Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa socialarbetares konstruktion av individer i prostitution samt deras beskrivningar av andra myndigheters attityder av målgruppen. Vi skapar även en ökad förståelse för konstruktionen genom att analysera utifrån ett intersektionellt perspektiv. Genom sju semistrukturerade intervjuer med socialarbetare, kvalitativ innehållsanalys samt socialkonstruktivism och intersektionalitet som teoretisk inramning så skapade vi oss en ökad förståelse för hur informanterna konstruerar individen i prostitution samt att vi synliggör olika former av underordnade maktpositioner som den utsatta målgruppen kan befinna sig i. Informanternas beskrivningar mynnade ut i temat konstruktionen av målgruppen med kategorierna den homogena målgruppen, attityder hos andra myndigheter samt målgruppens anledningar till prostitution. Temat och kategorierna har bidragit till viktiga byggstenar i analysen och tillsammans har de bidragit till att besvara studiens frågeställningar i diskussionsavsnittet. Våra slutsatser visar att socialarbetare med huvuduppgiften att arbeta med målgruppen inom prostitution i Sverige definierar och uppfattar målgruppen av individer inom prostitution som en homogen målgrupp. Den gemensamma nämnaren för denna homogenitet är att alla individer i prostitution konstrueras av informanterna som utsatta offer. Den grundläggande visionen med informanternas arbete är att stötta och hjälpa dessa individer ur prostitution. Informanterna ser även att en stor del av deras arbete innefattar att sprida kunskap om prostitution till allmänheten samt andra socialarbetare och professioner. Genom perspektivet intersektionalitet skapar vi en ökad förståelse för maktstrukturer uppdelat i kategorierna kön, etnicitet, klass, sexualitet och funktionalitet. Samtliga intersektionella kategorier beskrivs av informanterna och därmed kan detta styrka informanternas konstruktion av att individer i prostitution är utsatta offer.

Syftet med studien är att studera hur socialarbetare på ett antal verksamheter jobbar med anhörigstöd till personer som lever och/eller påverkas av en person som missbrukar. Studien baseras på en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med anhörigstöd inom alkohol- och narkotikamissbruk. Studien analyseras genom en riktad innehållsanalys och anlägger en hermeneutisk ansats då fokus läggs på att tolka socialarbetarens upplevelse och beskrivningar av anhörigstödet. Resultaten presenteras i form av tre teman som svarar på studiens frågeställningar. Dessa tre teman är Medberoende, Socialarbetarens erfarenhet av den anhörige samt Socialarbetarens roll. Slutsatserna är att det finns tydliga karaktäristiska drag som de anhöriga besitter och majoriteten av socialarbetarna arbetar utifrån att varje anhörig är medberoende. Samtliga socialarbetare upplever att de träffar fler kvinnor än män som är anhöriga. Majoriteten av socialarbetarna upplever också att föräldrar till barn som missbrukar är den klientgrupp som är svårast att behandla. Verksamheterna jobbar både med anhöriga i grupp och genom individuella samtal som ofta anpassas utifrån den enskildes behov. Gruppbehandlingarna resulterar i en gemenskap för de anhöriga som gör att de kan finna stöd och styrka i varandra. Studien bidrar till en större förståelse i hur socialarbetare arbetar med att erbjuda stöd och insatser till anhöriga till missbrukare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvården, där LARO-mottagningar är verksamma, upplever sitt arbete med patienterna, trots den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter, samt hur de ser på vikten av goda relationer i ett socialt arbete. Empirin samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar på LARO-mottagningar. Vidare har KASAM och systemteori använts som teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de två valda teorierna och kunskapsläget. En av de centrala utgångspunkterna i denna studie var att informanterna redogjorde för den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter. Informanterna resonerade kring deras arbete som ensamprofession och de utmaningar man ställs inför när man ska bedriva ett socialt arbete i en medicinsk kontext. En annan aspekt som informanterna skildrar var hur viktigt relationsskapande och bemötande är i förändringsarbetet med patienterna. / The aim of this study was to investigate how curators working in health care, where Medication-Assisted Treatment for Opiate Addiction is operate, experience their work with patients, despite the uncertainty surrounding their work tasks and the importance of good relationship in social work. The empirical data was collected through four semi-structured interviews with social workers working in a medication-assisted treatment for opiate addiction. Furthermore, KASAM and systems theory has been used as the theoretical starting points. The collected empiricism has been analyzed on the basis of the two theories and the state of knowledge. One of the central points in this study was the uncertainty surrounding the informants tasks. The informants reasoned about being alone in their profession of social work, and the challenges they face when conducting a social work in a medical context. Another aspect that the informants portrayed was the importance of relationship building and approaching in the work with their patients.

