I dagens samhälle blir miljöfrågor allt viktigare och överkonsumtion av kläder är ett problem. Samtidigt som miljömedvetenheten hos dagens unga ökar, har second hand-mode blivit en växande trend. Syftet med denna studie är att undersöka hur attityder, sociala normer och upplevd beteendekontroll påverkar konsumenter inom Generation Zs köp av second hand. Detta görs genom att applicera teorin om planerat beteende på tre delar av den traditionella köpprocessen, för att ta reda emotionella värderingars inflytande. Studien baseras på intervjuer med individer i Generation Z, och kompletteras med enkätfrågor. Resultatet visar att informationssökning påverkas av sociala normer och individens attityder till second hand, där sociala normer även har en indirekt påverkan på individers attityder. Alternativutvärderingen påverkas av individens attityder men endast delvis av sociala normer. Vidare framgår det att även en individs upplevda beteendekontroll har ett inflytande över attityder samt att den upplevda beteendekontrollen är avgöranade vid köpbeslutet.

Denna fallstudie undersökte elevers perspektiv på när läraren aktivt försökt att förändra undervisningen enligt riktlinjer som föreslagits av Skolverket. Analys av elevernas perspektiv ger tillgång till information som kan fördjupa förståelsen om vad som behövs ifall man ska lyckas med ett förändringsarbete av undervisningspraktiken. Studien utgår från elevernas perspektiv. Den fokuserar på de spänningar som uppstår mellan elevernas tolkningar av den förändrade undervisningen och lärarens intentioner av den då de inte sammanfaller. Spänningarna kan förekomma explicit genom att de är möjliga att uttryckas av eleverna och/eller läraren. Men det finns också spänningar som existerar implicit. Utifrån analys av elevintervjuer synliggörs vissa implicita spänningar. Dessa benämns i studien som potentiella spänningar och utgör ett dolt och omedvetet motstånd hos eleverna mot den nya undervisningspraktiken som läraren försöker att etablera. För att eleverna ska ha möjlighet att acceptera lärarens inbjudan till att delta i den förändrade undervisningspraktiken, krävs en förståelse från både eleverna och läraren att det behöver skapas både nya socio-matematiska normer samt sociala normer i klassrummet. De nya normerna måste aktivt förhandlas och accepteras. För att lyckas med förändringsarbetet behöver läraren både utmana och förstå elevernas uppfattningar av skolmatematik och klassrumsnormer. Medvetenhet om spänningarna blir då en tillgång för utvecklingen av en ny undervisningspraktik. / This casestudy investigated students’ perceptions of their mathematics classroom where their teacher actively tried to change her teaching as suggested by the Swedish National Agency, Skolverket. Students' perspectives provide access to information which could deepen understandings about what is needed if major changes in teaching practices in mathematics is to be successful. The research focuses on the tensions that arise from the differences between students' perceptions and intentions of the teacher. The tensions could be expressed explicitly by the participants, but at times also implicitly. Tensions that were implied are called po-tential tensions. Potential tensions appeared when students' perceptions about what mathematics teaching should be, based on their understandings of traditional mathematics teaching, restricted their possibilities for interpreting the teacher's intention for her teaching. Thus, hidden tensions may result in a hidden resistance to the new teaching practices which impedes their acceptance. For the student to be able to accept the teacher's invitation to participate in changing teaching practices, requires an understanding that it involves both new socio-mathematical norms and social norms. Participation in an ongoing practice filled with reform-adapted teaching methods does not necessarily mean that students have accepted the new practices as being appropriate mathematics teaching. Instead, new norms must be actively negotiated. To bring about change, the teacher must not only challenge but also understand students' perceptions of school mathematics and classroom norms. Knowledge of the tensions thus becomes an asset for the development of new teaching practices.

