Sociala medier har blivit en självklar del av vardagen i dagens samhälle där även organisationer och myndigheter är delaktiga. Ett exempel är Polismyndigheten som har officiella konton. Dessutom finns det enskilda poliser vars privata konton på sociala medier har miljontals visningar. Det finns därmed poliser i uniform som delar innehåll offentligt från arbetsdagen och blandar detta med privat innehåll med en mer underhållande karaktär. Syftet med studien är att belysa fenomenet om Polismyndigheten och enskilda poliser på sociala medier och hur myndighetens (implicita och/eller explicita) riktlinjer och rekommendationer uppfattas, tolkas och tillämpas av enskilda poliser. Det teoretiska ramverk som används i studien är nyinstitutionell teori med utgångspunkt i legitimitet, isomorfism, särkoppling samt professionalism. Studien har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys där transkriberingar av semistrukturerade intervjuer samt dokument har analyserats. Studiens resultat är att enskilda poliser på sociala medier har ett stort handlingsutrymme baserat på att det inte finns några tydliga officiella riktlinjer som kommuniceras från Polismyndighetens håll. Dessutom verkar det finnas särkopplingar mellan hur poliser tolkar de lagar som finns och själva får göra en bedömning om vad som anses vara okej att publicera. Detta kan i sin tur leda till att Polismyndigheten riskerar att få ett skadat förtroende eller inte kunna upprätthålla sitt förtroende från allmänheten. Vad som inger förtroende och inte anses delvis vara subjektivt av informanterna och kan därmed variera. Informanterna upplever att det borde finnas tydligare riktlinjer för vad som gäller på sociala medier för att de upplever att det finns enskilda poliser som eventuellt skadar myndighetens rykte och förtroende.

Sociala medier, ett digitalt samhällsfenomen som påverkar allas våra liv på ett eller annat sätt.Ytterst få människor, oavsett generation, står helt utanför och ständigt uppkommer nya medier och allt fler ansluter sig. Men, vad har egentligen sociala medier för påverkan påkonsumentens köpprocess? Det som i fem steg beskriver vilka olika stadier vi genomgår vidett köp. Utifrån modellen har forskarna sammanställt relevanta frågor som resulterat i kvalitativa intervjuer med syfte att belysa samverkan mellan konsumenters närvaro på socialamedier och deras köpprocess. Den insamlade empirin presenteras, analyseras och diskuteras sedan för att ge en målande förklaring till respondenternas svar och agerande iu ndersökningen Under teoridelen får läsaren ta del av köpprocessen i sin helhet men också en mer djupgåendeinformation om varje stadie. För att vidare förstå köpprocessen beskrivs allmänt omkonsumentköpsbeteende utanför, men också, på sociala medier. I kapitlet redogör forskarnaäven grundligt om sociala medier samt olika relevanta underkategorier rörande socialamedier Slutligen analyseras empirin utifrån köpprocessen samt tidigare forskning och forskarnapresenterar i slutsatserna de samband och som har detekterats. Det visar sig att sociala medierhar stor inverkan på konsumenters köpprocess vilket blir grunden för vidare forskning inomområdet. / Social media, a digital societal phenomenon that affects everyone's lives in one way or another. Very few people, regardless of generation, are completely excluded and new media are constantly emerging and more people are joining. How does social media affect the consumer's buying process? The five different stages that the consumer goes through whenmaking a purchase. Based on the model, the researchers have compiled relevant questions thathave resulted in qualitative interviews with the aim of shedding light on the interactionbetween consumers' presence on social media and their buying process. The collected empirical data is presented, analyzed and then discussed to provide an explanation for therespondents' answers and actions in the survey During the theory part, the reader gets to take part in the buying process in its entirety butalso, more in-depth information about each stage. To further understand the buying process,consumer buying behavior is generally described outside, but also, on social media. In thechapter, the researchers describe social media and various relevant subcategories concerningsocial media.  Finally, the empirical data are analyzed based on the buying process and previous research.The researchers present in the conclusions the connections that have been detected. It turnsout that social media has a great impact on consumers' buying process, which will be the basisfor further research in the field.

