Dataskyddsförordningen lagförs i alla EUs medlemsländer den 25 maj 2018 och kommer att ställa krav på organisationers arbete och hantering av personuppgifter. Förordningens syfte är att skydda enskildas rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Direktmarknadsföring är en metod som bygger på insikter utifrån data om kunder för att kunna individanpassa erbjudande och reklam som matchar kundernas preferenser. Syftet med studien är att undersöka hur dataskyddsförordningen påverkar organisationers arbete med direktmarknadsföring. För att undersöka detta intervjuades sju svenska företag. Där frågor ställdes rörande insamling, hantering och lagring av personuppgifter för direktmarknadsföringssyfte, hur den nya lagen tolkas och vilka eventuella förändringar som gjorts i organisationen för att arbeta i enlighet med lagen. Resultatet visar att dataskyddsförordningen påverkar organisationer sett till att de behöver göra anpassningar i sitt arbete med hantering av personuppgifter men inte kopplat till möjligheten att bedriva direktmarknadsföring. Dataskyddsförordningen ger kunden större makt och kontroll över sina personuppgifter, vilket stärker det sociala kontraktet och sociala utbytet. / The General Data Protection Regulation (GDPR) will be enacted in all of the EU member states May 25, 2018 and will connote increased demands on how organizations handle personal data. The purpose of the regulation is to protect individual rights and freedom, in particular their right to protection of personal data. Direct marketing is a method based on insights from customer data in order to be able to customize offers and advertisements that match customer preferences. The purpose of the study is to examine how the GDPR affects organizations work with direct marketing. To examine this, seven Swedish companies were interviewed, where questions were raised regarding the collection, handling and storage of personal data for direct marketing purposes, how the new regulation is interpreted and if any changes were made in the organization to work in accordance with the law. The results show that GDPR affects organizations with regards to having to make adjustments in their internal personal data management, but not linked to the possibility of rendering direct marketing. GDPR gives the customer greater authority and control over their personal data, which strengthens the social contract and social exchange between the customer and organization.

SAMMANFATTNING Titel: Interaktion och kommunikation på sociala medier i Sverige,  en del av modebranschens marknadsföringsstrategi - En kvalitativ studie om kundernas tankar gällande företagens sociala medier Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lawnd Ali och Camilla Nee Handledare: Peter Ek Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka kundernas perspektiv på den roll som interaktionen och kommunikationen spelar när det kommer till modeföretagens marknadsföring inom sociala medier i Sverige. Studiens forskningsfråga innefattas av; Vad anser användare av sociala medier om modeföretagen inom Sveriges användning av sina sociala medier som marknadsföring när det kommer till kommunikation, interaktion och kundengagemang? Metod: Uppsatsen innefattas av en kvalitativ metod med deduktiv ansats, där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer genomförda via zoom och över telefon. Därefter transkriberades de inspelade intervjuerna för att tillämpas en tematisk analys. Resultat och slutsats: Modeföretagens interaktion och kommunikation spelar en stor roll för deras kunder, vilket även påverkar engagemanget. Vill företaget behålla sina nuvarande och potentiella kunder, innebär det att de bör lägga ner resurserna som krävs för att nå upp till kundernas förväntningar - eftersom de annars kan förlora dem till sina konkurrenter. Examensarbetets bidrag: Studien ger värdefulla insikter om kundernas åsikter när det kommer till hur stor roll en god kommunikation och interaktion från modeföretagens håll på sociala medier faktiskt spelar. Förslag till vidare forskning: Kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer, där fokus ligger på modebranschens synvinkel för att kunna jämföra huruvida kundernas och företagens tankar liknar varandra eller skiljer sig åt. Även kvantitativ forskning med kunder för ett större urval och ökad generaliserbarhet såväl som statistiskt resultat. Nyckelord:  Sociala Medier, Kundengagemang, Sociala media Marknadsföringsaktiviteter, Interaktion & Kommunikation.