Denna uppsats presenterar en studie på hur nudging kan påverka användarupplevelsen i hedoniska system. Studien grundas på teorin Hedonic-Motivation System Adoption Model (HMSAM) för att förklara människans inre drivkrafter och hur dessa ter sig i förhållande till användarupplevelsen i hedoniska system. Vidare presenteras även teorier kring användarupplevelse med fokus på upplevelser i digitala gränssnitt, och nudging med ett fokus på digital nudging. En fallstudie på SVT Play, Sveriges Televisions digitala plattform för Video-on-demand (VoD) gjordes, vilken resulterade i ett förändringsförslag för den nuvarande plattformen. I en kvalitativ datainsamling i form av sex berättande intervjuer med olika informanter, undersöktes användarnas erfarenheter och tankar kring drivkrafterna i HMSAM, deras användarupplevelse av VoD samt hur de använder plattformen genom en praktisk genomgång av SVT Play. Resultatet från intervjuerna visade bland annat att informanterna upplevde att det idag inte gick att hitta information kring vilket medieinnehåll andra användare tycker om, någonting som för samtliga informanter var önskvärt i plattformen. Med avstamp i teorin kring nudging och den psykologiska principen sociala normer, vilken innebär att människor påverkas i sina val av hur andra gör, samt med utgångspunkt i resultatet från intervjuerna utformades ett förändringsförslag för SVT Play. Förändringsförslaget innebar att ändra titeln på sektionen “Populärt” i SVT Plays nuvarande gränssnitt till en titel med en högre grad socialt bevis (social proof på engelska, alltså hur tydligt den psykologiska principen sociala normer anspelas på). Sex olika varianter av rubriken med olika hög grad socialt bevis togs fram. Dessa sex varianter testades i realtid i ett så kallat A/B-test på SVT Play tillsammans med den ursprungliga rubriken “Populärt”, för att undersöka om en högre grad av socialt bevis hjälper användarna att hitta och välja innehåll, och således förbättrar deras användarupplevelse. A/B-testet låg uppe på SVT Play i åtta dygn och nästan en och en halv miljon användare exponerades för det. Resultatet från A/B-testet var dock inte tillräckligt signifikant för att dragna slutsatser ska hålla hög reliabilitet. Två av de förändringsförslag som användare klickade mest på samt såg klart innehållet, var de med högst nivå av socialt bevis: “Populärt bland andra tittare” och “Har du sett det andra älskar?” Även om mönstret inte är signifikant, visar summan av resultatet från den empiriska undersökningen att sociala normer kan användas för att påverka användarupplevelsen i en VoD-plattform. Ytterligare kvalitativa datainsamlingar är av intresse samt nödvändiga för att säkerställda samband. / The research conducted in this study aims to answer if, and in that case how, nudging can be used to affect the user experience in hedonic systems. The study is based on the theory of Hedonic-Motivation System Adoption Model (HMSAM) to explain people ́s intrinsic motivations and how they are tied to the user experience of hedonic systems. Furthermore, theories about user experience focusing on experiences in digital interfaces, as well as the theory of nudging with a focus on digital nudging are also presented. The study has been conducted through a case study at SVT Play, the Swedish Television's digital Video on Demand (VoD) platform and resulted in a proposition for a change in the current platform. Through a qualitative data collection in the form of six narrative interviews with different informants, their experiences and thoughts about the inner motivations in HMSAM as well as their user experiences with VoD were investigated. In the end of each interview a “walkthrough” in SVT Play was conducted. The result from the narrative interviews showed that an element with information about what media content other users like was hard to find or perceived as nonexistent, something that all informants desired in SVT Play. From the theory about nudging and the psychological effect social norms, which implies that the choices people make are affected by what other people do, together with result from the interviews, a proposition of a change was created for SVT Play. The proposition suggested changing the title for the section “Populärt” (popular in English), in SVT Play ́s current interface, to a title with a higher level of social proof (meaning how clear the psychological effect social norms was being targeted). Six different versions of the title, with different levels of social proof were created. These six versions were then tested in real time through A/B testing in the SVT Play platform, together with the original title “Populärt”, to examine if a higher level of social proof help users find and choose media content, thus enhance their user experience. The A/B test was live in SVT Play during eight days, while being exposed to almost one and a half million users. The result was however not significant enough to draw any conclusions with high reliability. Two of the propositions that people clicked the most and completed watching content, were the two versions with the highest level of social proof, “Populärt bland andra tittare” (Popular among other viewers, in English) and “Har du sett det andra älskar? (Have you seen what other people love? in English). Even though the patterns are not significant, a summary of the result from the empirical enquiry suggest that social norms can be used to affect the user experience in a VoD platform. Additional qualitative data collections would be both interesting and necessary to ensure relationschips.

