Studiens övergripande syfte har varit att belysa erfarna socialsekreterares tankar och erfarenheter av hur en god relation skapas i inledningen av utredningsprocessen när klienten kommit i kontakt med socialtjänsten via en orosanmälan. Vidare har avsikten varit att identifiera vad som kännetecknar en god relation mellan erfarna socialsekreterare och föräldrar och hur socialsekreterarna kommit fram till sina strategier och förhållningssätt. Följande centrala forskningsfrågor har legat till grund för studien: Vilka strategier och förhållningssätt upplever erfarna socialsekreterare bygger en god relation till föräldrar som blivit aktualiserade hos socialtjänsten via en anmälan? Hur har de erfarna socialsekreterarna kommit fram till sina strategier och förhållningssätt? Studien har haft en kvalitativ forskningsansats och utgått från åtta semistrukturerade forskningsintervjuer som fokuserat på att lyfta fram socialsekreterares tankar och erfarenheter av vad som bidrar till att skapa en god relation till föräldrar som blivit kommit i kontakt med socialtjänsten via en orosanmälan. Socialsekreterarnas utsagor har speglats och tolkats med hjälp av tidigare forskning på området, socialkonstruktionistisk teori samt teori om sociala interaktionsritualer. Socialsekreterarna i vår studie belyste flera konkreta förhållningssätt och strategier som de anser skapar en god relation till föräldrar som kommit i kontakt med socialtjänsten via en orosanmälan. Socialsekreterarna lyfte fram vikten av att visa respekt för föräldrarnas situation och att skapa förutsättningar för en god kontakt. De beskrev även att flexibilitet och tydlighet under utredningsprocessen underlättar relationsskapandet med föräldrar. Slutligen beskrevs värdet av att föräldrarna upplever att de och socialsekreteraren arbetar mot ett gemensamt mål. Ökad erfarenhet, uppmärksammandet av framgångsfaktorer och personliga egenskaper framställdes av socialsekreterarna som betydande faktorer för hur de kommit fram till sina strategier och förhållningssätt.

Under år 2015 skedde det en dramatisk ökning av de ensamkommande barnen i Sverige, från 7 049 till 35369. I mottagandet av ensamkommande barn får socialsekreterare och gode män viktiga roller.Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur socialsekreterare och gode män upplever sina ochvarandras roller i arbetet med ensamkommande flyktingbarn.Studien omfattar åtta informanter, där fyra var socialsekreterare och fyra gode män som arbetar medensamkommande flyktingbarn. Genomgången av forskning visar att området är föga utforskat.Vår studie avser att bidra med kunskap på området med fokus på det arbete som görs av socialsekreterareoch gode män i sina roller kring ensamkommande barn. Med hjälp av Goffmans dramaturgiska sociologiundersöker vi hur rollerna skapas och upplevs i interaktion med varandra, där varje interaktion är ettframträdande på en scen. Alla aktörer som deltar i skådespelet är både publik, aktörer och medaktörersom påverkar varandra och framträdandet som pågår.Studiens resultat visar sig i två huvudteman: roller och hantering av roller, sex underteman: beskrivningav roller, gränser, samverkan, stöd, engagemang och relationer samt ett tema som genomsyrar alla andra:känslor. Studien visar att socialsekreterare och gode män är delar av ett samhälleligt föräldraskap menmed skilda roller. De både rollerna tycks vara spindlar i nätet i samverkan i det samhälleliga föräldraskapet,där känslor ständigt finns närvarande. Resultatet visar även att socialsekreterare och gode män ser sigsjälva och varandra som vuxna vilka kan sätta gränser för barnen, som myndighetspersoner och som entillförordnad förälder. Studien väcker nya frågor om hur socialt arbete kommer att utmanas i framtidennär gränser mellan professionellt och frivilligt arbete omgestaltas på det samhälleliga scenerna.

