Background: Social-workers exposure to client violence is recognized as a prevalent hazard for subsequent mental illness, and occurs partly due to organizational shortcomings with a disparity between demands and resources. Resilience is viewed as an ability to manage adversity, providing protection against mental illness due to workplace violence (WPV). Purpose: To distinguish experiences of WPV, mental illness and resilience among municipal socialworkers’ in Sweden, and determine the association between mental illness, WPV and resilience.  Methods: A cross-sectional study of 186 social-workers was conducted using an internet-based survey. Questions from the Resilience scale, Maslach’s burnout inventory and General Health Questionnaire were used. Descriptive data was created, bivariate analysis and linear regression conducted including items as mental illness, resilience and WPV analysed using resilience theory.  Results: Almost every socialworker (93%) had experienced WPV. Verbal violence most common occurring as a reaction, although prevalence, severity and fear towards exposure was relatively low. Respondents appeared both resilient and in good mental health. Increasing WPV correlated with a higher degree of mental illness (B= 1,345). Mental illness decreased when resilience increased (B= -,727). Resilience may constitute an important tool for social-workers and social services, to manage consequenses of WPV and develop sustainable social work practice.

Socialsekreterares arbetsvillkor inom utredning barn och unga i socialtjänsten är ett ständigt aktuellt ämne. Det är hög arbetsbelastning och många krav som den enskilde ska hantera. Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares arbetsvillkor inom utredning barn och unga och vilka utmaningar de möter i sitt arbete. Hur hanterar socialsekreterarna utmaningarna samtidigt som de ska jobba för barnens bästa. Studien baserades på intervjuer utifrån en kvalitativ metod med krav-kontroll-och stödmodellen som teoretiskt perspektiv.Resultatet visade att socialsekreterarna hade många krav att hantera i sitt arbete som de inte alltid kunde påverka. Socialsekreterarna fann dock stort stöd i kollegor och blev stärkt i det. Det är tydligt att arbetsvillkoren behöver förbättras för socialsekreterare för att skapa en hållbar arbetssituation. / The social secretary's working conditions in the investigation of children and young people in the social services is a constantly current topic. There is a high workload and many requirements that the individual must handle. The purpose of the study was to investigate social workers' working conditions in investigating children and what challenges they face in their work. How do the social secretaries handle the challenges while at the same time working for the best interests of the children and young people. The study was based on interviews based on a qualitative method with the requirements-control and support model as a theoretical perspective.The results showed that the social secretaries had many demands to deal with in their work that they could not always influence. However, the social secretaries found great support in colleagues and were strengthened in it. It is clear that working conditions need to be improved for social workers in order to create a sustainable work situation.

Since the early 2000s, Sweden's municipalities have been working to map the new social problem of honor-related violence and oppression. School and social services are two important organizations for the ones experiencing this problem in order to receive the help and support to which they are entitled. However, the work between these two organizations is in need of development and there is also a lack of basic research in this area. This study therefore intends to investigate and gain knowledge about social welfare secretaries and school counselor's perspectives on cooperation in cases concerning honor-related violence and oppression. This is to understand whether it is possible to streamline the work between the organizations in these matters to also create greater trust between them. The study was conducted with seven qualitative interviews with school counselors and social welfare secretaries to create an understanding of the professionals' views on cooperation between the organizations and how it could be expanded and improved. These interviews were then analyzed through the scientific theoretical approach hermeneutics and the theory of discretion. The result of this study was that several factors exist that entail promoting as well as preventive components for cooperation between the two organizations to occur in cases concerning honor-related violence and oppression. The result also shows that increased cooperation between the organizations is a matter of wishes and needs, which they had ideas on how could be done.

