Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med sociala relationer och hur konflikthantering undervisas till barn, utifrån förskollärares egna beskrivningar. Vi tillämpar en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer, för att samla in data från nio förskollärare om sociala relationer och konflikthantering. Studien utgår ifrån relationell pedagogik. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med sociala relationer dagligen, det framkommer även i resultatet att förskollärarnas beskrivning om hur de undervisar konflikthantering är på snarlikt sätt. Slutsatsen är att miljön är en tydlig faktor i hur arbete med sociala relationer kan främjas. Leken ses som en viktig del för att undervisa i konflikthantering.

“Nu är det samling...” - En återkommande fras inom olika sammanhang. Genom samlingen kan vi nå en grupp med människor, en längre eller kortare stund. En samling kan se ut på flera olika sätt och kan användas i många olika syften. Samlingen har utvecklats med tiden och designas nu utifrån användarens eget syfte och tankar. Samlingen är något som sker konstant i fritidshemmets verksamhet. Begreppet samling kan dock vara svårt att definiera. Samlingens utformning och syfte kan och bör skifta beroende på fritidshemmets situationsbaserade vardag.  Denna studie har fokuserat på samlingen ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka vad samlingen på fritidshemmet har för betydelse och funktion i verksamheten med följande frågeställningar; Vad ser grundlärarna för syfte med sina samlingar? Hur planeras, struktureras och genomförs deras samlingar? Vad spelar grundlärarnas ledarskapsförmåga för roll i samlingen? I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts genom semistrukturerade intervjuer. Materialet är framtaget genom transkribering och kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenterar vi de valda informanternas tankar och åsikter kring samlingen och hur de väljer att arbeta med den i fritidshemsverksamheten. Detta genom flera valda underrubriker. Grundlärarna som har deltagit i denna studie har en gemensam uppfattning kring det egentliga syftet i samlingen, men arbetar på olika sätt och i olika former med samlingen. Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 hp Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Ida Johansson, Rebecka Svensson Rehn Samlingens vara eller icke vara?

Målet med denna studie har varit att effektivisera arbetet med sociala medier på J.Lindeberg. Anledningen till att man funnit det nödvändigt att hitta ett effektivare sätt att arbeta beror på att J.Lindeberg jobbar med många olika sociala medier med flertalet konton på varje. Detta leder till att man lägger ner mycket tid på arbetet med sociala medier och mycket av tiden läggs på att växla mellan de olika kontona och sociala medierna. Innehållet som publiceras på sociala medier är inget som tas upp i arbetet, utan fokus ligger på de plattformar och verktyg som används i arbetet med sociala medier. Studien har genomförts med hjälp av observationer på J.Lindebergs huvudkontor i Stockholm, kvalitativa intervjuer med olika företag som arbetar med sociala medier och en kvantitativ undersökning om vilka plattformar företag använder i sitt arbete med sociala medier. Intervjuerna skedde dels på plats på företagen, men också över telefon. Undersökningen bestod av en enkät som mailades ut till företagen. Resultaten från intervjuer och undersökningen har samlats in och analyserats. Studien har visat att för att effektivisera arbetet med sociala medier bör de sociala medier som används i dagsläget minskas. Dessutom kan nya plattformar med olika verktyg för sociala medier användas för att effektivisera arbetet ytterligare. Slutligen bör också de olika kontona som används minskas och en databas med material för publicering införskaffas. / The goal of this study has been to streamline the work process of social media on J.Lindeberg. It was necessary to find a more efficient way to work because today J.Lindeberg uses many different social medias and with several accounts on each one of them. This leads to much time being spent on the work with social media and much of the time is devoted to toggle between the various accounts and social medias. The focus of the study is on the platforms and tools used in the work with social media and not on the content posted on the different social medias. The study has been carried out with the help of observations on J.Lindebergs headquartered in Stockholm, qualitative interviews with various companies working with social media and a quantitative survey on which platforms companies use in their work with social media. The interviews partly took place on the companies offices, but also over the phone. The survey consisted of a questionnaire that was distributed by email to the companies. The study has shown that in order to streamline the process the social medias being used should be reduced. In addition, new platforms with different social media tools can be used to streamline the work even further. Finally the different accounts that are used should also be reduced and a database of material for publication should be created.

