Title: Social media as a communication tool - A case study on social media influence corporate culture Level: Final assignment for Bachelor degree in Business and Economics Author: Jessika Klintsbacka & Oskar Berge Supervisor: Pär Vilhelmsson, Ernst Hollander & Maria Fregidou-Malama Date: 2014-06-13 Purpose of Study: The aim of this study is to inquire into Swedish companies internal communication, their approach to social media as an internal communications tool, and if it affects the corporate culture. Method: The study is a multiple case study with a qualitative research design. The study's interview questions were designed by a operationalization of based on theory in the areas of internal communication, corporate culture and social media. The interviews took place in April 2014. The interviews were recorded and then analyzed to bring out the similarities and differences between the companies. Results & Conclusion: The study shows that Swedish companies corporate cultures have connections with internal communication, and implementation of social media as a communications tool. The study found that connections to companies with a comprehensive one-way positive consider social media as alternative communication tool to strengthen the unity and community within the company. Suggestion for further research: One of the study's three companies is owner-led and this company showed a high level of corporate culture. Further research should examine whether there is a relationship between corporate culture and internal communication on the ownermanaged business. The study also finds that further researched can study the extent to which  an implementation of social media had an impact on the company's internal communication and corporate culture, before and after the implementation. Contribution of the thesis: The study's contribution is to show the context of social media as an internal communications tool and if it has a connection with the culture that is identified in the company. This is to show the possibilities that social media has internally to increase cohesion and information dissemination. Also, to show the benefits that a company can get by implementing social media as an internal tool and not just in an external purpose. Key Words: Internal communication, organizational culture & Social media

Studiens syfte är att undersöka ungdomars sociala medieanvändande och hur dessa påverkar dem då de är online och offline. Det som studien fokuserar på är införlivande av tillhörighetskänslor, kollektiv självkänsla och bekräftelse via sociala medier hos informanterna. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, självbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess används i analysen samt begrepp som berör internetberoende. Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar på att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag. Informanterna uttrycker att det är viktigt för dem att vara aktiva på sociala medier för att “hänga med” och ta del av vad andra gör, samt dela med sig av vad de själva gör. En enad ståndpunkt de har är att de inte kan tänka sig en vardag utan sociala medier. De anser att de som inte är aktiva på sociala medier är konstiga, samt att det finns en risk att dessa individer blir utanför. Informanterna anser att det är viktigt även för grupper bestående av nära vänner att ta del av sociala medier då det är via dessa som en stor del av kommunikationen sker. Våra slutsatser är bland andra att sociala medier är en stor del av informanternas vardagsliv, att de är viktiga för dem i och med att det är via dem som stor mängd bekräftelse erhålls samt att majoriteten individer i deras omgivning är aktiva användare och de vill känna tillhörighet till gruppen. Det tyder på att online och offline går hand i hand; det vill säga att det som händer online genomsyrar även livet då informanterna är offline.

The purpose of this study is to increase an understanding of what prevents the mandatory reporting law, based on the preschool staff's approach to mandatory reporting law about child abuse and neglect to social services, and how these barriers affect their decision to report. The study will also understand what preschool staff experience facilitates the mandatory reporting process and what can be done to improve the process even more. The questions of the study were based on the purpose of the study and have been formulated in two questions: What prevents the mandatory reporting law requirements for preschool staff and how can these barriers be removed? What facilitates for preschool staff to be confident in the decision to report child abuse and neglect, to social services? The study used qualitative semi-structured interviews with five people working at the preschool, including two preschool teachers and three childcare workers. An interview guide was designed as a help to answer the questions about what the barriers are and what it is that makes it easier for the preschool staff, regarding the decision to report cases of child abuse and neglect to social services. The results, based on the five interviews , shows preschool staff's thoughts of the knowledge on the mandatory reporting law, the mandatory reporting process, their perspective of the mandatory reporting law and the uncertainty surrounding the mandatory reporting law. The study's analysis consists of the results that have been analyzed using the theory of social representations, in which the analysis shows an understanding of how the preschool staff act and think about the mandatory reporting law requirements based on their everyday knowledge. The analysis shows what prevents and facilitates the preschool staff's mandatory reporting process and the analysis shows the main parts that are based on the preschool staff's views on the mandatory reporting law. The analysis shows the preschool staff's approach to mandatory reporting requirements and how it is divided in two parts, it also describes how the concept of suspicion is perceived as a feeling that is shared within the workgroup, and the analysis shows the preschool staff's representation of the social services. The study concludes with a discussion of the study results and analysis, and the discussion also draws a link to the practice of social work. The discussion ends with a conclusion about the preschool staff’s work team and its significance for the mandatory reporting law.

Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser. Resultatet visar också att det finns ett samband mellan det fysiska tillståndet och möjligheten till ett fysiskt socialt umgänge, och att det geografiska avståndet är betydelsefullt för de sociala relationerna. Gemensamt för alla respondenter var att tillit och regelbundenhet i kontakten är viktigt för att känna gemenskap i de sociala relationerna

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band. Genom de skillnader och likheter som finns både mellan gruppen och dess omvärld liksom mellan deltagarna själva så påverkas identiteten och känslan av medlemskap stärks. En viktig aspekt när det gäller identiteten är att deltagarna medvetet strävar efter att inte fastna i några kategorier och inte heller tycker det är viktigt att framhäva sig själva på något speciellt sätt, varken som buddhist eller som gruppmedlem.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid. I tidigare forskning menar man att massmedierna var de som bestämde dagordningen för såväl medborgare som för politiker. Idag ser vissa forskare däremot på skapandet av dagordningen som en gemensam process mellan politiker, medborgare och media, snarare än att det är en enda part som bestämmer. Detta beror återigen delvis på den nya tekniken och därigenom möjligheterna att selektera mellan nyheter i det stora utbudet på internet. Politikerna har som ett resultat av detta behövt professionalisera sig i sitt sätt att framföra sitt partis ståndpunkter, samt i sitt sätt att kommunicera med allmänheten.                       Syftet med denna uppsats var därför att undersöka hur politiska partier kommunicerar på sociala medier. Vi valde att ta reda på detta genom att undersöka Socialdemokraternas och Moderaternas kommunikation på Facebook under en bestämd tidsperiod. Detta har vi gjort genom kvantitativa innehållsanalyser och kvalitativa textanalyser. Vi kodade partiernas inlägg och tillhörande underkommentarer och analyserade därefter texten i inläggen. Resultatet redovisas i form av löpande text och diagram och vävs därefter ihop i analysen. Resultatet visade att både Socialdemokraterna och Moderaterna främst använder sig av envägskommunikation i sina inlägg och att de väldigt sällan går in och svarar på frågor från publiken i underkommentarerna. Vidare framkom det att även om partierna inte svarar på frågor så diskuterar publiken med varandra i kommentarsfältet ändå, samt lyfter också andra ämnen än de som tas upp i partiernas inlägg.

Vårt syfte är att undersöka hur representanter från länsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet. Länsstyrelsen är en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mängd olika kriser. Deras roll i samhället är att vara väl förberedda när en kris inträffar och agera spindeln i nätet för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har ändrat förutsättningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmänheten – vilket kan ha ändrat förutsättningarna för kriskommunikationen. Det empiriska materialet är insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkätundersökningar, genomförda via telefon. Det kvalitativa materialet har också samlats in via telefon, då enkätundersökningen avslutades med ett antal öppna frågor där respondenterna ombads ge mer djup i sina svar. Vårt urval avsåg en anställd från varje länsstyrelse som arbetar med kriskommunikation eller krishantering. Av 21 möjliga länsstyrelser deltog 17. Länsstyrelserna bejakar vikten av att proaktivt arbeta med krishantering. Genom övningar, scenarioträningar och samverkansövningar ser de till att alltid försöka bli bättre och utvecklas. Länsstyrelsen anser att de är bättre på att sprida information än att föra en dialog med allmänheten. En majoritet av länsstyrelserna använder sig av sociala medier både i det ordinarie arbetet och i kris. De beskrev kommunikationen till allmänheten i sociala medier som ganska enkelriktad, vilket kan bero på vikten av att informationen ska gå fort när en kris uppstår. Allmänheten vänder sig generellt sett sig inte till Länsstyrelsen för informationsfrågor vid en kris, utan snarare till kommuner och elbolag. En av deras viktigaste roll är således att se till de instanser som i första hand möter allmänheten har rätt information. Länsstyrelsernas samverkan innefattade en mängd olika konstellationer, både med varandra och andra myndigheter. De arbetar mycket med att ta lärdom av varandra genom tidigare erfarenheter av kriser. Många beskrev arbetet med sociala medier som resurskrävande och som en risk för ryktesspridning, men lyfte dock fram att sociala medier ger tillfälle att nå en större grupp människor.

