The aim of this master thesis is to examine readers’ advice in weblogs - frequently modified web pages with a series of archived entries. We have chosen to study a specific kind of entry that contains information about a book of fiction- not for children and young adults - and the bloggers’ comments regarding that same book. The entries are published in ten weblogs that all deal with literature and reading. Five of these are maintained by one or more individuals, and the other five are maintained by employees at six libraries. The research questions focus on the similarities and differences between the entries containing readers’ advice published in the individual and the library weblogs. To be able to answer our questions we have conducted observations of the chosen weblogs, studied the published entries by applying a number of set criteria, and made asynchronous e-mail interviews. Theoretical frames and concepts are derived from research fields of literature, literary sociology and library and information science. The love of reading is the main reason for the selection of books being written about in the individual weblogs. The opportunities to market and highlight the library, the library stocks and the librarian’s knowledge of literature are also important to the staffs who work with the library weblogs. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this bachelor thesis is to describe how Swedish public libraries use the online social network Facebook and its functions. Our focus of this study lies on how the librarians use the network and what experiences they’ve made. The questions we wanted to answer were:•How do the libraries in this study work with Facebook and its services? •What do the interviewed librarians think about working with Facebook as an instrument?•What pros and cons can be identified from working with Facebook?The methodology used for this study was qualitative interviews. Three interviews were conducted with librarians that have the main responsibility of their respective libraries’ Facebook-page. The theoretical framework for this thesis is constructed by theoretical ideas about user behavior online in terms of marketing and the generative web. The results of this study indicate that Facebook serves the different libraries’ needs well. We have observed a positive attitude towards Facebook, and the interviewed librarians correspond with the ideas of Facebook as a playful and creative instrument. The network is a resourceful means to connect with the libraries’ patrons even outside the library. This study will prove significant for the future studies regarding the use of Facebook in Libraries. It could also prove useful for libraries that are thinking of starting a Facebook-page.

The purpose of this Bachelor’s thesis is to describe and analyze the implementation of Facebook in a public library. A case study consisting of qualitative interviews and studies of documents containing goals for the library has been conducted at a public library going through the process of implementing Facebook in their operations. The theoretical framework for this study consists of Everett M. Rogers’s stages of the innovation-decision process and his characteristics of innovations as perceived by individuals. Results of this study show that communication with users and the achievement of existing goals are the informants’ main reasons for implementing Facebook. The process of implementing Facebook in the library is short and simple. The process is seen as dynamic, where a plan of actions is written that can and will be revised as the situation changes. The informants are generally very positive in regards to using Facebook in their library’s operations. They do not see any immediate problems with doing so.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textila modeföretag kan använda sociala medier. Vi frågar oss också hur företagen ska använda medierna för att få en närmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stärka textila modeföretag. Vi gör en studie på hur textila modeföretag ska lyckas skapa närmre relationer utanför sociala medier och går in på budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att få svar på vårt problem kände vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn på sin närvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer med företagen för att få en lagom strukturerad intervju med utrymme för följdfrågor och diskussioner. De fyra företagen som ställde upp i vår empiriska undersökning hade alla en sak gemensamt och det är att de har olika tankar bakom varje social mediekanal. Det finns olika syften med varje kanal och fungerar nästan som en andra hemsida eller kundservice portal. Vi ser också hur bloggen har blivit mindre intressant hos företagen och kanaler som Facebook och Instagram har tagit över allt mer. Vi såg att företagen har en strategi för social mediekanalerna men att den inte var tillräckligt tydlig och utarbetad som den annars hade varit om det hade varit en ”typisk” marknadsföringsstrategi. De slutsatser vi kommit fram till genom vår undersökning är att företagen måste börja se sociala medier som ett strategiskt val då det krävs mycket resurser och tid för att underhålla och sköta. Det är enkelt att starta ett konto, det är oftast gratis och företagen syns för stor del av sin målgrupp men utan strategisk tanke bakom och omhändertagande utnyttjar företag inte möjligheterna med sociala medier. De bör se det som ett verktyg i deras relationsmarknadsföring och interaktiva kommunikation. Sociala medier är en stor tillgång om företag använder det på rätt sätt. Vad vi menar med det är att allt som ett företag publicerar sprids som en löpeld och därför måste allt material som läggs ut handskas med försiktighet. Ett felsteg är svårt och omständligt att reparera. / Program: Butikschef, textil och mode