Dagens socialtjänst kännetecknas av att ha hög personalomsättning som resulterat i olika arbetsrelaterade problem, såsom hög arbetsbelastning, stress och otillräckliga resurser. Denna studie syftar till att undersöka och kvantifiera de arbetsmiljörelaterade faktorer som, i störst utsträckning, leder till att socialsekreterare inom Stockholms socialtjänst stannar kvar på sina arbetsplatser. Studiens datainsamlingsmetod består av en enkät som totalt fick 35 respondenter. Slutsatserna visade en randordning mellan de arbetsmiljörelaterade faktorerna, där de personliga egenskaperna hos socialsekreterarna visade sig vara de starkaste/viktigaste faktorn till att socialsekreterarna stannar på sina arbetsplatser. Stöd och handledning var den näst starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterarna inom området barn och unga. Återhämtning och självkännedom var den tredje starkaste faktorn. Stimulans och utveckling var den fjärde starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterare som hade längre anställningstid. Den svagaste faktorn för socialsekreterarna i denna studie var kall och drivkrafter. / Sweden’s social services are today characterized by having high staff turnover which has resulted in various work-related problems, such as high workload, stress and insufficient resources. This study aims to investigate and quantify the work environment-related factors that, to the greatest extent, lead to the social secretaries staying at their workplaces within Stockholm's social services. The study's data collection method consisted of a survey that received a total of 35 respondents. The conclusions showed a certain hierarchy between the work environment-related factors, where the personal characteristics of the social secretaries turned out to be the strongest / most important factor in keeping them at their workplace. Support and supervision were the second strongest factor that had certain significance for the social secretaries in the field of child-welfare. Recovery and self-awareness were the third strongest factor. Stimulation and development was the fourth strongest factor that had certain significance for social secretaries that had longer periods of employment. The weakest factor for the social secretaries in this study was call and driving forces.

The purpose of this study is to gain an understanding of and to contribute with new knowledge on how social workers in social service work to combat, respectively, deal with threatening or violent situations at client meetings where the public authority is present. Through semi-structured qualitative interviews with seven social workers from five different municipalities the study have observed several strategies that the social workers use. These strategies can be categorized in to six themes which point out different aspects of the subject. These themes are: relationship and previous knowledge, the ability to be adaptive and empathetic, the relevance of clarity, characteristics, unfavorable strategies and other strategies. The current study has studied the phenomenon of threat or use of force in the field of social work, in addition, the study can be said to have studied also the interaction and response between a social worker and the client that have contributed with more knowledge of the meeting with the client.

The aim of this essay was to study how social workers apply the child's best interests regarding the principle of reunification and to investigate their work process around interventions in connection with the reunification process. This essay is a qualitative study where we have done seven semi-structured interviews with social workers who work with placement of children in foster care. In the essay we have conclude that it is a complex job that the social workers do when they must relate to the child's best interests in reunions. It is about getting to know the specific child's situation to understand what is best for each individual child. The child's best interest is a concept that is difficult to interpret because it is partly so individual for each child and because there are different perceptions of what it means. Even if reunions are a principle, it is not always realistic. They need to work on individually adapting the work to the family's needs and conditions. The reunification process can be different depending on the social worker. There are several factors that affect the conditions for reunification and no guidelines on how to proceed in the event of reunification.

Syftet med denna studie är att ta reda på socialsekreterarnas inställning till sitt handlingsutrymme i förhållande till arbetet med klienter med missbruk. Därutöver syftar denna studie att undersöka socialsekreterarnas bedömningar av insatser som erbjuds klienter med missbruksproblematik. Till grund för denna uppsats ligger kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra socialsekreterare. De teorier som vi har använt oss av till stöd för att analysera resultaten är “Gräsrotsbyråkrati” av Michael Lipsky.  Det mest framstående resultatet är socialsekreterarnas resonemang kring begreppet handlingsutrymme, inte minst deras tolkning gällande eget handlingsutrymme i arbetet med klienter med missbruk. Dessutom var det intressant att målet bakom socialsekreterarnas agerande i missbruksrelaterade frågor inte alltid kan vara nykterhet. Att det inte alltid är möjligt, nödvändigt eller ens önskvärt. Att hålla en person med missbruk vid liv var i sig ett gott skäl för en insats.