Antalet flygresor har ökat markant i världen de senaste decennierna. Detta har medfört en ökning av flygets koldioxidutsläpp som därmed har gett en ökad påverkan på klimatet. Forskning angående människors syn på och uppfattning om flyget är relativt ny och forskning rörande ämnet är mer förekommande idag än för ett decennium sedan. Tidigare undersökningar är dock i stort sett eniga om att människor, både miljömedvetna och icke-miljömedvetna personer, inte tänker ändra på sina flygvanor och flyga mindre på grund av flygets klimatpåverkan. Denna studie undersöker klimatengagerade personers flygvanor och vad de har för syn på flyget och flygets påverkan på klimatet. Resultatet i studien skiljer sig från tidigare forskning genom att de klimatengagerade personerna i undersökningen antingen försöker begränsa sina flygresor eller inte längre flyger alls på grund av den klimatpåverkan en flygresa innebär. The low-cost hypothesis har använts som ett teoretiskt ramverk för att undersöka om det finns ett attitude-behavior gap. Det framkom att the low-cost hypothesis endast delvis kan appliceras och att det finns ett litet attitude-behavior gap hos de respondenter som flyger. Det finns inget attitude-behavior gap hos respondenterna som inte flyger. Det framkom även att sociala normer till viss del påverkar valet att flyga eller inte flyga.

Hederskultur är ett komplext och djupt rotat fenomen som påverkar individer på många olika sätt. Denna socialpsykologiska studie använde sig av teorier om Ackulturation, Social påverkan, Sociala normer, Maktstrukturer och Social inlärning för att förstå hurhederskultur påverkar identitetsskapande hos kvinnor. Syftet med studien var att utforska kvinnors identitetsskapande i samband med hederskultur och förtryck mellan två sociokulturella världar. För att skapa en djupare förståelse för fenomenet användes en socialpsykologisk ansats. Genom användning av kvalitativ metod och tematisk analys kunde denna studie fånga de komplexa och djupt rotade upplevelserna av hederskultur och dess påverkan på individens identitet. Urvalet var sex kvinnor som intervjuades och gav upphov till en empiri som sedan jämfördes med en självbiografi av en kvinna med hederskultur i bagaget. De upplevde en stark press från den kulturella krocken, vilket skapade rädsla och begränsningar. Resultaten ger viktig information som kan användas för att skapa en bättre förståelse för hederskultur och dess effekter på individerna, samt för att utveckla effektiva åtgärder och stödstrukturer för personer som befinner sig i liknande situationer. / Honor culture is a complex and deeply-rooted phenomenon that affects individuals in various ways. This social psychological study utilized theories of acculturation, social influence, social norms, power structures, and social learning to understand how honor culture affects identity formation in women. The aim of the study was to explore women's identity formation in the context of honor culture and oppression between two sociocultural worlds. A social psychological approach was used to gain a deeper understanding of the phenomenon. Through the use of qualitative methods and thematic analysis, this study captured the complex and deeply-rooted experiences of honorculture and its impact on individual identity. The sample consisted of six women who were interviewed, and their experiences were compared with a self-biography of a woman with a background in honor culture. The results showed that all six respondents in the study shared similar feelings and experiences related to honor culture and Swedish culture. The results provide important information that can be used to create a better understanding of honor culture and its effects on individuals, as well as to develop effective interventions and support structures for individuals in similar situations.