Våld i nära relationer är ett allvarligt problem världen över. Socialarbetare möter våldsutsatta i sitt dagliga arbete, ibland utan att veta, de har därför en stor möjlighet inom arbetet med våld i nära relationer för att identifiera, screena och erbjuda hjälp till våldsutsatta. Men det är först på senare år som arbetet med våld i nära relationer har uppmärksammats. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare uppfattar våld och utforska deras upplevelser av att de identifiera och hantera ärenden där våld förekommer, vilket görs genom en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar analyseras genom tematisk analys. Det framkommer att socialarbetare upplever att de inte är tillräckligt rustade för att hantera våldsärenden vilket beror på flera faktorer. Kunskapsluckor, brister i eller obefintliga riktlinjer och redskap från verksamheten samt otillräcklig utbildning och träning är de största orsakerna till detta. Erfarenhet av partnervåld både arbetsmässigt och i privatlivet har också en påvisad inverkan på socialarbetares uppfattningar och upplevelser av våld i arbetet. Studien har också uppmärksammat ett forskningsfält som ännu är relativt outforskat. / Intimate partner violence is a serious problem worldwide. Social workers meet victims of violence frequently in their work, sometimes unknowingly, thus they have a great opportunity for identifying, screening and managing intimate partner violence. Yet the work with intimate partner violence has not been observed until recent years. This study aims to explore social workers’ perception of and experience with identifying and handling intimate partner violence, this is done through a literature overview in which eight scientific articles are thematically analysed. The findings suggest that social workers feel inadequate to handle intimate partner violence in their work due to knowledge gaps, insufficient guidelines and frameworks from their organization and also insufficient training. Personal- and work-related experience of intimate partner violence were also shown to influence social workers’ perception of the subject. This study has also identified a field of research which still is relatively unexplored.

Socialarbetares bemötande av personer de möter är av yttersta vikt i förändringsprocessen. Syftet med denna studie var att belysa de olika faktorer som ligger till grund för ett bra bemötande med ungdomar som har psykisk ohälsa utifrån de professionellas perspektiv samt undersöka vilka utmaningar som kan upplevas i sådana möten. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare. Materialet analyserades genom tematisk-analys. De teoretiska utgångspunkterna som tillämpades i denna studie var lösningsfokuserad teori och Goffmans teori om stigma. Resultatet visar att ett bra bemötande grundar sig i ömsesidig respekt, förståelse och trygghet mellan socialarbetaren och ungdomen. Dessutom bör socialarbetaren inneha kunskap, erfarenhet, lyhördhet, empati, tålamod och accepterande för att ha ett bra bemötande. Det framkom även att socialarbetare kan uppleva utmaningar i möten med ungdomar, såsom att ungdomarna är motstridiga inför att söka hjälp, brister i deras motivation eller att ungdomarna mår så dåligt att de inte orkar söka hjälp. / Social workers encounter with individuals is important to support individuals to reach a positive change in their lives. The purpose of this study was to elucidate the various factors that form the basis for a good encounter with young people who have mental illness from the perspective of the professionals, as well as what challenges can be experienced in such meetings. Data collection was done through qualitative interviews with six social workers. The material was analyzed by a thematic analysis. The theoretical starting points used in this study were solution focused theory and Goffman's theory of stigma. The result of the study shows that a good encounter is based on mutual respect, understanding and security between the social worker and the youth. In addition, the social worker should possess knowledge and experience, be responsive, empathetic, patient and show acceptance in order to have a good approach. It also emerged that social workers may experience challenges in encounters with young people, such as that young people are contradictory to seek help, lack of motivation, or that young people’s mental illness is so bad that they are unable to seek help.

