställning till ledarroller. Majoriteten av informanterna som intervjuades kan tänka sig att anta en ledarroll beroende på ovanstående aspekter. Tveksamheterna informanterna känner, baserar sig framförallt på det ansvar som ledarroller medför. Motståndskraften till deras ledaridentitet är individbaserat mot de motgångar som kan uppstå. Informanterna stärker sin tilltro till sin egna förmåga och TLF och behöver inte utveckla en ny ledaridentitet inför varje ledarroll om de har flera ledarroller över en kort period, eller en ledarroll över en längre tid.

Flertalet företag och organisationer har börjat inse de fördelar som erhålls genom att engagera sig i hållbar utveckling och sträva mot en miljövänlig arbetsplats. Att få människor engagerade i miljöfrågor på olika sätt har överlag visat sig vara effektivt när det kommer till att påverka attityder och uppmuntra till miljövänligt beteende, likaså har sociala normer visat sig vara betydande när det kommer till att skapa miljöengagemang på arbetsplatser. Syftet med studien är att undersöka hur engagemang och nya normer kan skapas för miljövänliga handlingar på arbetsplatser. Studien avgränsas till Casino Cosmopol i Malmö, där en öppen enkätundersökning har genomförts. Företaget har under en tid arbetat med hållbarhetsfrågor men upplevde att de behövde stöttning och råd när det kom till att skapa miljöengagemang bland medarbetarna och därmed också driva deras miljöarbete framåt. Undersökningen vände sig till samtliga medarbetare inom företaget. Resultatet från enkätundersökningen visar att medarbetare anser att verksamheter och företag har ett stort ansvar när det kommer till miljöfrågor. Undersökningen visade också att kommunikationen inte alltid är tillräcklig mellan arbetsgivare och medarbetare för att miljövänligt beteende ska genomsyra hela verksamheten och för att miljöengagemang ska skapas. Medarbetarna efterfrågar tydlighet, mer kunskap om miljö och klimatfrågor. Resultatet visar också att medarbetarna efterlyser redovisning av de åtgärder som införts, arbetsgivare som är lojala och visar ett genuint engagemang. / Most companies and organisations have realized the benefits of engaging in sustainable development and striving for an environmentally friendly workplace. Getting people involved in environmental issues in different ways has generally proven to be effective when it comes to influencing attitudes and encouraging environmentally friendly behaviour, and social standards have also been found to be important when it comes to creating environmental engagement in workplaces. The purpose of the study is to investigate how commitment and new values can be created for environmentally friendly actions in workplaces. The study is limited to Casino Cosmopol in Malmö, where an open survey has been conducted. The company had for some time worked on sustainability issues but felt that they needed support and advice when it came to create environmental commitment among the employees and taking their environmental actions to the next level. The survey was addressed to all employees within the company. The results of the survey show that employees believe that businesses and companies have a great responsibility when it comes to environmental issues, but that communication between employer and employees is not always sufficient to ensure that environmentally friendly behaviour permeates the entire business and that environmental commitment is created. The employees demand clarity, more knowledge about the environment and climate issues. The result also shows that employees are demanding the effects of the measures that have been establish, employers who are loyal and show genuine commitment.

Makt är ofta negativt associerat och förknippat med någonting auktoritärt. Speciellt tydligt blir detta i en skandinavisk kultur där det finns ett vardagligt tal kring “jantelagen” som förkastar när man skryter om sina egna framgångar. Således kan en ledande position i en organisation bli utmanande eftersom positionen kan uppfattas som framträdande och iögonfallande. Syftet med denna kvalitativa studie är att få en djupare förståelse för butikschefer inom livsmedelshandelns subjektiva upplevelser av att påverkas av sociala maktrelationer i en svensk arbetslivskontext. Med utgångspunkt i ett socialpsykologiskt synsätt så studeras detta teoretiskt genom De fem maktformerna, Kulturdimensionsteorin, Approach Inhibition Theory of Power och Normativ makt. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med butikschefer. Slutsatserna visade på en mångfacetterad syn på makt där makt både kunde skildras som något ouppskattat såväl som en källa som bidrar till motivation och samhörighet. Därmed främjades ett relationsorienterat chefskap och butiksmedarbetarnas egenmakt. Att anpassa sitt beteende efter förväntningar var en viktig del i hur chefer använde makt i positiv bemärkelse. Det kunde uttryckas i att anpassa både sin kommunikation och sina chefsegenskaper. / Power is often negatively associated with and addressed as something authoritarian. This becomes apparent in a Scandinavian culture where there is a colloquial term called "janteloven" that disapproves of bragging regarding one's success. Therefore, having a leading position in an organization may be challenging since the position may be regarded as prominent and conspicuous. The purpose of this qualitative study is to achieve a deeper understanding of grocery managers' subjective experiences of being influenced by social power relationships in the Swedish employment context. Based on a social psychological approach, this is theoretically studied with The Five Bases of Power, Cultural Dimensions Theory, Approach Inhibition Theory of Power, and the Normative Theory of Power. Ten semi-structured interviews with grocery managers were conducted. The findings emphasized a multifaceted approach to power, which could be depicted as undesirable or seen as a source of encouragement and unity. Thus, relationship-oriented leadership and empowering grocery personnel were promoted. Adapting one's behavior according to presumptions was a compelling aspect of how managers' used their power in a positive light. This has been depicted in their adaptation of communication and their traits as managers.