Bakgrund: När ett barn behöver omhändertas är den vanligaste vårdformen placering i familjehem. Det är socialnämndens ansvar att för det placerade barnet skapa en gynnsam uppväxt med trygga förhållanden. Socialnämnden ansvarar också för att de familjehem som vårdar dessa barn får stöd, råd och hjälp vid behov för att klara uppdraget (Socialtjänstlagen). Syfte: Syftet med studier var att undersöka vilket stöd familjehemsföräldrarna erhåller från socialtjänsten och familjehemsföräldrarnas erfarenheter av stöd och stödets betydelse för deras uppdrag som familjehem. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där materialet har skapats genom sex semistrukturerade intervjuer med olika familjehemsföräldrar. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats genom analysmetoden IPA. I relation till tidigare forskning och studiens teoretiska ram presenteras sedan resultatet. Resultat: Den här studien visar på hur stöd, eller bristen på stöd från socialtjänsten påverkar familjehemsföräldrarnas uppdrag. Vi har kommit fram till att de viktigaste komponenterna som utgör ett gott stöd är specifika utbildningar, att socialsekreterarna är lättillgängliga, att de får fullgod information om det placerade barnet innan det tas emot i familjehemmet, att socialsekreteraren tar en spontan kontakt med familjehemsföräldrarna och att relationen mellan familjehemsföräldrarna och socialsekreteraren är trygg och stabil.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar socialsekreterarens val av behandlingshem till vuxna personer med missbruksproblematik. Intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med vuxna missbrukare har genomförts i tre kommuner med varierande storlek. Vi har använt oss av vinjettmetod med utgångspunkt i fyra olika teman. Dessa teman baserades på kunskapskällor som enligt socialstyrelsen sammanväger en evidensbaserad praktik. Studiens resultat visade på att klientens motivation och självbestämmande samt den professionella expertisen var stora påverkningsbara faktorer i valet av behandlingshem. Vi har även kunnat påvisa att evidensens betydelse samt icke- betydelse tillsammans med de organisatoriska förutsättningarna var faktorer som styr valet av vilket behandlingshem man väljer som socialsekreterare. Vårt resultat visar att den främsta faktorn som påverkade socialsekreterarens val av behandlingshem till vuxna personer med missbruksproblematik var klientens motivation och självbestämmande.

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares attityder gentemot våldsutövande män samt deras inställning till att arbeta med målgruppen. Studiens empiri har både kvantitativa och kvalitativa delar. En stor del av resultatet består av enkätsvar från 41 socialsekreterare som alla på något sätt arbetar med våld i nära relation. Enkäten består av en rad bakgrundsfrågor, följt av en vinjett som påståenden har formulerats efter. Enkäten avslutas med två öppna frågor som undersöker anledningen till att socialsekretaren arbetar på socialtjänsten samt deras inställning till att arbeta med våldsutövande män. Attributionsteorin användes i utformningen av enkäten och som verktyg i tematiseringen av enkätens påståenden.  Michel Lipskys teori om gatubyråkrati används även för att ge en mer nyanserad bild av studiens resultat samt för att närmare förstå studiens kvalitativa empiri. Studiens resultat visar bland annat på att det saknas tydliga riktlinjer inom området, att det finns en stark uppfattning att våldsutövares efterfrågan av hjälp är låg samt att det finns en relativt stark vilja att arbeta med målgruppen men att ett sådant arbete i låg utsträckning utförs. / This study investigates the social service workers attitudes towards violent men and their attitudes towards working with the target group. The empirical study has both quantitative and qualitative parts. A large part of the result consists of questionnaires from 41 social service workers, all of them working in one way or the other with domestic violence. The survey consists of some background issues, followed by a vignette from which statements have been formulated. The survey ends with two open questions that examine the reason why the social service worker works within the social services as well as their attitudes towards working with violence-enforcing men. Attribution theory was used in the design of the questionnaire and as a tool in the thematization of the survey's statements. Michel Lipsky's theory of street-level bureaucracy is also used to provide a more nuanced picture of the study’s results and to further understand the qualitative empirical part of the study. The study's results indicate, among other things, that there are no clear guidelines for social service workers to follow within the work area, that there is a strong perception among the social service workers that the demand for assistance by perpetrators is low, and that there is a relatively strong willingness to work with the target group, but that such work is performed to a limited extent.

Syftet med denna kvalitativa studien var att undersöka hur socialsekreterare inom myndighetsutövning, missbruk, upplever att samverkan fungerar med andra organisationer. Fyra socialsekreterare och en förste socialsekreterare intervjuades i studien. Det insamlade materialet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna analyserades med hjälp av begreppen problemorientering, målhantering och grad av anpassning. Resultatet visade att det fanns flera faktorer som påverkade samverkan. De faktorer som respondenter uppgav påverkade samverkan gynnande var att skapa bra relationer mellan samverkanspartnerna, tydliga rutiner i samverkan, en nära lokalisering mellan samverkanspartnerna, ledningen och när samverkanspartnerna litade på varandras kompetenser. De faktorer som försvårade samverkan var tidsbrist, brist på kunskap om samverkanspartnerna, olika perspektiv, konflikter, ekonomin, riktlinjer och regler. För att förbättra samverkan behöver samverkanspartnerna få en ökad förståelse för andra organisationers perspektiv och arbetsuppgifter. / The purpose of this qualitative study was to examine how social workers within exercise of authority that worked with clients who abuse substance and alcohol, experience how collaboration works with other organisations. We interviewed four social workers and one first social worker. The collected material from the interviews has been analysed using content analysis. The interviews were interpreted by the concept problem orientation, commitment to goals and degree of adaptation. The results showed several factors that affected collaboration. The factors that respondents stated affected collaboration was to create good relations with the collaboration partners, clear routines in collaboration, a near localization between the collaboration partners, the management and when the collaboration partners trusted each others competences. These were benefitting factors for collaboration. Lack of time, lack of knowledge about the collaboration partners, different perspective, conflicts, economy and rules was aggravating factors for collaboration. In order to improve synergies, collaboration partners need to be better at understanding the other organizations’ perspectives and tasks.

Staying when everyone else flees – an interview study with experienced social workers on coping strategies and organizational conditions Earlier studies in the field have described a complicated situation with high turnover and recruitment problems within the Swedish social services. The aim of this study was to investigate and get an understanding of how social workers within child protective services cope with challenges in their work and what organizational factors at their place of work that affects their intention to stay. Six social workers with a minimum of three years of experience were interviewed. The empirical material was analysed using a hermeneutic approach with coping and sense of coherence as a theoretical ground. The most important factors for the social workers’ intention to stay were their own experience as a way to cope with the workload, support from their colleagues and from their superiors. The discussion highlights the importance of experience in coping with workload as well as for supporting newly educated social workers.

Tanken med den här studien är att ur ett brukarperspektiv lyfta och problematisera den höga personalomsättning som råder och så har gjort under ett par år på många av landets socialkontor. Studien är kvalitativ och fem intervjuer har gjorts med personer som har erfarenhet av att byta socialsekreterare. Studien belyser vad som anses vara viktigt för en god relation, vad som är gynnsamt för personer i ett förändringsarbete samt hur tid med samma person kan påverka tilliten till den personen. Den specifika målgruppen för studien är personer som har kontakt med socialtjänsten på grund av egen beroendeproblematik. Uppsatsen inleds med en presentation av socialtjänsten som organisation samt med en bakgrund till socialtjänstlagen för att ge läsaren en överblick av den organisation som problemet grundar sig i. Detta följs av ett avsnitt tidigare forskning där fokus ligger på vad som är gynnsamt för att bygga goda relationer och att bygga tillit samt vad som visat sig vara hjälpsamt för att ta sig ur ett beroende. Den ur intervjuer insamlade empirin analyseras sedan med hjälp av Honneths teori om Erkännande samt med Prochaska och Di Clementes teori Stage of changes, även tidigare forskning används som analysverktyg. Resultatet visar att en hög personalomsättning på socialtjänstens kontor ger en bristande kontinuitet för klienterna vilket föga förvånande visade sig inte vara gynnsamt för deras återhämtning. Vidare upplevde respondenterna att många praktiska saker inte fungerar på grund av personalomsättningen, vilket de ansåg vara både stressande och problematiskt. Å andra sidan visade det sig även att de som haft sin socialsekreterare en relativt kort period ändå kunde ha ett stort förtroende för denne.

Socialtjänsten är idag drabbad av en hög arbetsbelastning, något som lett till hög personal omsättning och en hög andel arbetsrelaterade besvär. Flera statliga utredningar av situationen likväl inlägg från intresseorganisationer som SKL och fackförbund föreslår att ett led i att hantera situationen är genom specialisering. Specialiseringen ska bestå i inrättandet av specialistutbildningar och specialisttjänstemän. Studien ger med hjälp av en kartläggning en nulägesbild av specialisttjänsternas förekomst, hur de benämns och inom vilka verksamhetsområden de verkar. Med hjälp av en abduktiv ansats används nyinstitutionell organisationsteori i ett försök att förstå specialisttjänsterna utifrån socialchefers uppfattningar av dessa. / Today the Swedish social services are suffering from high workloads. Consequently this has led to poor retention and high turnover rates. Several Official Reports of the Swedish Governemnt as well as input from unions and Swedish Association of Local Authorities and Regions suggests that one way to handle the situation is through a more specialized social service. The suggested specialization includes masterprograms in socialwork (MSW, 60 ECT) for social workers and specialized civil servants. The present study will examine the prevalence of this kind of specialists, what they are called, their function and in what parts of the social services they serve. In the present studie I will atempt to understand specialized civil servants from interviews with social service managers perceptions using abduction and neoinstutitional organizational theory.

During recent years, Swedish municipalities have had major recruitment problems regarding social workers, especially in child welfare and maintenance support. Previous research shows that high workload and inadequate resources are the main reasons why the social workers leave their jobs as an effect of New Public Management, which has characterized the public sector over the past three decades. The purpose of this study is to examine how Swedish social worker students percive and experience social work as a profession. Previous resarch put forward a clear hierarchical status scheme within the social workers professions community in Sweden, which can be seen affecting social worker students by socialization in to the professions structures. The result from this interview study shows that the social worker students belive that there is high workload, too much administrative work and too little room for discretion, which limits the ability to make a difference for the clients. The findings also shows that education and practical experience have a major impact on the way social worker students experience the social work. In addtion; media, society and family contribute to the perceptions of the profession. Furthermore, the students describe that their social environment is crucial in regards to becoming a social worker. For the understanding of perceptions of the social work, the study has  theoretical frameworks of Bourdieu and Goffman in purpose to theorize student socialization into professional structures.