<p>Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier. Studien visar även att användandet av sociala medier innebär en utveckling mot ett informellt rekryteringsförfarande.</p>

<p>The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are. As part of understanding what is happening within the groups we ask ourselves how individuals within a particular group express themselves and how they influence each other.</p><p>We intend to study how group members uses rhetorical arguments to influence each other, if there is any difference between men and women in the way they use the arguments, and how the group's purpose, policies and standards are reflected in the interaction. Our object of study is a group within the social network Facebook, where we chose to analyze a part of the group’s discussions by using a text analytical method. The study showed that a majority of members in our sample have a purpose to influence others. The result also shows that arguments that aim at logical thinking and common sense are most prevalent. But our results also show that a difference exists between men and women in the use of rhetorical arguments. As a conclusion we see that the ambiguity that the group’s policies and standards express actually reflects in the way the members express themselves.</p>

I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal. Yttrandefriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet och är införd i den svenska grundlagen, kommer i konflikt med lojalitetsplikten och dess kritikrätt, eftersom den ger varje medborgare en rätt att fritt yttra sig. Kritikrätten är olika för privatanställda och för offentligt anställda. Offentligt anställda har en nästintill oinskränkt yttrandefrihet, med undantag för arbetstagare som innehar en förtroendeställning och en mycket hög position inom den offentliga arbetsplatsen, vilken gör att denne är direkt ansvarig för myndighetens beslut. Den arbetstagare som omfattas av undantaget kan få sin yttrandefrihet inskränkt. Det är inte fastslaget vilka övriga omständigheter som ska föreligga för att arbetstagarens rätt ska begränsas. För privatanställda gäller en, i vårt tycke, begränsad kritikrätt. Vi har sett att Arbetsdomstolen har använt sig av ett antal kriterier som, i en sammanvägd bedömning, avgör huruvida kritikrätten har överskridits. De viktigaste kriterierna anser vi vara att arbetstagaren ska ha haft en förtroendeställning och att arbetsgivaren ska ha skadats av arbetstagarens agerande. Vi har vidare funnit att kritikrättens gränser inte är glasklara och ny praxis behövs när samhället förändras. En förändring som uppkommit de senaste åren, är sättet att kommunicera på Internet. Sociala medier utgör en stor del av, framförallt unga, människors sociala liv idag. Vad som förr sagts över en kopp kaffe med två, tre vänner, sägs nu som en så kallad statusuppdatering för, emellanåt, två, tre hundra vänner. Det är ännu inte avgjort i praxis hur aktiviteten på sociala medier ska bedömas, när, eller om, kritikrätten överskrids. Vi anser att principerna som tillämpats tidigare, sannolikt inte kommer förändras, men att Arbetsdomstolen bör tydliggöra vad som kommer att gälla.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp? För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut. Empirin analyseras utifrån begreppen roller, förväntningar, referensgrupper och sociala representationer. Resultatet visar att normbegreppet används på flera olika sätt för att diskutera den sociala dimensionen av tillvaron, med fokus på sociala begränsningar. Framför allt belyser studien hur normbegreppet i betydelsen föreställningar (om sociala grupper) här flyter samman med förståelsen av normer som förväntningar (riktade mot individer).