I dagens samhälle blir miljöfrågor allt viktigare och överkonsumtion av kläder är ett problem. Samtidigt som miljömedvetenheten hos dagens unga ökar, har second hand-mode blivit en växande trend. Syftet med denna studie är att undersöka hur attityder, sociala normer och upplevd beteendekontroll påverkar konsumenter inom Generation Zs köp av second hand. Detta görs genom att applicera teorin om planerat beteende på tre delar av den traditionella köpprocessen, för att ta reda emotionella värderingars inflytande. Studien baseras på intervjuer med individer i Generation Z, och kompletteras med enkätfrågor. Resultatet visar att informationssökning påverkas av sociala normer och individens attityder till second hand, där sociala normer även har en indirekt påverkan på individers attityder. Alternativutvärderingen påverkas av individens attityder men endast delvis av sociala normer. Vidare framgår det att även en individs upplevda beteendekontroll har ett inflytande över attityder samt att den upplevda beteendekontrollen är avgöranade vid köpbeslutet.

Denna fallstudie undersökte elevers perspektiv på när läraren aktivt försökt att förändra undervisningen enligt riktlinjer som föreslagits av Skolverket. Analys av elevernas perspektiv ger tillgång till information som kan fördjupa förståelsen om vad som behövs ifall man ska lyckas med ett förändringsarbete av undervisningspraktiken. Studien utgår från elevernas perspektiv. Den fokuserar på de spänningar som uppstår mellan elevernas tolkningar av den förändrade undervisningen och lärarens intentioner av den då de inte sammanfaller. Spänningarna kan förekomma explicit genom att de är möjliga att uttryckas av eleverna och/eller läraren. Men det finns också spänningar som existerar implicit. Utifrån analys av elevintervjuer synliggörs vissa implicita spänningar. Dessa benämns i studien som potentiella spänningar och utgör ett dolt och omedvetet motstånd hos eleverna mot den nya undervisningspraktiken som läraren försöker att etablera. För att eleverna ska ha möjlighet att acceptera lärarens inbjudan till att delta i den förändrade undervisningspraktiken, krävs en förståelse från både eleverna och läraren att det behöver skapas både nya socio-matematiska normer samt sociala normer i klassrummet. De nya normerna måste aktivt förhandlas och accepteras. För att lyckas med förändringsarbetet behöver läraren både utmana och förstå elevernas uppfattningar av skolmatematik och klassrumsnormer. Medvetenhet om spänningarna blir då en tillgång för utvecklingen av en ny undervisningspraktik. / This casestudy investigated students’ perceptions of their mathematics classroom where their teacher actively tried to change her teaching as suggested by the Swedish National Agency, Skolverket. Students' perspectives provide access to information which could deepen understandings about what is needed if major changes in teaching practices in mathematics is to be successful. The research focuses on the tensions that arise from the differences between students' perceptions and intentions of the teacher. The tensions could be expressed explicitly by the participants, but at times also implicitly. Tensions that were implied are called po-tential tensions. Potential tensions appeared when students' perceptions about what mathematics teaching should be, based on their understandings of traditional mathematics teaching, restricted their possibilities for interpreting the teacher's intention for her teaching. Thus, hidden tensions may result in a hidden resistance to the new teaching practices which impedes their acceptance. For the student to be able to accept the teacher's invitation to participate in changing teaching practices, requires an understanding that it involves both new socio-mathematical norms and social norms. Participation in an ongoing practice filled with reform-adapted teaching methods does not necessarily mean that students have accepted the new practices as being appropriate mathematics teaching. Instead, new norms must be actively negotiated. To bring about change, the teacher must not only challenge but also understand students' perceptions of school mathematics and classroom norms. Knowledge of the tensions thus becomes an asset for the development of new teaching practices.