Följande studie undersöker hur unga vuxna med psykisk ohälsa framställer sig själva på Youtube och de normer som finns kring denna framställning. Studiens empiri består av tio Youtubeklipp med deltagare i åldrarna 15–22 år. Nio av studiens deltagare är unga vuxna kvinnor. Studien baseras på ett kriteriestyrt urval som berör ålder, kön samt antalet visningar av Youtubeklippen. Till denna studie har använder författarna en hermeneutisk metod för att tolka framställningarna av psykisk ohälsa. Detta gör författarna med hjälp av ett teoretiskt och begreppsligt ramverk som innefattar Goffmans teori om självframställning. Tolkningen sker genom tre steg – inledande tolkning, fördjupad tolkning samt en huvudtolkning. I den inledande tolkningen framför studien fem övergripande teman, vilket vidare i den fördjupade tolkningen bearbetas till sex teman vilka är kopplade till Goffmans teorier och begrepp. Studiens huvudtolkning resulterar i begreppet universell ansiktsräddning, vilket innebär att samtliga medborgare i samhället kan ta del av självframställningarna av psykisk ohälsa och bedöma dem.  Det bidrar till att ansiktsräddningen inte berör individer i en fysisk miljö utan en global och anonym publik på sociala media. Det framkommer att deltagarna ständigt krävs på att rädda både sitt eget samt andras ansikte i denna framställning.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats, som beskriver kvinnor med Irritable Bowel Syndrome (IBS) och deras upplevelser av sjukdomen. Vårt syfte med studien är att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, genom att låta kvinnor med diagnosen IBS beskriva sina upplevelser av att leva med syndromet samt hur de blivit bemötta vid kontakter med sjukvården. Målsättningen är att det holistiska omhändertagandet av patienten skall förbättras. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sju diagnostiserade kvinnor. Materialet har sedan bearbetats utifrån Philip Burnards modell för textanalys. Resultaten presenteras i följande kategorier sociala aktiviteter, sociala relationer, okunskap, bemötande och utredning, vilka kan relateras till de aktuella frågeställningarna (1) Hur upplever kvinnor med IBS att sjukdomen påverkar deras dagliga liv? Och (2) Hur upplever kvinnor med IBS att de blivit bemötta vid kontakter med sjukvården. Våra resultat ger en uppfattning av hur kvinnorna upplever att deras IBS påverkar det dagliga livet. Utmärkande för studiepopulationen är upplevelser av att sociala relationer och sociala aktiviteter förändrats till följd av sjukdomen. Gällande bemötande vid kontakter med sjukvården upplever kvinnorna att de bemötts med okunskap från sjuksköterskor och annan vårdpersonal. De upplever sig dessutom ofta åsidosatta och lågprioriterade av sjukvårdssystemet. / This is a qualitative study with a phenomenological approach, about females with Irritable Bowel Syndrome (IBS). The purpose of the study is to increase the knowledge and understanding among nurses and other caring personnel, by letting females diagnosed with IBS describe their experiences of living with the syndrome, and how they have been treated in contacts with the Swedish healthcare system. The intention of the study is that the holistic care should be improved. The study is based on seven semi-structured interviews of IBS-diagnosed females. The data has been analysed with Burnard´s method for transcripts. The results are presented in the following categories social activities, social relations, ignorance, treatment, analysis, which can be related to the actual questions of the study: (1) How do females with IBS experience that the illness affects their daily life? and (2) How do females with IBS experience the treatment in contacts with the Swedish care-system? The results have been presented in categories that can be related to the empiric questions in the study. The results of the study give us a conception of how IBS influences the daily life. Distinguishing for the study population is their experiences of changes in their social activities and relations due to their illness. About treatment in contacts with the Swedish healthcare system the females experience that they have been treated with ignorance from nurses and other health care personnel. They also experience themselves as disregarded and low prioritised by the healthcare system.

Syftet med uppsatsen var att undersöka skolkuratorers uppfattningar om bakomliggande omständigheter till elevers självskadebeteende. Vidare undersökte studien informanternas upplevelser av att möta elever med ett självskadebeteende, samt hur arbetet med eleverna kan se ut. Uppsatsen baserades på en kvalitativ intervjustudie, där fyra semi-strukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer från både grund- och gymnasieskolor i en mellanstor svensk stad. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av tidigare forskning samt symbolisk interaktionism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att informanterna arbetade främjande och förebyggande mot psykisk ohälsa, men att det inte fanns några särskilda rutiner för att arbeta främjande och förebyggande mot just självskadebeteende. Genom sin erfarenhet visste informanterna hur de skulle hantera mötet med elever som hade ett självskadebeteende, och de hade med åren byggt upp en grundtrygghet i sin yrkesroll. Informanterna kände sällan att de blev rädda eller stressade i mötet med en elev med ett självskadebeteende, och menade att det var viktigt att bibehålla lugnet och visa empati gentemot eleven. Vidare definierade informanterna begreppet självskadebeteende som ett brett fenomen som innefattade många olika handlingar. Informanterna berättade att det alltid fanns en bakomliggande omständighet som utlöste självskadebeteendet. De uppgav att det var vanligt med någon form av psykisk ohälsa, men att sociala omständigheter också spelade stor roll. Informanterna menade att eleverna upplevde höga krav från samhället och sociala medier, och detta kunde ge upphov till stress och ångest, som i sin tur kunde leda till ett självskadebeteende. Vidare forskning om sociala omständigheters påverkan på skolungdomars mående behövs.

