Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på fritidshem upplever att sociala medier påverkar elevers relationer, vilka för- och nackdelar det finns med dessa, samt hur fritidslärare ser på sin egen samt vårdnadshavarnas roll i elevernas sociala medie-användande. Insamlingen av empiriskt material har skett via intervjuer av fritidslärare som arbetar på sju olika skolor i Stockholms innerstad och förorter. Materialet har analyserats med hjälp av Scheffs (1994) teori om sociala band och resultatet har utmynnat i att lärarna på fritidshemmen upplever att sociala medier har stor betydelse för elevernas sociala relationer. Fritidslärarna upplever att sociala medier ger elever möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga samt upprätthålla sina sociala relationer. De uttrycker även att elever lätt hamnar i konflikter, utsätts för näthat och har svårigheter med bemötanden av varandra vid kommunikation via sociala medier. De upplever även att eleverna har lättare att kränka någon via sociala medier eftersom man inte behöver mötas ansikte mot ansikte. Fritidslärarna upplever att användandet av sociala medier skapar gemenskap men även utanförskap hos eleverna samt att vuxna har en betydande roll i elevers användande av sociala medier för att förebygga eventuella konflikter.

#BlackOutTuesday blev en viral framgång på Instagram som miljontals människor engagerade sig i genom att dela en svart bild. I och med den digitala utvecklingen, har nya möjligheter skapats för sociala rörelser att nå framgång. Följande arbete kommer därför att studera hur generation Z använder digitala plattformar för att engagera sig och ta ståndpunkt i samhällsfrågor med kampanjen #BlackOutTuesday som analytiskt fokus. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att användare på Instagram ska motiveras till att dela viral kommunikation vidare och vilka egenskaper hos kommunikationen som gör den viral.  Det teoretiska ramverket består av uses and gratifications-teorin, deltagarkultur, identitet i sociala medier och virala faktorer. Studiens resultat kommer baseras på utsagor från kvalitativa intervjuer som analyseras mot tidigare forskning och valda teorier. Urvalet resulterade i sex intervjuer via ett målstyrt urval. Analysen visade att motiven som ligger bakom deltagandet grundar sig bland annat i rätt budskap, social relevans och rätt plattform. Kampanjen skapade också en trend som innebar att respondenterna ville bli en del av gemenskapen och visa att de stod på rätt sida. Resultatet visade också att deltagandet skiljde sig en hel del online och offline, där endast en respondent deltog offline. Det beror främst på hur sociala medier gjort det enklare för människor att delta riskfritt, accepterat och utan större ansträngning. Till sist visade studien att Instagram blivit ett verktyg för sociala rörelser att nå framgång på i och med att plattformen används av generation Z för att ta ställning på.

Syftet med utvecklingsarbetet är att genom aktioner förbättra elevers sociala lärande  samt bidra till att främja en trygg miljö för eleverna på fritidshemmet.  Metodmaterialet kommer testats på två olika skolor för att inspirera pedagogerna i  verksamheten till trygghetsarbete. Projektet syftade till att utföra aktioner under en  period på fem veckor. Aktionerna var samarbetsövning, kompisuppdrag samt rollspel.  Efter genomförande av aktionerna skedde utvärdering tillsammans med eleverna. Den  metod som arbetet utgår ifrån är aktionsforskning och vi har tagit fram en egen modell  med inspiration av The action research spiral. Arbetet har gett förutsättningar för att  stärka elevers sociala lärande samt bidragit till att underhålla och utforma sociala  band.