Frågeställning: Hur resonerar respondenterna kring användning av sociala medier inför ett investeringsbeslut på aktiemarknaden? Bakgrund: Sociala medier är ett snabbt växande fenomen i dagens samhälle samtidigt som personer har börjat använda det till att delge information och diskutera aktuella ämnen. Börsen är ett hett ämne på sociala medier och har växt under covid-19 pandemin då allt fler småsparare har börjat investera. Detta gör att kopplingen mellan sociala medier och börsen är intressant att forska om. Syfte: Syftet med studien är att förstå hur investeringsbesluten på aktiemarknaden påverkas av sociala medier hos privatpersoner. En jämförelse mot etablerade tidningar inom ekonomi görs för att få en bredare bild samt en djupare förståelse om individens beteendeekonomi har någon inverkan på investeringsbeslutet. Metod: I denna studie används en deduktiv forskningsansats, vidare har en kvalitativ studie genomförts där sex personer har intervjuats. Intervjuerna präglas av metoden think aloud protocol för att ge en objektiv bild av ämnet. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att människor är benägna till att flockas runt plattformar där de kan få idéer till investeringar från andra personer samtidigt som trovärdigheten är det viktigaste hos personer de lyssnar på. Respondenterna använder sig av information på olika sätt oberoende av om det kommer från tidningar eller sociala medier. I vissa fall kan vi se tendenser till övermod i hur de värderar den egna kunskapen jämfört med informationen de får och vissa fall inga tendenser till övermod alls.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper som associeras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olika referenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrån teorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan ses som sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever från olika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotre personers enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elev samt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- eller yrkesförberedande program. Hypotesen var att en aktiverad effekt av en generell standard för en programtyp skulle skilja sig åt mellan programtyperna. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattning om den typiska eleven från respektive programtyp. Dock fanns inga signifikanta skillnader kring den specifika eleven mellan programtyperna och således aktiverades ingen effekt av standarden.

I den här studien undersöks hur idrottande tjejer och killar konsumerar idrott i media. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ungdomar som idrottar, mellan åldrarna 15–19, konsumerar idrott genom media samt ifall det är någon skillnad mellan tjejer och killar. Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod för att få en övergripande bild av studiens syfte.  Som datainsamlingsteknik användes elektroniskt frågeformulär där totalt 24 ungdomar deltog i undersökningen. 14 var tjejer och 10 var killar. Uppsatsen byggs upp av dessa teoretiska utgångspunkter: sportens resa genom massmedia, sportkonsumtion, jämställdhet inom idrotten samt sociala medier.  Resultatet visade att idrottande ungdomar följer mycket idrott i media. TV och streamingtjänster är de populäraste mediekanaler som används vid sportkonsumtion och när det gäller sociala medier så dominerar Instagram och Youtube. I stor utsträckning tittar man helst på lagidrotter, internationella tävlingar samt följer en speciell liga, när det handlar om att följa idrott i olika medier. En stor anledning till att följa idrott är för att lära sig från de bästa och anamma det i sitt eget idrottande.

