<p> </p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka handläggares berättelser och upplevelser av hot och våld från klienter. Vi ville även veta hur de hanterade hot och våld från klienter och om hot och våld påverkade dem och i så fall på vilket sätt.</p><p> </p><p>Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom intervjuer med tolv handläggare från socialförvaltningen. I analysen använde vi oss av det teoretiska perspektivet om professioner.</p><p> </p><p>Hot och våld mot handläggare är ett aktuellt ämne som uppmärksammats i media. Det framkom i vår studie att det förekom hot och våld från klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och våld uppstod bl.a. då klienter kände sig förorättade eller fick negativa besked av handläggarna. Vanligast var de verbala hoten. Det framkom också att det var svårt att avgöra om det var ett hot eller inte eftersom det var så individuellt hur man uppfattade det. Vidare visade studien att handläggarna blev mer påverkade privat än på arbetsplatsen. De hade svårt för att sova, de var hela tiden observanta när de vistades utanför arbetsplatsen och hade skyddat telefonnummer. Handläggarna hanterade hot och våld genom kunskap och erfarenhet. Då de hade träffat många klienter lärde de sig läsa av signaler hos klienten som tydde på att en hotfull situation kunde uppstå. De hade lärt sig att man kunde förebygga hotfulla situationer genom detta. Vikten av ett professionellt bemötande innehållande respekt, tydlighet och ödmjukhet hade också stor betydelse för att förebygga hot och våld.</p><p> </p>

No description available.

Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt. / This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of uni-versity-trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profes-sion of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or en-tered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the pre-vailing image of the male social worker’s career - many of these men had em-barked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new ca-reer pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional mascu-linity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.

Syftet med denna uppsats var att undersöka handläggares berättelser och upplevelser av hot och våld från klienter. Vi ville även veta hur de hanterade hot och våld från klienter och om hot och våld påverkade dem och i så fall på vilket sätt.   Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom intervjuer med tolv handläggare från socialförvaltningen. I analysen använde vi oss av det teoretiska perspektivet om professioner.   Hot och våld mot handläggare är ett aktuellt ämne som uppmärksammats i media. Det framkom i vår studie att det förekom hot och våld från klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och våld uppstod bl.a. då klienter kände sig förorättade eller fick negativa besked av handläggarna. Vanligast var de verbala hoten. Det framkom också att det var svårt att avgöra om det var ett hot eller inte eftersom det var så individuellt hur man uppfattade det. Vidare visade studien att handläggarna blev mer påverkade privat än på arbetsplatsen. De hade svårt för att sova, de var hela tiden observanta när de vistades utanför arbetsplatsen och hade skyddat telefonnummer. Handläggarna hanterade hot och våld genom kunskap och erfarenhet. Då de hade träffat många klienter lärde de sig läsa av signaler hos klienten som tydde på att en hotfull situation kunde uppstå. De hade lärt sig att man kunde förebygga hotfulla situationer genom detta. Vikten av ett professionellt bemötande innehållande respekt, tydlighet och ödmjukhet hade också stor betydelse för att förebygga hot och våld.

This study is investigating what conditions can strengthen an alliance and which obstacles there are. Coercion aspects can also influence an alliance and are therefore also written about. The asymmetrical relationship between the social worker and the juvenile delinquent is investigated also with in regards to the tacit and explicit coercion when they are entering care. The study is focusing on the consequence/influence programs that the juvenile delinquents can be sentenced to because of their crimes. Counseling is a major part in these programs. For the definition of alliance I have used Bordin´s definition, it includes mutual agreement about the task and goal. It also includes bonding between the two parts. This study also uses Hill´s definitions sham alliance, mutual adaption and alliance breakdown. This study´s result shows that in order to achieve a strong alliance it is important for the social worker to handle the conditions in a non-judgmental way and be clear about the rules and regulations. It is also important to get the juveniles parents involved in the treatment.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.

No description available.

Our aim with this study is to explore socialworkers perception of what is a good treatment is and how to establish good relationship with their clients. We have decided to limit our study with social workers in Economic assistance and Abuse Units in social servises and explore if we can discern any differences between the units. We have chosen to use qualitative methods to achieve the aim of this study. We interviewed a total of seven social workers, of which three were from Abuse unit and four were from Economic assistance unit. One of the theoretical frame we have used is Goffmans (1970, 1974) theories about social interaction in which he explains the social encounter between social workers and clients. Blumers (1969) symbolic interactionism was used as our second theoretical point, where he explains the social interaction as a complex mechanism. We also used a theorie related to the worker's discretion and we have assumed Johansson's (2007) interpretation of Lipsky theories of Street-Level Bureaucracy to understand how frontline public workers are the people who truly enact policies. The study shows, according to respondents the characteristics required for good treatment, which includes respect and understanding, how it affects the alliance between the socialworker and the klient and their ethical views. The socialworkers emphasize the relevance of first meeting and to make a first good impression. We did notice ambivalence in some of the socialworkers statements. It was revealed some differences between the social workers’ view of treatment depending on which unit they belonged to, for example the socialworkers from financial assistance seems to have a more controlledrelation to their clients while social workers from abuse unit appears to have a closer relationship.

No description available.

The study deals with the beliefs that relatives of alcohol and drug dependent persons, and representatives from social services have to the various forms of support available for the relatives. Those who participate in the study points out that there are many people who have a need for support as a relative of an alcohol or drug addicted individual, but that there are circumstances that make them choose not to seek assistance. The study shows that the relatives can experience a reluctance to seek support from social services because of how the organization looks like. The study is qualitative, where the collection of the empiric material has consisted in six semi-structured interviews. Three of them have been with relatives of alcohol-or drug-dependent persons and three have been with social workers in various professions, whose work consists of helping both the relatives of people with alcohol and drug dependence as well as people who are dependent. The empirical material has been analyzed according to the theories of Stigma and Us and them, both of which occur in the field of symbolic interactionism.