Denna uppsats presenterar en studie på hur nudging kan påverka användarupplevelsen i hedoniska system. Studien grundas på teorin Hedonic-Motivation System Adoption Model (HMSAM) för att förklara människans inre drivkrafter och hur dessa ter sig i förhållande till användarupplevelsen i hedoniska system. Vidare presenteras även teorier kring användarupplevelse med fokus på upplevelser i digitala gränssnitt, och nudging med ett fokus på digital nudging. En fallstudie på SVT Play, Sveriges Televisions digitala plattform för Video-on-demand (VoD) gjordes, vilken resulterade i ett förändringsförslag för den nuvarande plattformen. I en kvalitativ datainsamling i form av sex berättande intervjuer med olika informanter, undersöktes användarnas erfarenheter och tankar kring drivkrafterna i HMSAM, deras användarupplevelse av VoD samt hur de använder plattformen genom en praktisk genomgång av SVT Play. Resultatet från intervjuerna visade bland annat att informanterna upplevde att det idag inte gick att hitta information kring vilket medieinnehåll andra användare tycker om, någonting som för samtliga informanter var önskvärt i plattformen. Med avstamp i teorin kring nudging och den psykologiska principen sociala normer, vilken innebär att människor påverkas i sina val av hur andra gör, samt med utgångspunkt i resultatet från intervjuerna utformades ett förändringsförslag för SVT Play. Förändringsförslaget innebar att ändra titeln på sektionen “Populärt” i SVT Plays nuvarande gränssnitt till en titel med en högre grad socialt bevis (social proof på engelska, alltså hur tydligt den psykologiska principen sociala normer anspelas på). Sex olika varianter av rubriken med olika hög grad socialt bevis togs fram. Dessa sex varianter testades i realtid i ett så kallat A/B-test på SVT Play tillsammans med den ursprungliga rubriken “Populärt”, för att undersöka om en högre grad av socialt bevis hjälper användarna att hitta och välja innehåll, och således förbättrar deras användarupplevelse. A/B-testet låg uppe på SVT Play i åtta dygn och nästan en och en halv miljon användare exponerades för det. Resultatet från A/B-testet var dock inte tillräckligt signifikant för att dragna slutsatser ska hålla hög reliabilitet. Två av de förändringsförslag som användare klickade mest på samt såg klart innehållet, var de med högst nivå av socialt bevis: “Populärt bland andra tittare” och “Har du sett det andra älskar?” Även om mönstret inte är signifikant, visar summan av resultatet från den empiriska undersökningen att sociala normer kan användas för att påverka användarupplevelsen i en VoD-plattform. Ytterligare kvalitativa datainsamlingar är av intresse samt nödvändiga för att säkerställda samband. / The research conducted in this study aims to answer if, and in that case how, nudging can be used to affect the user experience in hedonic systems. The study is based on the theory of Hedonic-Motivation System Adoption Model (HMSAM) to explain people ́s intrinsic motivations and how they are tied to the user experience of hedonic systems. Furthermore, theories about user experience focusing on experiences in digital interfaces, as well as the theory of nudging with a focus on digital nudging are also presented. The study has been conducted through a case study at SVT Play, the Swedish Television's digital Video on Demand (VoD) platform and resulted in a proposition for a change in the current platform. Through a qualitative data collection in the form of six narrative interviews with different informants, their experiences and thoughts about the inner motivations in HMSAM as well as their user experiences with VoD were investigated. In the end of each interview a “walkthrough” in SVT Play was conducted. The result from the narrative interviews showed that an element with information about what media content other users like was hard to find or perceived as nonexistent, something that all informants desired in SVT Play. From the theory about nudging and the psychological effect social norms, which implies that the choices people make are affected by what other people do, together with result from the interviews, a proposition of a change was created for SVT Play. The proposition suggested changing the title for the section “Populärt” (popular in English), in SVT Play ́s current interface, to a title with a higher level of social proof (meaning how clear the psychological effect social norms was being targeted). Six different versions of the title, with different levels of social proof were created. These six versions were then tested in real time through A/B testing in the SVT Play platform, together with the original title “Populärt”, to examine if a higher level of social proof help users find and choose media content, thus enhance their user experience. The A/B test was live in SVT Play during eight days, while being exposed to almost one and a half million users. The result was however not significant enough to draw any conclusions with high reliability. Two of the propositions that people clicked the most and completed watching content, were the two versions with the highest level of social proof, “Populärt bland andra tittare” (Popular among other viewers, in English) and “Har du sett det andra älskar? (Have you seen what other people love? in English). Even though the patterns are not significant, a summary of the result from the empirical enquiry suggest that social norms can be used to affect the user experience in a VoD platform. Additional qualitative data collections would be both interesting and necessary to ensure relationschips.