The purpose of this study is to find out how Swedish Muslim girls use Facebook and its functions in constructing their Muslim identity on the platform. The study is based on a qualitative method which consists of nine interviews with Swedish Muslim girls between the ages 17-23 and who use Facebook daily. The study is based on the view of Facebook as a scene where individuals can perform for an audience. I have used Erving Coffman’s dramaturgical perspective that explains why individuals appear in an appropriate manner to achieve confirmation from their audience. I also used theories about identity construction, community and the theory about how individuals create a social presence online.   The study’s results have shown that the Swedish Muslim girl does not only wear a veil in real life, but also a “digital veil” on Facebook, which hides the things that go outside the Islamic framework. On Facebook, she must think about the Muslim values and norms while producing her identity to avoid isolation from the Muslim society. The study also shows that the need for a sense of belonging is the Muslim girl’s motivation that forms her behaviour on the platform.

Organizations over the world increasingly start to realize the possibilities of the use of a social intranet, also known as Enterprise 2.0. The social intranets can be used to collaborate and communicate with colleagues in the workplace. Both Cook (2008) and Coope (Barnett, 2011) say that Enterprise 2.0 is about to fundamentally change the way organizations communicate. But do companies know how these tools can be used? The study emanates from three questions: How can social intranets be used in business? How can internal communication and collaboration get easier through the use of a social intranet? What are the possible risks with the use of social intranets? In this study we have in a qualitative manner been interviewing two companies that currently use social intranets in their daily activities – Securitas and Skåneme-jerier. The interviews where performed via telephone with two people familiar with the respective social intranets. We have also sent out a questionnaire via e-mail to a user group of each company's intranet, to gain knowledge of users' opi-nions. The interviews show that both companies agree that it is important for peers to communicate and exchange information and knowledge with each other. The so-cial intranets are used both for communication, collecting employees' knowledge, and to ease the employees information need by gathering all information at the same place. Respondents also pointed out the advantage of written information and knowledge. As it is written it is also searchable. It will also remain in the organiza-tion even though the creator might leave the company. The fact that all users can edit for example wikis and files on the intranet can be used to keep information up to date. / Organisationer börjar i allt större grad inse möjligheterna med att använda sociala intranät, också kallat Enterprise 2.0, för att samarbeta och kommunicera i arbetet. Både Cook (2008) och Coope (Barnett, 2011) menar att Enterprise 2.0 är på väg att fundamentalt ändra de sätt som en organisation kommunicerar på. Användningen av sociala verktyg, som till exempel ett socialt intranät, breder ut sig i företag världen över. Även i Sverige ökar användningen, men hur används egentligen dessa intranät? Studien tar utgångspunkt i tre frågor: Hur kan sociala intranät användas i företag? Hur kan sociala intranät användas för att underlätta intern kommunikation och samarbeten inom företag? Vilka eventuella risker finns med användningen av sociala intranät?   I studien har vi valt att kvalitativt intervjua två företag som idag använder sociala intranät i sin dagliga verksamhet – Securitas och Skånemejerier. Vi genomförde telefonintervjuer med två personer insatta i arbetet med respektive socialt intranät. Vi har också skickat ut ett frågeformulär per e-post till en användargrupp av de båda företagens sociala intranät, för att få kunskap om användarnas åsikter. Både Securitas och Skånemejerier är överens om att det är viktigt att kollegor kommunicerar och utbyter information och kunskap med varandra. De sociala intranäten används bland annat för att samla in de anställdas kunskap, i syfte att nå konkurrensfördelar.  Tanken är också att de anställda enkelt ska kunna finna all den information och hjälp de behöver på intranätet, för att kunna utföra sina dagliga affärsprocesser. Det anses också av respondenterna viktigt med en ”kommunikativ kultur” i organisationen, något som ett socialt intranät kan stödja. De anställda kan på ett enkelt sätt genom ett socialt intranät ventilera åsikter och utbyta information. De båda intranäten innehåller bloggar, forum, statusuppdateringar etcetera för att ge de anställda flera olika kanaler att använda beroende på situation. Respondenterna påpekade även fördelen med nedskriven information och kunskap. Genom att den är nedskriven är den även sökbar. Den kommer också att finnas kvar i organisationen trots att skaparen eventuellt lämnar företaget. Samtliga användare kan redigera exempelvis wikis och filer på intranätet, vilket gör att dessa behållas uppdaterade.