I Sverige är föräldrar och<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> elever sedan början på nittiotalet fria att själva välja vilken skola de vill. I vilken utsträckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samhällsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar hög socioekonomisk status och utbildningsnivå vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande. Denna studie undersökte huvudsakligen sambanden mellan strukturer, personliga egenskaper och skolval, framförallt kapitaltillgångars korrelation med skolvalsdeltagande. Därutöver undersöktes andra skolfrågor såsom attityder gentemot skolvalet, informationssökande och val av kommunal eller fristående skola. Den teoretiska referensramen återfanns i Bourdieus sociologi och verktygslådan innehöll begrepp såsom kapital, habitus, strategier och fält. Data insamlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och bestod av svaren från 126 vårdnadshavare med barn på förskolor i norra och östra Uppsala. Studiens resultat visade på ett positivt samband mellan hushållets kulturella kapital och deltagande i skolvalet. Dock erhölls inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan vare sig ekonomiskt kapital eller utbildningskapital och skolvalsdeltagande. Därutöver påvisade resultaten skillnader i vad vårdnadshavare ansåg vara viktigast vid val av skola, vilken typ av skola de planerade att välja och hur mycket information<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> om skolvalet som erhållits. Slutsatsen var att skolvalsdeltagande till<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> viss mån går att förstå utifrån en strukturalistisk förklaring och att individen inte är obegränsad i sina handlingsalternativ.

In the late 1900s the Islamic feminist movement arose in a time of an Islamic renaissance in the Arab world. Even though it started as an Arabic movement it quickly spread to the international arena and became global. Today there are Islamic feminists all over the globe and this study is a discourse analysis with a focus on the Islamic feminist movement of today. The aim of the study is to investigate what the members of the movement have in common and on what viewpoints their opinions differ. The material used for the study is Internet blogs written by Islamic feminists and the timeframe of the blog posts stretches from the start of the Arab Spring until today. There is a focus of the debate concerning hijab in the blog posts chosen in order to limit the available material.                                                                      The conclusion of the essay is that there are similarities to be found on all the blogs concerning the issue of hijab. A majority of the bloggers agree that wearing hijab is compatible with the Islamic feminist discourse, but there is no complete consensus on the subject. Overall the results show that there are many similarities to be found concerning Islamic feminism that points toward that the Islamic feminism can be viewed as a holistic movement today. All writes argue that the pre-Islamic society was patriarchal and that this patriarchal society influenced misinterpretations of the Qur’an. Women became wrongfully minimized through the faulty interpretations and the bloggers argue that the Qur’an should be reanalysed. The bloggers describe that God’s initial intention was an equal society.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information. Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten. Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier. Datainsamlingen gjordes med utgångspunkt i en kvantitativ undersökande studie med enkäter och dokumentation som underlag. Med enkäten samlades det in data för konsumenters krav och förväntningar på tjänsten och vad som motiverar dem till att följa och fortsätta följa varumärken där, vilket sedan användes för att identifiera faktorer för konsumenters beteenden på Instagram. Studien visar att underhållningsrelaterade och informationsrelaterade aspekter är de som påverkar mest om konsumenter ska välja att följa och fortsätta följa varumärken på Instagram, medan sociala aspekter inte är lika framträdande. De enskilt största motiven till att följa varumärken är underhållning, inspiration, vackert bildmaterial och nyheter om varumärket. När de faktorer som identifierades i studien relaterades till varumärkesvärde framgår att varumärkesaktiviteter på Instagram främst påverkar ett varumärkes image. / Many companies are today active with their brands on the image-based social media Instagram. When using Instagram for marketing purposes, brands are affected by the fact that Instagram as a web 2.0-medium allows users to interact with other users and control what, when, where and how they want to consume information themselves. Marketing that persuade through disruption, repetition and an intrusive presence has become increasingly ineffective. To reach consumers with their marketing companies therefore need to engage Instagram users to follow and continue to follow their brands. In order to create favourable results for the brand, companies must thus understand consumers and what their behaviours are based on. This study therefore intends to examine how Instagram can be used to create brand value based on factors for consumer behaviour on the service. The theory that has been used as a basis for this study's data collection and analysis is about customer-based brand equity, human needs and motives for the use of social media. The data collection was based on a quantitative exploratory study using questionnaires and supporting documentation. The survey was used to collect data on consumers' demands and expectations on the service and their motives for following and continue to follow brands there, which was then used to identify factors for consumer behaviour on Instagram. The study shows that entertainment-related and information-related aspects are those influencing if consumers choose to follow and continue to follow brands on Instagram the most, while social aspects are not as prominent. The largest individual motives for following brands are entertainment, inspiration, beautiful pictures/videos, and news about the brand. When the factors that are identified in the study are related to brand value it can be seen that brand activities on Instagram mainly affect a brand's image.