Studiens syfte var att få en fördjupad kunskap i hur socialarbetare arbetar med våldsutövande män i nära relationer och få en förståelse för hur socialarbetare upplever arbetet. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av fem socialarbetare med erfarenhet av att arbeta med våldsutövande män. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys och ett genus- och maktperspektiv. Studiens resultat visar att våldsutövande män har svårt att söka hjälp och prata om våldet till följd av skamkänslor orsakade av rådande maskulinitetsnormer. Det huvudsakliga arbetssättet innebär ett motiverande arbete som syftar till en beteendeförändring hos våldsutövare, inriktat på att få dem att förstå samt ta ansvar för våldet. Slutsatsen som kan dras är att våldsutövande män har ett stort behov av hjälp och stöd till en beteendeförändring som avsedda verksamheter i dagens läge inte möter upp, till följd av kommunala, organisatoriska och samhälleliga begränsningar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialarbetares erfarenheter av att samtala med ungdomar om pornografi och dess påverkan på sexualitet och relationer.Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes. En tematisk analys användes för att analysera materialet. Resultatet av studien visar att vuxna behöver finnas på ungdomars arenor för att kunna möta deras frågor. Internet bidrar till att pornografiskt material blir allt mer lättillgängligt för ungdomar, vilket socialarbetarna uttrycker en oro inför, eftersom man ser en risk att ungdomar påverkas negativt av pornografi. Sexuella handlingar som anses vara sexuellt våld av de vuxna beskrivs vara normalt i ungdomars sexuella relationer. / The aim of this study was to investigate social workers’ experiences of talking to adolescent’s about pornography and its impact on sexuality and relationships. The analysis emanated from a qualitative approach, where semi-structured interviews were used. A thematic analysis was used to analyse the data. The result of the study suggests that adults need to be in youth´s arena to be able to meet them in their questions. Social workers express a genuine concern about the easy access to pornographic content which the internet contributes to, because of the belief that the youths will be negatively affected by pornography. Sexual acts that are considered as sexual violence by adults are depicted as normal by youths in their sexual relationships.

Tidigare forskning gällande insatsbeviljade familjer visar på att klienterna är stigmatiserade eller stämplade. Syftet med studien är att undersöka, bland socialarbetare inom barn- och familjeenheten, medvetenheten om och arbetet med stigmatisering och stämpling gällande de familjer de har kontakt med i sitt arbete inom socialtjänsten. Stigmateori och stämplingsteori utgjorde studiens teoretiska tolkningsram. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys vilket härledde till två teman: bortprioriterat arbete och indirekt arbete. Studiens resultat visade på att medvetenheten hos socialarbetarna om risken att klienterna var stigmatiserade och stämplade var låg. Det saknades riktlinjer och rutiner gällande ämnet och att arbetet som gjordes för att stödja familjerna var indirekt och inte preciserat för bearbetning av stigmatisering och stämpling. Slutsatsen drogs att en ökad medvetenhet bland socialarbetarna som möter familjer inom socialtjänsten gällande risken att familjerna stigmatiseras och stämplas behövs. / Previous research has shown that families receiving interventions from the social services are stigmatized and labeled. The purpose of this study is to examine, among social workers within the family unit’s awareness of and work with stigmatization and labeling regarding the families they meet in their work. Stigma and labeling theory make up the theoretical framework for the study. It was conducted with a qualitative approach with six semi-structured interviews, the data was analyzed with a thematic analysis. Two themes emerged: de-prioritized work and indirect work. The results showed that the social workers awareness about family’s risk of being stigmatized and labeled was low. Guidelines and routines were missing and the work to support the families was indirect and not specified for processing stigma and labeling. It was concluded that there needed to be a greater awareness of the stigmatization and labeling of the clients among the social workers.

Socialarbetaren har en avgörande roll i arbetet med att förhindra och förebygga intimt partnervåld. Studiens syfte är att undersöka socialarbetares uppfattningar och arbete med intimt partnervåld. En typologi, definitioner av våld samt riktlinjer i arbetet med våld har fungerat som studiens tolkningsram. Studien genomfördes med sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades genom en tematisk analys, där tre olika teman identifierades med tillhörande subteman. Studiens resultat visade att informanterna möter flera typer av våld. Resultatet visade också att informanterna anpassade insatser efter att information samlats in efter varje enskild individ, men inte arbetar i sin bedömning med stöd av typologier. Resultatet visade även att våld som är baserat på kontroll var den mest framträdande våldsformen i arbetet.

The aim of this study is to examine social workers view on financial aid to female victims of domestic violence, based on the theoretical concept street level-bureaucracy. We want to examine social workers view on financial aid and its possibilities to help domestic violence survivors that have left the abuser, we also want to examine their view on emotional aid. A qualitative method and semistructured interviews with six social workers that work with financial aid and have met female victims of domestic violence at work, was used to answer the problem in this study. We found that the social workers who were interviewed expressed that education about intimate partner violence was important to meet the victims who apply for financial aid in a good way. Additionally, this knowledge can also help the social workers use their room for action in a way that is more helpful to domestic violence survivors and can give them the proper support that they need. How a municipality is organized affects how the work with the survivors of domestic violence is organized, in smaller municipalities the social workers have bigger responsibility for the women's totality and in bigger municipalities the social workers are more specialized, and their responsibilities are only a small part of the contact the women have with the social services. This can mean that domestic violence survivors can get different kinds of help from different municipalities, and sometimes they get different aid from different social workers depending on how the social workers choose to use their room for action. The social workers view on emotional aid is that it is important, especially because a lot of female victims of domestic violence feel shame over the fact that they´re getting abused and because they need financial aid.