Ungdomar över hela landet hamnar år efter år i en farlig och destruktiv våldsspiral präglad av normbrytande beteenden. Att förstå sig på fenomenet ungdomskriminalitet och vägen dit, är av största vikt för att bryta denna destruktiva våldsspiral. Därför är syftet med denna studie är att genom professionellas perspektiv utforska vanligt förekommande faktorer som bidrar till att barn och unga involveras i ungdomskriminalitet. Studiens metod bestod av en kvalitativ ansats där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Samtliga intervjuer skedde med professionella individer, som aktivt arbetade med barn och unga på uppdrag av socialtjänsten. Nio av studiens intervjuer genomfördes med en respondent per intervju, och en av studiens intervjuer genomfördes med två respondenter. I studiens resultat framkom de professionella perspektiven på problematiken. De lyfte vikten av miljö, där en ungdoms benägenhet till konformitet samt ungdomens risker för negativ exponering fungerade som starka riskfaktorer. Nästkommande riskfaktor blev sociala normer, där individens grupptillhörighet och sociala nätverk framkom som starka riskfaktorer. Sista riskfaktorn för studien blev identitet, där ett bristande välbefinnande hos en ungdom, NPF-diagnoser samt en ungdoms personliga förutsättningar framkom som omfattande riskfaktorer. Samtliga riskfaktorer framkom som omfattande utifrån de svar som förekom i studien. / Young people all over the country find themselves year after year in a dangerous and destructive spiral of violence characterized by norm-breaking behaviors. Understanding the phenomenon of youth crime and the path leading to it is crucial to break this destructive spiral of violence. Therefore, the aim of this study is to explore, through the perspectives of professionals, common factors contributing to the involvement of children and young people in youth crime. The study employed a qualitative approach, conducting ten semi-structured interviews. All interviews were conducted with professional individuals actively working with children and young people on behalf of social services. Nine of the study's interviews were conducted with one respondent per interview, while one interview was conducted with two respondents. The study's results revealed the perspectives of the professionals on the issue. They highlighted the importance of the environment, where a young person's tendency towards conformity and the risks of negative exposure served as strong risk factors. The next identified risk factor was social norms, where the individual's group membership and social networks emerged as strong risk factors. The final risk factor identified in the study was identity, where a lack of well-being in a young person, neurodevelopmental disorders, and a young person's personal circumstances emerged as significant risk factors. All risk factors were found to be extensive based on the responses in the study.

<p>Kalmarhem AB har uppmärksammat att det existerar ett ohållbart beteendemönster bland hyresgästerna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgästerna samt ge förslag på förändringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförändring.</p><p>Vi avser att lyfta fram vilka åtgärder som är mest lämpliga att använda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsåtgärder valde vi att utreda vilka attityder som råder och hur de förhåller sig till det aktuella beteendet.</p><p>Vi har använt oss av en abduktiv ansats där vi utgått  från vår fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkätundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvändig data.</p><p>För att erhålla större förståelse för ämnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vår uppsats. Vi presenterar även den forskningsmodell vi utgått från i våra empiriska undersökningar.</p><p>Vi kunde konstatera att problemet med bristfällig källsortering inte härstammar från negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord såg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd. Genom analys av empiriskt material kunde vi också dra slutsatsen att det finns ett missnöje och brist på förtroende för Kalmarhem, vilket leder till att studenterna har svårare att ta till sig av företagets budskap och information.</p> / <p>Kalmarhem AB has given attention to an unsustainable behaviour pattern among student tenants. In order to change this pattern we aim to throughout this essay investigate what attitudes and behaviours that exists among the tenants and in addition give suggestions for the company to perform in order to create a positive behavioural change.