De senaste åren har sociala medier fått allt större betydelse i människors liv. Det diskuteras om det till och med har varit en del av förutsättningarna för omvälvande sociala förändringar i olika länder. Det mesta av det som skrivits om sociala medier och hur de används rör dock vinstdrivande företag eller uppseendeväckande protester. Mycket lite har skrivits om hur ideella organisationer och sociala rörelser med en mer låg profil använder dem. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka hur moderna sociala rörelser använder sociala medier i sitt arbete. Finns det några tankar bakom valen av sociala medier? Skiljer sig användningssätten mellan olika rörelser? För att få svar på dessa frågor intervjuades representanter för två rörelser som arbetar mot klimatförändringarna; Klimataktion och Transition Sweden. De har samma mål men arbetar på olika sätt – Klimataktion vill påverka politikerna medan Transition Sweden vill förändra underifrån och riktar sig till individer. Utöver intervjuerna har rörelsernas sociala nätverk på internet kartlagts med hjälp av verktyget Issue Crawler, och jämförts med sociala nätverk för äldre rörelser. Både Klimataktion och Transition Sweden använder sig av sociala medier i stor utsträckning. Hos Klimataktion ligger tyngdpunkten på att föra ut budskapet till allmänheten och att informera medlemmarna om manifestationer och andra aktiviteter. Hos Transition Sweden ligger tyngdpunkten på kommunikation mellan medlemmarna och att man ska kunna hitta och kommunicera med likasinnade i sin närmiljö. Deras sociala nätverk skiljer sig från de undersökta äldre rörelsernas men liknar varandra i viss utsträckning. Det är uppenbart att rörelsernas organisation och uppbyggnad påverkat deras användning av sociala medier och det finns tydliga skillnader mellan dem. Det är också tydligt att det krävs tid för att etablera ett socialt nätverk, även på nätet. Det krävs dock mer omfattande studier för att kunna avgöra om resultaten i denna studie går att applicera generellt på moderna sociala rörelser eller om de endast gäller de två som undersökts. / Social media has become increasingly important in peoples life's these last years. It has been debated whether or not it has even been one of the main tools of radical social changes in some countries. Most of what has been written concerns corporations and ground-breaking protests, and very little has been written about the use of social media in non-profit organisations and less violent social movements. The goal of this study is to research the use of social media in modern social movements. Is there any particular reasons behind their choice of social media to use? Do different social movements use social media in different ways? To answer these questions people from Klimataktion and Transition Sweden, two modern social movements, have been interviewed. They both share the same goal, to stop climate change, but they work in different ways. Klimataktion wants to influence politicians while Transition Sweden works to change society from below, by engaging individuals in making the transition to a more environmentally friendly life. The social networks of the two movements have been mapped using Issue Crawler and compared to those of older and more established movements. Both Klimataktion and Transition Sweden uses social media to a large extent. Klimataktion places emphasis on spreading their message to the general public and on telling their members about manifestations and other activities arranged by the movement. Transition Sweden focuses on communication between members and helping them find kindred spirits and people to work with in their neighbourhood. The social networks of these movements are quite similar but differs from those of older, more established movements. It is obvious that the differences in organisation and structure of these movements has affected their use of social media, and there are clear differences between them. A social network takes time to build, even on the Internet, which shows when Klimataktions and Transition Swedens networks are compared to those of older movements. More research is needed in order to draw general conclusions that are applicable to all modern social movements and not just the two in this study.

Denna studie undersöker och analyserar hur sex olika socialarbetare kan se på olika sociala kontexters betydelse för beteenden som kan leda till en adhd-diagnos bland barn och unga. Studiens frågeställningar vill få fram vilka förklaringar som intervjupersonerna ger till olika sociala kontexters betydelse som kan omge barn och unga som diagnostiseras med adhd samt hur intervjupersonerna förklarar bakomliggande orsaker till beteenden som kan ge upphov till en adhd-diagnos. I dagens samhälle ökar diagnostiseringen och medicineringen av adhd hos barn och unga och vi ställer oss frågande till om diagnostiseringen är svaret på problemet eller om sociala kontexter har en inverkan. Vi frågar oss även om det är möjligt att få adekvat hjälp för barn och unga endast utifrån att utreda individen eller om det behövs ett bredare perspektiv. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex intervjupersoner som arbetar nära barn och unga på ett icke utredande sätt. Dessa intervjuer har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar intervjupersonernas nyanserade bild av fenomenet adhd som de har utifrån deras unika erfarenheter från socialt arbete med barn och unga. Det framgår i resultatet att intervjupersonerna såg det som problematiskt att missa helhetsperspektivet i utredningsprocessen. De förespråkade ett individfokus där en diagnos inte ska stå i centrum i hjälpandet av barn och unga. Intervjupersonerna visade på att det inte bara är svart eller vitt utan de gav ofta en variationsrik bild av fenomenet där de kunde nämna både för- och nackdelar med ett diagnostiserande. I slutsatserna framgår att det krävs ett helhetsperspektiv i bemötandet och hjälpandet av barn och unga med beteenden som kan ge upphov till en adhd-diagnos. Framtida forskning bör lägga fokus på sociala kontexter och socialarbetares perspektiv för att få en bredare och mer nyanserad bild av adhd som fenomen.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av sociala faktorer för individens upplevda lycka. Lycka definieras i studien som en kombination av tillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: “Är individer lyckligare ju oftare de umgås med vänner, familj eller kollegor?”, “Är individer som har barn lyckligare än de som ej har barn?” samt “Är individer lyckligare ju fler personer de har att anförtro sig åt?”.   Studien är en tvärsnittsundersökning med data från European Social Survey (ESS) nionde vågen i Sverige 2018. Studiens urval består av 1312 respondenter i åldrarna 28 till 90 år som tillhör privata hushåll och är skrivna i Sverige. För att svara på undersökningens syfte, frågeställningar och hypoteser genomfördes en multipel linjär regressionsanalys med upplevd lycka som beroende variabel. Den multipla linjära regressionsanalysen genomfördes för de tre oberoende variablerna som mäter “antalet tillfällen individen umgås med vänner, familj eller kollegor”, “om man har barn eller inte” och “antal personer man har som man kan anförtro sig åt”. Därefter utfördes en linjär sannolikhetsmodell (LPM) för att undersöka vilka sociala faktorer som bidrar till att man upplever sig vara extremt lycklig. Detta då lyckorus enligt Bengt Brülde är ett mycket ovanligt tillstånd för individen och därmed ett tillstånd som är intressant att studera. Resultatet i studien visade att det finns ett positivt samband mellan frekvensen av socialt umgänge med familj, vänner eller kollegor och upplevd lycka. Ett positivt samband konstaterades även mellan antalet personer man har att anförtro sig till och upplevd lycka. Vidare visade studien att individer med barn upplever sig vara lyckligare än de utan barn. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet lycka. I tidigare forskning tenderar föräldrar att vara något mindre lyckliga än de individer som inte har barn vilket skiljer sig från resultaten i denna studie.  Genom att applicera de teoretiska ramverk som utgås från i studien, Brüldes teorier om lycka och Maslows behovstrappa, bidrar resultaten till förståelsen om vad lycka är och hur individer genom motivation strävar efter att uppnå lycka och självförverkligande. Studien bidrar med ökad förståelse för hur specifika sociala faktorer samverkar med lycka för individer i Sverige.