I samtidens samhälle uppmärksammas sociala orättvisor bland annat genom att sociala rörelser sprids globalt och engagerar människor som kan identifiera sig i rörelsens budskap. Att engagera sig har även börjat sprida sig till företag och konsumenter kan identifiera vilka sociala frågor eller värderingar som står bakom ett varumärke. Det har lett till att konsumenter kräver att företag ska ta ett socialt ansvar och företag inte längre kan stå tysta när exempelvis sociala orättvisor uppmärksammas. Företag som inte visar hur de förhåller sig till sociala frågor riskerar att bli bojkottade och på lång sikt kan det leda till att varumärkets överlevnad är i fara.  Ett sätt för företag att visa sitt engagemang är att genom sin marknadsföring visa vart de befinner sig i den sociala och den politiska sfären, vilket definieras som kulturell marknadsföring. Strategin går ut på att engagera företaget i exempelvis sociala frågor eller i nya sociala rörelser så att konsumenter kan identifiera var varumärket står i den kulturella kontexten och om varumärket och konsumenten delar värderingar. Tidigare forskning visar att kulturell marknadsföring är en betydelsefull strategi men hur kulturell marknadsföring påverkar varumärkesimage är otydligt.  Vilken relation finns mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage?  I studiens teoretiska referensram redovisas att den kulturella kontexten som återfinns i individens sinne och består av sociala, politiska och historiska influenser skapta av människan. Den kulturella kontexten omfattar både konsumenter och företag eftersom den inkluderar både sociala frågor och nya sociala rörelser, som företag kan nyttja i sin marknadsföring för att ladda sitt varumärke och som konsumenter kan engagera sig i. När företag laddar sitt varumärke från den kulturella kontexten tyder det på att de visar sitt engagemang i sociala frågor, vilket innebär att företaget använder sig av en kulturell marknadsföringsstrategi. Studiens modell visar en möjlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage samt ytterligare relevanta delar för att förstå kulturell marknadsföring från ett företagsperspektiv samt ett konsumentperspektiv. I studien har en kvalitativ metod genomförts där nio respondenter intervjuats utifrån ett kriteriestyrt urval för att kunna besvara forskningsfrågan och syftet, samt uppfylla studiens teoretiska och praktiska bidrag.  Studiens resultat visar att det finns en tydlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage, då varumärkesimage påverkas av kulturell marknadsföring genom flera faktorer. Vad författarna ser påverka relationen främst är kulturella koder och gemensamma värderingar. Om företag använder samtidens aktuella kulturella koder och gemensamma värderingar mellan konsument och varumärke indikerar resultaten att varumärkesimage påverkas positivt. Resultat visar även att författarna kan fastställa att varumärkesidentifiering blir en effekt av relationen mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage. Desto mer positiva associationer en konsument har av ett varumärke gör att konsumenten upplever en ökad varumärkesidentifiering. Slutligen visar resultat i studien att kulturell marknadsföring och traditionell marknadsföring är två strategier som kompletterar varandra eftersom båda påverkar varumärkesimage.

Diagnoser är ett ämne som diskuteras både på skolor och i samhället, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthållning, pedagogiska förhållningssätt samt uppfostringstekniker. Lärare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar. Men hur präglas och utformas familjens vardag när det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill säga när ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, föräldrar och barnet själv angående familj, vänner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjälp av diktafon som senare transkriberades. I varje familj intervjuades tre medlemmar, modern, ett syskon och barnet med atypiskt beteende för att få kunskap om hur familjens vardag präglas och utformas i förhållande till barnet.Resultatet visar att de flesta barnen i studien med atypiska beteenden har svårigheter med sociala relationer och upplever en känsla av att vara annorlunda. Syskonrelationerna är ambivalenta, några umgås inte med varandra och några väljer att gå undan när det blir konflikter. Mammorna i studien känner oro inför sina barns sociala relationer och hur det ska bli i framtiden. Studien visar också att familjerna blir begränsade i olika utsträckningar på grund av det atypiska beteendet.

Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 180 000 av befolkningen vara spelberoende. Antalet alkoholberoende uppgår till ungefär 330 000 personer. Med anledning av de hälsokonsekvenser detta frambringar, för en relativt stor del av befolkningen, är detta ett folkhälsoproblem. Syfte: Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilken roll sociala nätverk har för att människor ska vilja och kunna bryta ett alkohol- eller spelberoende samt fortsätta vara alkohol-och spelfri. Metod: Ansatsen till studien är kvalitativ och har som uppgift att förstå vilken roll sociala relationer har i att bryta ett alkohol- eller spelberoende. Inkluderingskriterierna i studien är att personerna tidigare har varit beroende av alkohol- eller spel och sedan haft minst tre år av avhållsamhet. Materialet är framtaget utifrån fem semistrukturerade intervjuer. De intervjuade personerna har blivit strategiskt utvalda genom alkohol- och spelberoendeföreningar/organisationer i Malmö och Göteborg samt via personliga kontakter. Resultat: Studien visade att sociala relationer är behövliga för att bryta ett beroende. Hur denna sociala relation ser ut är högst individuellt. Det som främst framhävs av informanterna är gruppmöten, där personer med beroendeproblematik träffas, samt vänner och familj. Genom öppenvårdsmötena framhävs faktorer som igenkänning och gemenskap som avgörande i förmågan att bryta ett alkohol- eller spelberoende för flera av informanterna. Det går emellertid inte att urskilja en specifik social relation som är universal för att bryta ett beroende och fortsätta vara avhållsam. / Background: In Sweden, it is calculated that about 180 000 of the population are addicted to gambling. The number of people suffering from alcohol addiction is approximately 330 000. Considering the health impacts this brings for a relatively large proportion of the population, this is a public health issue. Aim: The aim of this qualitative interview study is to investigate the role of social networks in people being able to, and wanting to, break an addiction to alcohol or gambling and continuing to be free of the addiction. Method: The study's approach is qualitative and its aim is to understand the role of social relationships in breaking an addiction to alcohol or gambling. The inclusion criteria for this study was abstinence from alcohol and gambling for at least three years. The material is gathered from five semi-structured interviews. The interviewees have been strategically chosen by alcohol and gambling addiction organizations in Malmo and Gothenburg as well as through personal contacts. Result: The study showed that social relationships are necessary in order to break an addiction. The appearance of this social relationship is highly individual. Group meetings and family and friends were the ones most emphasized by the informants. Through the group meetings factors such as recognition and togetherness were highlighted in the ability to break an addiction to alcohol or gambling for many of the informants. It is not possible to discern a specific social relationship that is universal in breaking an addiction and remaining abstinent yet.

Digitaliseringen är djupt rotat i det svenska samhället och idag ser vi att majoriteten av svenskarna använder internet och sociala medier i stor utsträckning (IIS, 2017). Sociala medier-stalkning (SM-stalkning) är det relativt nya fenomenet som innebär att hämta information om andra människor via sociala plattformar som Facebook eller Instagram. Tidigare forskning har fokuserat på nära, redan etablerade relationer. Denna uppsats ämnar undersöka sociala medier-stalkning i relation till nya och potentiella relationer genom att besvara frågorna om vilken utsträckning detta beteende sker, hur det varierar mellan olika grupper och vilka faktorer som kan förklara beteendet. Med en kvantitativ utgångspunkt formulerades en webbenkät som skickades ut via Facebook. Resultatet analyserades sedan i tre fokusområden i multipla linjära regressionsmodeller samt medelvärdestabeller. Resultatet visade att sociala medier stalkning är ett vanligt beteende men att det skiljer sig i vilken utsträckning det genomförs. De gruppskillnader som hittades i studien var att kvinnor gör beteendet mer än män, studenter gör beteendet mer än heltidsarbetare och yngre SM-stalkar mer än äldre. Efter att ha konstanthållt för samtliga fokusområden (sociodemografi, personlighetsdrag och ensamhet) visade det sig att resultatet som var signifikant i våra regressionsmodeller, pekar på att de förklaringsfaktorer till varför människor SM-stalkar var; viktighet av att bli omtyckt samt användning av den information som uppkommer vid SM-stalkning. Vi argumenterar för att detta handlar om kontroll respektive konformitet inom ramarna för människors fundamentala behov av att tillhöra sociala relationer och grupper.