</p><p>We aim to emphasise the measures that are most suitable to use by housing corporations in order to motivate students to act more environmentally friendly in their house. To develop efficient marketing strategies we chose to investigate which attitudes that prevails and how they correlate to the actual behaviour.</p><p>We have used an abductive approach with a case study regarding Kalmarhem AB, as a starting point. We have used both qualitative and quantitative methods of investigation by means of an survey, focus groups, panel interviews, a phone interview a group interview and an observation to collect relevant data.<strong> </strong></p><p>In order to gain a greater understandning of the subject there is an introduction of different basic theories and concepts in the frame of references. We also introduce a research model which we has used as a basis for the empirical research.</p><p>We can conclude that the problem with insufficient recycling does not originate from negative atitudes towards environmental responsibility, in other words we did not see a strong correlation between behaviour and attitude. By means of analysis of empirical data collection we could also conclude that the students experience discontent and a lack of trust for Kalmarhem, which implies that the students are less likely to accept the company's message and information.</p>

The purpose of this thesis has been to analyse seven major factors that tend to influence the rate of early retirement in Sweden. The scope of data was gathered for every municipality in Sweden. Economic theories of labour supply, Moral Hazard, Adverse Selection and the Insurance Model were used to analyse the empirical results. In the analysis, earlier studies of the rate of sickness absence were important and used as a framework in choosing the explanatory variables for the econometric model. The analysed variables were; average income, average sickness days, educational level, foreign born, public sector employment, unemployment and the share of women in the population. As a consequence of the rift that occurred in 2003, when the average sickness days decreased and disbursed early retirements simultaneously increased, the relationship between these two variables was given special attention. The empirical findings confirmed our conjectures and were consistent with earlier research. Average income and the level of education were negatively related to the rate of early retirement. Moreover foreign born, average sickness days and unemployment showed a positive relation to early retirement. The relationship between average sickness days and early retirement had statistically changed and decreased between the years. A possibility is that other factors, such as changed social norms and increased stress in society (which are difficult to measure in a statistical and economical sense) might have become more relevant in explaining the rate of early retirement. / Syftet med denna uppsats har varit att analysera sju viktiga faktorer som tenderar att påverka graden av förtidspensionering i Sverige. Data omfånget insamlades för alla kommuner i Sverige. Ekonomiska teorier om arbetsutbud, Moral Hazard, Adverse Selection och Insurance Model användes för att analysera de empiriska resultaten. I analysen var tidigare studier utav graden av sjukfrånvaro viktig och användes som ramverk i valet av de förklarande variablerna till den ekonometriska modellen. De analyserade variablerna var; medelinkomst, genom-snittliga sjukdagar, utbildningsnivå, utlandsfödda, offentligt anställda, arbetslöshet och andelen kvinnor i befolkningen. Som en konsekvens utav den klyfta som uppstod 2003, när de genomsnittliga sjukdagarna minskade och utbetalda förtidspensioner samtidigt ökade, gavs sambandet mellan dessa två variabler speciell uppmärksamhet. De empiriska iakttagelserna bekräftade våra förväntningar och stämde överens med tidigare forskning. Medelinkomst och utbildningsnivå var negativt relaterade till graden av förtidspensionering. Dessutom var utlandsfödd, genomsnittliga sjukdagar och arbetslöshet positivt relaterade till förtidspensionering. Relationen mellan de genomsnittliga sjukdagarna och graden av förtidspensionering hade statistiskt sätt ändrats genom att ha minskat mellan åren. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att andra faktorer, såsom skiftande sociala normer och en ökande stress i samhället (vilka är svåra att mäta statistiskt och ekonomiskt) kan ha blivit mer relevanta i att förklara graden av förtidspensionering.