Utgångspunkten i detta arbete är att barn och barndom skapas i kontexten här och nu, vårt syfte med arbetet är därför att belysa vilken bild av sociala relationer som barn erbjuds att spegla sig i bilderböcker. Vår övergripande fråga lyder: “Hur framställs sociala relationer i bilderböcker?” Böckerna vi valt att studera är Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni och Daghemmet Rödmyran: Till Dagis av Siv Widerberg och Cecilia Torudd, båda skrivna 1982. Vårt material analyseras med hjälp av positioneringsteori och diskursteori, eftersom dessa utgår från att individer skapas i sociala och kommunikativa processer och påverkas av samhälleliga sociala kategorier. De sociala kategorierna ålder och kön är de kategorier vi valt att fokusera på i arbetet. Vi har valt att göra en diskursanalys för att identifiera vilka antaganden om karaktärerna som finns i böckerna. Med bilderböcker som vårt empiriska material så har vi ställt analysfrågor för att synliggöra teman. Vi har identifierat sju olika teman som visar på hur sociala relationer framställs, dessa är: Karaktärer som positionerar andra, Motstånd, Grupperingar, Omsorgsgivare och omsorgsmottagare, Anknytning till mjukdjur och andra objekt, Pedagogens förhållningssätt samt Förskolläraryrket, ett kvinnligt yrke? Resultatet visar att i en social relation finns det sociala kategorier som påverkar vilken position och vilket handlingsutrymme som möjliggörs för individer, där de språkliga praktikerna blir strategin att sätta sig själv eller andra i olika positioner. Här ser vi att kategorin ålder speciellt spelar roll för hur maktpositionerna uppdelas. Vi har även fått syn på att karaktärer grupperar sig och genom detta får större handlingsutrymme. En annan del av resultatet visar att karaktärernas barnsyn påverkar de sociala relationerna, då synen på det kompetenta barnet jämnar ut positionerna mellan vuxna karaktärer och barnkaraktärer. Bilderböckerna utmanar diskursen om att förskolläraryrket lämpar sig för kvinnor men belyser samtidigt att kvinnor är i fler interaktioner än män, vilket påvisar att diskursen om omsorgsuppdraget är komplext.

