The aim of this study is to reach a deeper understanding of which feelings counsellors encounter among social workers and how they deal with these, as well as how counsellors can prevent secondary trauma among social workers. This study is based on six semi-structured interviews with professional counsellors who are counselling social workers in the social services, who work with children and adolescents. The data is analyzed by using a thematic analysis. The analysis of the result is interpreted with the theory of emotional labor.This study indicates that counsellors face strong emotions among social workers, something the counsellors need to manage. Counsellors also need to manage their own feelings,something the majority do by taking support of colleagues. To prevent secondary traumaamong social workers, it is important to talk about it, to have knowledge about it and that thesocial workers harbor each other’s feelings. However, the counselling cannot prevent secondary trauma by itself. The findings are in line with previous research, but this study focuses on the counsellor’s perspective, something that is absent in the current research field.

Syftet med studien var att med utgångspunkt i socialarbetares erfarenheter undersöka synen på och medvetenhet om makt i form av maktutövning och maktrelationer gentemot klienter. Vidare undersöktes om detta skiljer sig beroende på om socialarbetaren har en myndighetsutövande eller en behandlande roll och vilka arbetsuppgifter de utför. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Totalt fyra yrkesverksamma socialarbetare intervjuades, två myndighetsutövare och två behandlare. Som teoretisk referensram användes begreppen frikoppling och sammankoppling samt en maktförhållande matris, vilket möjliggjorde att analysera maktrelationerna utifrån både mikro- och makronivå. Tillsammans med tidigare forskning användes de teoretiska perspektiven för att analysera studiens resultat. Resultatet visade att socialarbetarna hade olika uppfattningar om makt och den maktrelation som uppstår mellan dem och klienterna oberoende av deras yrkesroller. Exempelvis utgjorde lagstiftning en mer väsentlig del av myndighetsutövarnas arbete än behandlarnas arbete. Denna konkreta skillnad i de respektive yrkesrollerna antyder att maktpositionen i förhållande till klienten var tydligare i det myndighetsutövande arbetet än i behandling. Till skillnad från de myndighetsutövande socialarbetarna behövde de behandlande socialarbetarna inte förmedla svåra besked eller beslut till klienterna. Myndighetsutövarna har även med sin beslutsrätt i det dagliga arbetet mer makt-över, medan behandlarna utifrån sitt nära arbete med klienterna har mer makt-tillsammans. / The purpose of the study was to, based on the experiences of social workers, examine the view of and awareness of power in the form of exercise of power and power relations towards clients. It was further investigated whether this differs depending on whether the social worker has an executive or a therapeutic role and which tasks they performs. A qualitative method in the form of interviews was used. A total of four professional social workers were interviewed, two authorities and two therapists. Disconnecting and interconnecting, as well as the Matrix of power relations were used as a theoretical frame of reference, which made it possible to analyze the power relations from both micro and macro level. Together with previous research, the theoretical perspectives were used to analyze the results of the study. The result showed that social workers had various perceptions of power and the power relationship that arises between them and the clients, regardless of their professional roles. Legislation was a more significant part of the work of the authorities than the work of the therapists. This difference in the respective professional roles suggests that the position of power in relation to the client was clearer in the administrative work than in treatment. Unlike the authorities, the therapists did not have to convey difficult decisions to the clients. The authorities also have more power-over with their decision-making power in the daily work, while the therapists, based on their close work with the clients, have more power-together.

Today's welfare society is increasingly specialised and the downside of this is that it can lead to a fragmented welfare society. As a result, the importance of collaboration has become more central as it can be a counterforce against fragmentation. Our purpose with the study is to gain an understanding of social workers' experiences of internal collaboration and the consequences internal collaboration has for the client.  For answering our research questions, we chose to use a qualitative method with seven semi-structured interviews. The results based on our collected empirical data were analysed using transcription and encoding certain paragraphs and words in the printout. An overall conclusion is that the organizational conditions are what are most highlighted in our empirical data. They create both obstacles if they do not exist but can also create good conditions for a functioning internal collaboration. The respondents in the study highlight those good relationships and closeness to each other are a positive factor that facilitates internal collaboration. Although the relationship may have some significance for collaboration, it is still the fundamental factors, such as regulations, knowledge and explanation factors and organizational conditions that are most important for good collaboration. The empirical study thus confirms the theory and research presented in our paper.