Kalmarhem AB har uppmärksammat att det existerar ett ohållbart beteendemönster bland hyresgästerna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgästerna samt ge förslag på förändringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförändring. Vi avser att lyfta fram vilka åtgärder som är mest lämpliga att använda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsåtgärder valde vi att utreda vilka attityder som råder och hur de förhåller sig till det aktuella beteendet. Vi har använt oss av en abduktiv ansats där vi utgått  från vår fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkätundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvändig data. För att erhålla större förståelse för ämnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vår uppsats. Vi presenterar även den forskningsmodell vi utgått från i våra empiriska undersökningar. Vi kunde konstatera att problemet med bristfällig källsortering inte härstammar från negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord såg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd. Genom analys av empiriskt material kunde vi också dra slutsatsen att det finns ett missnöje och brist på förtroende för Kalmarhem, vilket leder till att studenterna har svårare att ta till sig av företagets budskap och information. / Kalmarhem AB has given attention to an unsustainable behaviour pattern among student tenants. In order to change this pattern we aim to throughout this essay investigate what attitudes and behaviours that exists among the tenants and in addition give suggestions for the company to perform in order to create a positive behavioural change. We aim to emphasise the measures that are most suitable to use by housing corporations in order to motivate students to act more environmentally friendly in their house. To develop efficient marketing strategies we chose to investigate which attitudes that prevails and how they correlate to the actual behaviour. We have used an abductive approach with a case study regarding Kalmarhem AB, as a starting point. We have used both qualitative and quantitative methods of investigation by means of an survey, focus groups, panel interviews, a phone interview a group interview and an observation to collect relevant data. In order to gain a greater understandning of the subject there is an introduction of different basic theories and concepts in the frame of references. We also introduce a research model which we has used as a basis for the empirical research. We can conclude that the problem with insufficient recycling does not originate from negative atitudes towards environmental responsibility, in other words we did not see a strong correlation between behaviour and attitude. By means of analysis of empirical data collection we could also conclude that the students experience discontent and a lack of trust for Kalmarhem, which implies that the students are less likely to accept the company's message and information.

<p>The purpose of this thesis has been to analyse seven major factors that tend to influence the rate of early retirement in Sweden. The scope of data was gathered for every municipality in Sweden. Economic theories of labour supply, Moral Hazard, Adverse Selection and the Insurance Model were used to analyse the empirical results. In the analysis, earlier studies of the rate of sickness absence were important and used as a framework in choosing the explanatory variables for the econometric model. The analysed variables were; average income, average sickness days, educational level, foreign born, public sector employment, unemployment and the share of women in the population. As a consequence of the rift that occurred in 2003, when the average sickness days decreased and disbursed early retirements simultaneously increased, the relationship between these two variables was given special attention. The empirical findings confirmed our conjectures and were consistent with earlier research. Average income and the level of education were negatively related to the rate of early retirement. Moreover foreign born, average sickness days and unemployment showed a positive relation to early retirement. The relationship between average sickness days and early retirement had statistically changed and decreased between the years. A possibility is that other factors, such as changed social norms and increased stress in society (which are difficult to measure in a statistical and economical sense) might have become more relevant in explaining the rate of early retirement.</p> / <p>Syftet med denna uppsats har varit att analysera sju viktiga faktorer som tenderar att påverka graden av förtidspensionering i Sverige. Data omfånget insamlades för alla kommuner i Sverige. Ekonomiska teorier om arbetsutbud, Moral Hazard, Adverse Selection och Insurance Model användes för att analysera de empiriska resultaten. I analysen var tidigare studier utav graden av sjukfrånvaro viktig och användes som ramverk i valet av de förklarande variablerna till den ekonometriska modellen. De analyserade variablerna var; medelinkomst, genom-snittliga sjukdagar, utbildningsnivå, utlandsfödda, offentligt anställda, arbetslöshet och andelen kvinnor i befolkningen. Som en konsekvens utav den klyfta som uppstod 2003, när de genomsnittliga sjukdagarna minskade och utbetalda förtidspensioner samtidigt ökade, gavs sambandet mellan dessa två variabler speciell uppmärksamhet. De empiriska iakttagelserna bekräftade våra förväntningar och stämde överens med tidigare forskning. Medelinkomst och utbildningsnivå var negativt relaterade till graden av förtidspensionering. Dessutom var utlandsfödd, genomsnittliga sjukdagar och arbetslöshet positivt relaterade till förtidspensionering. Relationen mellan de genomsnittliga sjukdagarna och graden av förtidspensionering hade statistiskt sätt ändrats genom att ha minskat mellan åren. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att andra faktorer, såsom skiftande sociala normer och en ökande stress i samhället (vilka är svåra att mäta statistiskt och ekonomiskt) kan ha blivit mer relevanta i att förklara graden av förtidspensionering.</p>