Syftet med denna studie har varit att utifrån perspektiv på gräsrotsbyråkrati skapa en djupare förståelse för socialsekreterares upplevelser av att arbeta till skydd för det ofödda barnet när mamma missbrukar under graviditeten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare genomförts. Det empiriska materialet har med tematisk analys analyserats utifrån Lipskys (1980) teori om gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme och studien har på så vis genererat en djupare förståelse för socialsekreterarnas upplevelser. Studien har behandlat avsaknaden av riktlinjer och lagstöd, slitningen mellan organisationens ramar och de moraliska värderingarna, samt socialsekreterarnas upplevelse av sitt handlingsutrymme. Resultatet visar att det råder en brist på riktlinjer och rutiner för att hantera dessa ärenden, och att socialsekreterarna upplever en avsaknad av lagstöd för att ingripa till skydd för det ofödda barnet när insatser på frivillig väg inte är möjliga, vilket även resulterar i att deras handlingsutrymme blir begränsat eller obefintligt. Detta medför att socialsekreterarna många gånger tvingas välja mellan att gå emot sina moraliska värderingar eller hitta sätt att kringgå lagen. Vidare påvisar studien att socialsekreterarna upplever ansvar för det ofödda barnet trots att de enligt organisationens ramverk egentligen inte har ett ansvar för denne. Att inte kunna agera till skydd för det ofödda barnet, i kombination med omvärldens förväntningar på socialsekreteraren, skapar en stark känsla av frustration. Våra resultat visar därför på ett behov av riktlinjer och rutiner för hur socialsekreterare ska arbeta med det ofödda barnet när mamma missbrukar under graviditeten. Emellertid täcker vår studie bara en liten del av socialsekreterares upplevelser av att arbeta till skydd för det ofödda barnet, varför det finns behov av vidare forskning inom området. Möjligen skulle förståelsen för deras upplevelser berikas av att belysas ur andra perspektiv, såsom makt och etik.

Att arbeta i kontaktyrken innebär en utsatthet för den yrkesverksamma. Socialsekreterare och skolkuratorer har en hög arbetsbörda vilket lämnar lite tid för återhämtning och att bearbeta påfrestande händelser. Hur kan den emotionella bördan från denna ofrånkomliga del av arbetet lindras? Den här studien undersöker socionomer yrkesverksamma som socialsekreterare och skolkuratorers upplevelser av kollegialt stöd för att hantera känslomässigt påfrestande situationer i arbetet. Skrivna korta narrativ från fyra socialsekreterare och två skolkuratorer bearbetades via grundad teori för att skapa en teoretisk modell. Fyra kategorier skapades från datamaterialet, Utsatthet, Förutsättningar, Stöd och Innebörd. Socionomernas berättelser innefattar händelser där de själva hamnar i en utsatt position eller påverkas av klientens utsatta position. För att få stöd behövde det finnas tillgång till tid, kunskap och en känslomässig öppenhet. I stödet erhöll socionomen perspektiv och bekräftande vilket möjliggjorde för dem att släppa händelsen och fortsätta framåt med arbetet. Utifrån dessa resultat skapades en teoretisk modell för processen. Den här studien lyfter vikten för kollegialt stöd på arbetsplatsen och att skapandet av rätt förutsättningar för ett gott stöd bör prioriteras.

Denna studie har haft som avsikt att undersöka hurdana upplevelser socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten inom enheten barn och unga har av att ”ta med jobbet hem”, vilka bakomliggande orsaker som finns till att de gör det, vilken påverkan ett emotionellt betungande arbete kan ha på socialsekreteraren samt vilka strategier de använder för att hantera arbetslivets olika påfrestningar. Studien har, genom sex olika intervjuer med en semistrukturerad form, hittat att de huvudsakliga anledningarna till att “ta med jobbet hem” är specifikt känsliga ärenden och tankar relaterade till administration. Studien visar även hur känslor ofta kan följa med hem efter arbetsdagen, till exempel utmattning och nedstämdhet. Intervjupersonerna uppgav däremot att de inte upplever att tankar på jobbet utanför arbetstid alltid behöver vara skadligt, så länge det inte övergår till ältande. Några strategier som vi fann var att ha olika tankemönster men även att ta pauser och utföra fysisk aktivitet såväl på arbetet som hemma. Genom hela studien var det tydligt att arbetsmiljön var väldigt viktigt för att må bra på arbetsplatsen, dels att kunna prata om jobbiga saker men att även kunna bolla idéer med sina kollegor och chefer. Under intervjuerna framkom det att socialsekreterarna har en positiv syn på yrket i sin helhet men däremot kom de med en del förslag på hur de tror att arbetsmiljön och arbetet i sig kan förändras för att förbättra välbefinnandet hos socialsekreterare. Förslagen var bland annat att ha en bra introduktion för nyanställda och att få mer tid för planering och reflektion på arbetstid. Eftersom socialsekreterarna beskriver att administrativa tankar ofta följer med hem drar vi slutsatsen att dessa förslag skulle kunna bidra till att socialsekreterare i mindre utsträckning tar med jobbet hem. Andra slutsatser vi drar inom studien är bland annat att det finns krav på effektivisering och prestation samt att socialsekreterare använder sig av både medvetna och omedvetna strategier för att hantera påfrestningar inom arbetet.