Föräldrar med kognitiva svårigheter som fått sina barn placerade är en särskilt utsatt grupp i samhället i behov av stöd från socialarbetare. Socialarbetare har en skyldighet att tillhandahålla adekvat stöd till dessa föräldrar enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialarbetare, som i sin yrkesroll kommit i kontakt med föräldrar med kognitiva svårigheter som fått sina barn placerade, resonerar kring dessa föräldrar. Det undersöktes genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. De teman som framkom av insamlad data var socialarbetarnas erfarenheter, föräldrarnas upplevelse samt kunskap och stöd. Resultat som framkom var bland annat att det är ett svårt men givande arbete, att föräldrarna kan upplevas ha svårt att förstå anledningen till placeringen samt att det är viktigt med stöd till och kunskap kring föräldrarna. Studiens resultat analyserades i relation till tidigare forskning inom ämnet samt teorierna gräsrotsbyråkrati och empowerment.

Studien undersöker kommunala verksamheters arbete med våld i nära relationer med både våldsutsatta och våldsutövare. Studien undersöker även socialarbetares upplevelser av arbetets möjligheter samt bakomliggande orsaker som kan leda till våld i nära relationer. Det tillämpades en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna var socialarbetare som arbetar med våld i nära relationer som handläggare, samtalsbehandlare, kurator och samordnare. För att analysera insamlad empiri har en tematisk analys utförts där tre huvudteman kunde identifieras. De tre huvudteman var arbetets organisering, bakomliggande orsaker för våld i nära relationer och upplevelser av arbetets möjligheter. Resultatet visar att samtliga verksamheter organiserar arbetet i specialiserade enheter. Syftet är att effektivisera arbetet och öka möjligheterna att erbjuda adekvat hjälp till våldsutsatta och våldsutövare. Utmärkande bakomliggande orsaker var dysfunktionella uppväxtförhållanden, missbruk, psykisk ohälsa och försämrad känslohantering. Intervjupersonerna upplever att arbetet med klienter är psykiskt påfrestande och det krävs professionellt stöd för att hantera det. Vidare visade resultatet att det finns ett flertal förbättringsområden trots att verksamheterna ansåg att de har goda resurser.

Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter socialarbetare verksamma utanför en storstadskontext har av att arbeta med ungdomar involverade i gängkriminalitet. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer genomfördes med socialarbetare som hade erfarenhet av att arbeta med ungdomar involverade i gängkriminalitet och materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Den teoretiska tolkningsram som användes för att förstå studiens resultat var generell strainteori. Studiens resultat visar att socialarbetare arbetar relationsskapande och individanpassat för att möta ungdomarnas specifika behov. Vidare visar resultatet att respondenternas erfarenhet är att majoriteten av ungdomarna lever i ett utanförskap och söker sig till gängen för att finna en gemenskap. Slutsatsen som kan dras är att det inte räcker med engagemang från enskilda socialarbetare för att motverka att ungdomar involveras i gängkriminalitet utan att det krävs mer resurser för att kunna arbeta förebyggande på flera nivåer. / The aim of the study was to examine what experiences social workers have of working with gang-involved youth outside a big city context. The study used a qualitative method with semi structured interviews as its data collection method. Six interviews were conducted with social workers who had experience of working with gang-involved youth and the interviews were analysed using thematic analysis. To understand the study result general strain theory was used. The study results show that social workers use relationship building in their work to meet the specific needs of every youth. Further the results show that the respondents experiences are that the majority of the youth are living in social exclusion and are therefore drawn to gangs for a sense of community and inclusion. The conclusions drawn from the study are that commitment from individual social workers are not enough to prevent youth from joining criminal gangs but that more resources are needed for the ability to do preventive work on several levels.

ABSTRACT Threats and violence against social workers   The purpose of this study is to gain a deeper knowledge and understanding of threats and violence against social workers, including in family teams and support units, but also knowledge of the preventive work to prevent threatening and violent situations that could arise. This was done by using a scoping review method. A literature search was performed on databases of SocINDEX and Swepub. The delimitation was on studies published from 2005-2020 that are relevant to threats and violence against social workers. Eleven articles were analyzed and in the result section, one can read a common thread about what social workers consider to be part of their work, which is relatively common for threats and violence to occur in their workplaces, also in connection with home visits. According to the analyzed articles, threats and violence are common and many social workers believe that it is part of the work, as long as you have good support from your manager and your colleagues, which most people feel they have. Action plans are an important element in the preventive work but can also work the other way around if a person does not follow the routines in the action plan. The responsibility for maintaining zero tolerance lies with the management, but the employee has a responsibility to report all incidents, regardless of how small and large it is as reporting is an important part of prevention. Employees with many years of work experience in the social services seem to have better knowledge regarding how to handle threats and violence than new employees.