Syftet med den här studien var att ta reda på vilken roll storleken på barngrupper i fritidshem spelar för barnens relationsskapande. Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som metod. Sex fritidspedagogers uppfattningar och berättelser om gruppstorlekens betydelse har utgjort underlaget för resultatet. Dessa fritidspedagoger har olika lång erfarenhet och arbetar i fritidshem på olika skolor. Arbetet knyter an både till Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori och framförallt Roar C. Pettersens tolkning av densamma samt till Etienne Wengers tankar om socialt lärande.Den tidigare forskningen lutar på en avhandling av Catarina Andishmands som lyfter barngruppernas storlek samt forskning av Marianne Dahl som lyfter sociala relationer som huvudpunkt.Resultatet i studien visar att för stora barngrupper många gånger är en begränsande faktor i förhållande till relationsarbetet men fritidspedagogerna i studien berättar samtidigt att andra faktorer som den fysiska miljön, personaltäthet och gruppkonstellation också spelar stor roll för möjligheterna att arbeta med sociala relationer.

Vårt syfte har varit att kartlägga elevers användning av vidgade digitala textvärldar för att lärare ska få en djupare inblick i elevers repertoarer och intressen. Fokus har legat på interaktivitet, en deltagarkultur snarare än en sändar-mottagarekultur. Vår teori tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och Hilary Janks kritiska ramverk. Vår metod har bestått av både en enkätundersökning i fyra gymnasieklasser och fyra uppföljande intervjuer med elever. Vi har kartlagt elevers medievanor och de sätt de interagerar på sociala medier. Intervjuerna ger en fördjupad bild av elevers intressen och syn på dessa medier. Lärare har en potential att utveckla elevers litteracitet i en vidgad digital textvärld.

I dagens samhälle återfinns ett brett spektrum av medier, samtliga olika typer av forum där läsaren utsätts för både redaktionell text och marknadsföring. De traditionella medierna för bland annat nyhetsexponering som exempelvis radio, tv och dagspress har idag kompletterats med ett antal digitala sociala medier. Idag har de sociala medierna blivit en marknad där även aktörer med kommersiella avsikter rör sig. Även om MFL ska vara av allmän och teknikneutral karaktär, går det att ifrågasätta huruvida den är anpassad till dagens elektronikutveckling. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera huruvida det är ett problem eller inte. Detta görs främst med hjälp av lag, praxis och doktrin, men även genom intervjuer med jurister vid RO och KOV. I uppsatsen utreds MFL:s tillämpning på innehållsmarknadsföring vid främst sociala medier. Därigenom blir den naturliga frågan att utreda gränsdragningen mellan kommersiell och redaktionell text. Till stöd lyfter vi fram ett antal fall där olika typer av gränsdragningar har legat för handen innan bedömning av sakfrågan blivit aktuell. En text måste inneha ett vinstfrämjande syfte för att klassas som kommersiell, och därmed omfattas av MFL. Det är av vikt att meddelanden som omfattas av yttrandefriheten, inte av misstag bedöms i enlighet med MFL, då det leder till att grundlagens tillämpningsområde minskar.  Vidare klargörs vad som utgör en tydlig annonsmarkering i enlighet med 9 § MFL samt art. 9 och 10 i ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation samt huruvida denna paragraf behöver förtydligas. Vi utreder även om lagen i sig behöver förändras för att omfatta den utveckling som sker genom de sociala medierna. Ett kommersiellt meddelande kräver reklamidentifering, någon typ av markering som tydligt visar att det rör sig om ett meddelande med vinstfrämjande syfte. Vidare krävs att meddelandets avsändare anges på ett tydligt sätt med tillhörande kontaktuppgifter. För att utreda frågan ytterligare utreds den problematiska bevisfrågan gällande huruvida ett avtal har kommit till stånd. Problemet förtydligas genom ärenden från RON där antalet ärenden gällande denna fråga ökar varje år. Kanske skulle 9 § MFL behöva utvecklas, men framförallt tror vi att kunskap är nyckeln för att undvika lagstridigt beteende. Slutligen konstaterar vi att lagen kräver en kontinuerlig uppdatering, men även att fokus ligger på att informera de olika berörda parterna om lagstiftningens innebörd. Därmed anser vi att kunskap är en viktig pusselbit. Idag pågår en utredning huruvida lagen behöver anpassas efter reklamlandskapets utveckling. I våra reflektioner angående detta kommer vi fram till att KOV bör tillförsäkras en starkare sanktionsmöjlighet då de i dagsläget anses vara något tandlösa. Men vi anser även att RO:s åtgärdsprogram där de fokuserar på utbildning är relevant och av stor vikt för att informera både konsumenter och näringsidkare gällande MFL:s tillämplighet på sociala medier.