Syftet med denna fenomenografiska studie är att undersöka skillnader och variationer i lärares uppfattningar om social kompetens hos elever i skolan och hur lärare upplever att det kommer till uttryck i deras arbete. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv sker lärande genom socialt samspel mellan individer och grupper (Säljö, 2000). De förväntningar som finns i olika sociala kontexterpåverkar ofta individens sätt att agera, men den enskilda individen utgör även en del av den sociala kontexten och kan genom sina handlingar i sin tur påverka de sociala sammanhang den befinner sig i (Säljö,2000).Sammanlagt åtta låg- och mellanstadielärare på två olika skolor intervjuades med en semistrukturerad intervjuform. I resultatet har jag kodat svaren i tre kategorier av uppfattningar: “kunskap, inlärning och tillämpning”, ”förhållningssätt till mig själv och min omgivning” och “lärande i en social kontext”. I kategorin “kunskap, inlärning och tillämpning” framkommer två olika grupper av utsagor kring vad social kompetens är och hur pedagogerna uppger att de arbetar för att lära eleverna social kompetens. I underkategorin ”att agera utifrån förväntningar” beskrivs social kompetens som förmågan att anpassa sig utifrån de förväntningar som finns i olika sammanhang. Läraren beskrivs som förmedlare av dessa förväntningar i form av regler och normer. I den andra underkategorin: ”ett dynamiskt samspel” beskrivs social kompetens utifrån olika sociala färdigheter som till exempel kommunikation och samarbete. Gemensamt för dessa färdigheter är att de syftar till att uppnå ett socialt samspel med andra. I denna underkategori beskriver pedagogerna hur de genom enskilda samtal och gruppdiskussioner stöttar eleverna i perspektivtagning för att de ska hitta och analysera olika sociala strategier. I undersökningen framkommer även uppfattningar som beskriver social kompetens som inre egenskaper och kognitiva processer vilka återfinns i kategorin ”förhållningssätt till mig själv och min omgivning”. En socialt kompetent individ beskrivs här som en person som aktivt försöker ta in och förstå sin omgivning och sig själv. Genom självkontroll och empati kan individen aktivt välja sitt förhållningssätt till andra. I ”lärande i en social kontext” framkommer att lärarnas uppfattning är att social kompetens hos eleverna leder till en tryggare lärmiljö med färre distraktioner och störande moment i undervisningen.

Bakgrund: Antalet olika sociala medier har ökat snabbt och har blivit allt fler det sista 10 åren. Unga vuxna (18–30 år) står för stor del av användningen av sociala medier. Ohälsan, speciellt psykiska ohälsan har också ökat de senaste 10 åren. Tidigare forskning visar att Facebook är ett av de ledande sociala medierna, forskningen indikerar också att flera hälsofaktorer kan påverkas av användningen av Facebook och andra sociala medier. Delar av sjuksköterskans roll är att identifiera faktorer som påverkar hälsan.  Syfte: Att beskriva unga vuxnas erfarenheter av att använda sociala medier med avseende på hälsan.  Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa artiklar från databasen PubMed.  Huvudresultat: Resultatet visade att unga vuxna rapporterade både positiva och negativa effekter på hälsan beroende på vilket sätt sociala medier användes samt vad individen hade för upplevelser av tiden som de spenderade uppkopplad på internet. Det rapporterades upplevd försämrad hälsa vid användning av sociala medier. Det rapporterades även att tid spenderat på Facebook kunde öka det sociala stödet och även den fysiska aktiviteten, därmed upplevdes ett bättre välmående. Positiva erfarenheter på sociala medier associerades även minska risken för ensamhet och även öka välbefinnandet. Negativa erfarenheter på sociala medier visade sig associera med depressiva symtom och ångestkänslor. Slutsats: Hälsan påverkas både positivt och negativt av tiden spenderad på sociala medier. Användning som styrts känslomässigt, påverkade psykiska hälsan negativt och depressiva symtom rapporterades. Detta i sin tur kan leda till ensamhet. Positiva erfarenheter rapporterades av de som har ett stabilt socialt nätverk runt sig och de som inte upplever negativa erfarenheter på sociala medier. Sjuksköterskor kan med hjälp av denna litteraturstudie få insikt hur sociala medier påverkar hälsan och använda kunskapen vid omvårdnads-samtal. / Background: The number of different social media is increasing rapidly and has increased the last 10 years. Young adults (18–30 years) account for a large part of the use of social media. Health, especially mental illness, has also increased in the last 10 years. Previous research shows that Facebook is one of the leading social media and that several health factors are affected by the use of Facebook and other social media. Part of the nurse's role is to identify factors that affect health. Aim: The aim was to describe young adults´ experiences of using social media with regard to public health.  Method: A descriptive literature review of 11 quantitative articles from the Medline database PubMed.  Main Result: The results showed that young adults reported both positive and negative effects on health depending on the way social media was used and what the individual had for experiences of the time they spent connected to the internet. There were reports of perceived deterioration in health when using social media. It was also reported that time spent on Facebook could increase social support and also physical activity, thus experiencing better well-being. Positive experiences on social media were also associated with reducing the risk of loneliness. Negative experiences on social media were found to be associated with depressive symptoms. Conclussion: Health was affected both positively and negatively by the time spent on social media. Use controlled emotionally affected mental health negatively, where depressive symptoms were experienced, which in turn can lead to loneliness. Positive experiences were reported by those who have a stable social network around them. With the help of this literature study, nurses can gain insight into how social media affects health and use the knowledge in nursing conversations.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i åldern 14-17 år upplever och förhåller sig till kroppsideal i sociala medier. Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Frågeställningar Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 vilket kroppsideal som framhävs i sociala medier? Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 att kroppsideal och sociala medier påverkar deras tillvaro? Metod Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Urvalet baserades på ….och består av sex stycken intervjuer med tre killar och tre tjejer mellan 14-17 år. Studien har en fenomenologisk ansats där vi undersökte deltagarnas upplevelse av fenomenet kroppsideal. Intervjuerna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys där resultaten kategoriserats genom tre olika teman. Intervjuerna gav bland annat en bild av ungdomarnas syn på kroppsideal samt hur det med jämförelse med andra har påverkat deras självbild. Resultat        Intervjuerna påvisade att exponeringen från bilder av kroppsideal på̊ sociala medier i stor utsträckning påverkar ungdomar både positivt och negativt, samt att det på olika sätt kan leda till konsekvenser. Analysen av intervjuerna gav oss tre teman; den första handlade om Kroppsideal på Instagram, där det framkom att Instagram var den främsta plattformen på sociala medier där kroppar synliggörs mest. Det visade sig också finnas ett kroppsideal som tar mer plats än andra. Den vältränade muskulösa mannen och den slanka kvinnan med stor byst och stor bakdel. Det andra temat handlade om Jämförelse med andra, påverkan och självbild. Informanterna delgav att de någon gång under deras liv har upplevt en påverkan i någon grad. De flesta har velat eller vill göra någon förändring med deras kropp. Förändringarna handlar oftast om viktnedgång eller muskelbyggnad. Det sista temat är Identitetsskapande. Sociala medier skapar utrymme för att skapa sig en identitet, en så kallad online-identitet där en visa upp en bild av sig själv som inte behöver stämma överens med verkligheten, även kallat offline-identitet. Slutsats     I denna studie framkom det att social medier, framförallt Instagram förmedlar ett kroppsideal som för många skiljer sig stort ifrån hur den egna kroppen ser ut. Dessa ideal är för många ouppnåeliga attityder och föreställningar om de kroppar som inte når upp till idealet och hur detta påverkar ungdomar, vilket i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser. Slutsatsen blir att Förälder, influencers/förebilder, blivande och verksamma lärare bör uppmärksamma hur ungdomar upplever dessa ideal samt hur de blir påverkade av dessa.

Vårt arbete är ett utvecklingsarbete som vi genomfört i två förskoleklasser. I en tidigare kurs i vår utbildning kom vi i kontakt med två metoder "sociala berättelser och seriesamtal" som används inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det är skrivna och ritade små berättelser som förklarar både barnets beteende samt hur andra tänker och känner. Metoderna används för att arbeta bort ett oönskat beteende eller träna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berättelserna tydliggör händelser och på så sätt skapar meningsfulla sammanhang för barnet. Syftet med vårt arbete var att undersöka i vilka pedagogiska situationer sociala berättelser och seriesamtal kan användas med barn som går i förskoleklass och som är i behov av ett mer konkret stöd. Vi gjorde ett antal sociala berättelser och seriesamtal utifrån våra observationer av barnen samt genom samtal med personalen.Vi kom fram till våra slutsatser genom att observera hur metoderna fungerade och vår utvärdering av dem.