Studiens syfte var att bidra till en ökad förståelse för betydelsen av professionell handledning i socialt arbete särskilt vad avser arbetet med klienter som drabbats av våld i nära relation. Ett antal semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare med relevanta arbetserfarenheter inom området. Studiens resultat visar att professionell handledning i socialt arbete främjar såväl reflektion, kompetensutveckling och arbetsmetoder. Handledning kunde också vara ett verktyg för att förebygga sekundärtraumatisering. Dock, resultaten visade också att denna typ av handledning inte var en självklarhet. Orsaker till att samtliga socialarbetare inte erhöll handledningen var, bland annat, tidsbrist och att arbetsgivaren inte prioriterade det. De som inte erhöll handledning upplevde det som en brist. De uppgav även att de kände sig otillräckliga i sitt arbete eftersom de inte fick samma möjligheter till reflektion och kompetensutveckling. En slutsats är att professionell handledning fyller en nödvändig funktion för socialarbetare då det bidrar till utveckling och sammansvetsade arbetslag. Vidare möjliggör det ett kunskapsutbyte avseende etiska dilemman, känslor och sårbarheter i arbetet. En avslutande slutsats är också att handledning främjar en god hälsa och bidrar till en tryggare och mer välfungerande arbetsplats.

Trots att barn och unga utgör en stor del av alla de som begår sexuella övergrepp mot personer under 18 år tenderar sexuella övergrepp och sexuella beteendeproblem hos barn och unga att förbises som sexuella experiment. Sexualbrott innebär ett fysiskt, psykiskt och emotionellt lidande - såväl för offer som för förövare - samtidigt som det medför en stor samhällsekonomisk kostnad. I Sverige är socialtjänsten ansvarig för personer under 18 år som begår sexuella övergrepp, vilket innebär att det finns en tydlig koppling till socialt arbete. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om socialarbetares erfarenheter och upplevelser av att arbeta med barn och unga som begår sexuella övergrepp. Urvalet i denna studie består av ett snöbollsurval. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra socialarbetare som i sitt arbete kommer i kontakt med barn och unga som begår sexuella övergrepp. Den tematiska analysen av materialet resulterade i fyra teman, vilka sedan analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna Det apolloniska och dionysiska synsättet på barn, Copingstrategier bland professionella och Multidisciplinärt samarbete. Studien visar huvudsakligen på att den sociala konstruktionen om barn som oskyldiga, obefläckade och i behov av omsorg och beskydd innebär svårigheter på flera sätt. Denna konstruktion gör det svårt för professionella att förstå och begripa de sexuella handlingar barnen begår. Konstruktionen innebär även svårigheter när det kommer till att prata med föräldrarna till barnet samt med andra professionella. Studien visar på vikten av kollegialt stöd och handledning för de som arbetar med denna målgrupp. Dessutom visar studien på att det finns svårigheter med att samarbeta med barn- och ungdomspsykiatrin i ärenden som rör barn och unga som begårsexuella övergrepp.

Denna studie har till syfte att undersöka hur socialarbetare respektive klienter upplever att samtala genom tolk i professionella samtal. För att göra detta har vi tagit hjälp av kommunikations samt professionsteori. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från 5 semi-strukturerade intervjuer. Tre av dessa var med socialarbetare från socialtjänsten och två var med personer som har erfarenhet av tolksamtal i professionella sammanhang. Datamaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. Analysen resulterade i sammanlagt sex teman. Dessa teman är: 1. utmaningar i tolksamtal, 2. Kulturella skillnader, 3. externa utmaningar, 4. förbättringsområde inom tolksamtal, 5. Relationskapande, 6. tolkens roll. Studiens resultat visar att både socialarbetarna och klienterna upplever att det finns flera faktorer som begränsar möjligheten till kommunikation och skapandet av relation i tolksamtal. Avslutningsvis kan det konstateras att kommunikation mellan socialarbetaren och klienten inte sker enligt en linjär process mellan en sändare och mottagare. Det blir således mer komplicerat än så när en tredje part är involverad.