The Corona Pandemic 2019 has taken a toll on the skepticism against vaccination and once again the conflict about vaccination has risen. Due to the speed of technological development in correlation with more people being drawn to digital networks these movements has grown bigger than ever. The purpose of this study is to investigate the Swedish anti-vaccination movement Frihetsrörelsens and how the members' experience censorship of vaccination skepticism regarding Covid-19 and if it has affected their interactions on Facebook. The method that forms the basis for the study is qualitative interviews and netnographic study. The material is collected from Frihetsrörelsens Facebook group and thereafter coded to seek underlying themes in the transcripted interviews and the published posts on Facebook. The results show that the members experience censorship to the extent that they can not express themselves freely about opinions that are against or critical towards vaccination. In the study there appeared to be a general distrust of government agencies, the media and pharmaceutical companies among the members. Mistrust also seemed to have resulted in arguments that there is a hidden agenda behind the Covid-19 pandemic because of the censorship. The experience and awareness of censorship has led to members moving to the uncensored platform Telegram.

No description available.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk och östrogenberoende sjukdom med en uppskattad prevalens på 5–10% av kvinnor världen över. Sjukdomen kan bland annat leda till dysmenorré, svåra bäckensmärtor, trötthet, subfertilitet och infertilitet. Endometrios kan påverka sociala relationer och arbetslivet negativt, detta i följd med att närstående och omgivningen inte har tillräckligt med kunskap och förståelse för kvinnornas upplevelser. Det är viktigt att sjuksköterskor innehar kunskap om sjukdomen då de kommer möta kvinnor med endometrios oavsett kontext, främst primärvården och akutsjukvården. Om det uppstår störningar eller annan problematik i sociala relationer eller i arbetslivet så kan fysisk och psykisk hälsa upplevas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av hur sociala relationer påverkas vid endometrios. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. I studien ingick 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: I studiens resultat framgick tre huvudkategorier och sju underkategorier som beskrev kvinnors upplevelser av hur sociala relationer påverkas vid endometrios.Huvudkategorier var; Påverkar nära relationer med tillhörande tre underkategorier; Vikten av förståelse och stöd från personer i nära relationer, Intimitet och sexuellt umgänge försvåras samt Rädsla för framtida barnlöshet. Arbetsrelationer med tillhörande två underkategorier;Brist på förståelse av kollegor och chefer samt Betydelsen av stöd från kollegor och chefer. Socialt sammanhang med tillhörande två underkategorier; Social isolering samt Förlorad identitet och försämrad självbild. Slutsats: Kvinnor upplevde att deras sociala relationer påverkades till följd av endometrios där relationer med respektive, närstående, kollegor och chefer försämrades. Kvinnor upplevde även att de förlorade deras identitet och självbilden försämrades. Det är därför av vikt att hälso- och sjukvården, omgivningen och närstående ges möjlighet till att få mer kunskap och förståelser om endometrios som kan vara stödjande för kvinnornas välbefinnande.

I denna studie var syftet att utforska sambandet mellan sociala band till en förälder eller vuxen, och substansmissbruk hos ungdomar som medicineras/har medicinerats för diagnosen ADHD. Detta har baserats på tidigare studier som kommit fram till att det finns ett samband mellan sociala band till en förälder och substansmissbruk hos ungdomar. Även studier som menar att det finns ett samband mellan diagnosen ADHD och en ökad risk för substansmissbruk. Materialet har tagits från den amerikanska skolundersökningen Monitoring the Future (MTF) från våren 2022 där totalt 12 variabler sattes samman till två index. Den första rörande substansbruk under de senaste 30 dagarna och den andra rörande känslan av att kunna prata med en förälder/vuxen om de upplever problem. Dessa två index undersöktes både separat och tillsammans. För att avgränsa studien valdes att endast använda en faktor av närhet till vuxna, nämligen den känslomässiga närheten. Studien har sedan analyserats med hjälp av Hirschis teori om sociala band, avgränsat till anknytning till föräldrar, samt tidigare forskning kring ämnet.    Resultaten visade en hög grad av substansbruk hos ungdomarna samt att många av dem känner att de har en vuxen/föräldrar de kan prata med om de upplever problem. Detta gick delvis i linje med tidigare forskning som beskrev att fler ungdomar med ADHD hamnar i substansbruk. Andra källor visar samtidigt att ungdomar med ADHD har svårare att knyta an till en vuxen. Detta indikerade på att substansmissbruk hos ungdomar med ADHD inte har en lika stor koppling till föräldrar som hos ungdomar generellt som tidigare forskning har visat. Vidare påvisade resultaten av ett Chi2-test som genomfördes att det inte fanns något signifikant samband mellan substansmissbruk och sociala band hos ungdomarna som brukar/har brukat medicin för ADHD.

Denna studie intresserar sig för relationen mellan behandlingspersonal och patient under vistelsetiden på behandlingshem för missbruk. Studien är genomförd på ett behandlingshem med tolvstegsprogram som inriktning. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan rådgivare och patient och vad relationen betyder för dem. Jag har använt mig av en etnografisk metod där jag samlat in material kring fenomenet genom deltagande observationer och intervjuer med målet att besvara mina frågeställningar: ” Hur ser rådgivare och patient på deras relation? Och Vilken betydelse har relationen mellan rådgivare och patient? Resultatet sammanfattas underföljande tre teman: Tillit, Känslor och Gemenskap. Dessa teman ansågs vara betydelsefulla för relationen och vad den strävade mot. För att förstå studiens resultat på ett djupare plan tillämpades en emotionssociologisk teori som behandlar sociala band med tillhörande begrepp som Samklang, Skam-stolthet och Alienation. Studien visar att relationen mellan rådgivare och patient är viktig för att ta sig ur ett missbruk och en del av behandlingen inom tolvstegsprogrammet.Nyckelord: Missbruk, Mellanmänsklig relation, Tolvstegsprogrammet, Tillit, Känslor, Gemenskap, Sociala band

No description available.

I dagens samhälle sker en konstant utveckling av sociala medier, vilket har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det är lättare än någonsin för företag och organisationer att vara delaktiga på de plattformar som målgrupperna de söker befinner sig på. Därför är syftet med denna studie att studera hur sociala medier inverkar vid rekryteringsprocesser utifrån ett företagsperspektiv. De frågeställningar som utgåtts ifrån är “Hur ser sociala mediers inverkan ut vid rekryteringsprocessen?” och “Hur viktiga blir personliga egenskaper vid rekrytering?”. De teoretiska utgångspunkterna består av den sociala ansatsen, som handlar om betydelsen av personligheten vid rekryteringar, generation Y vilket handlar om de som är födda på slutet av 1980- och mitten av 1990-talet och e-rekrytering. Detta har undersökts via semistrukturerade intervjuer av sju företag, där antingen en eller fler representanter varit närvarande. Resultatet visade att olika sociala medier används för olika syften och målgrupper där det även skiljer sig hur implementerat det är i företags rekryteringsprocesser. Vidare betonades sociala mediers effekter på deras rekryteringsprocesser, där både fördelar och nackdelar framfördes, och att sociala medier tillåter företaget att nå ut till ett brett åldersspann och speciellt till den yngre generationen. Dock framkom det ändå att personligheten spelar en viktig roll i rekryteringsprocessen då individer fortfarande behöver passa in i företagskulturen och även att rekryteringen kan gynnas av att fler rekryterare är involverade. Även den hänsyn som behövs tas till personligheter och till företag som inte är lika involverade i sociala medier. I slutsats och diskussion diskuteras resultatet i koppling till de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning, vilket visade sig vara i enlighet med dessa.

Problemformulering: I vilken grad har varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier för inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen? Syfte: Studiens syfte är att påvisa om det föreligger skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen mellan varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier. Metod: Uppsatsen är utformad efter en kvantitativ forskningsstudie och bygger på en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbenkät som innefattar 223 observationer. Slutsats: Vi har undersökt varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildares inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen. Samtliga faktorer visar olika grad av inflytande och därmed föreligger det skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken. Varumärkesimage är den faktorn som har ett påvisat inflytande, även den faktorn som är högst i rankingen. Därefter kommer opinionsbildare på sociala medier och sist elektronisk word-of-mouth som båda påvisade inget signifikant samband med konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen.