Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn. Fältsekreterarna verkar i en mittenposition där de förväntas arbeta både utifrån socialtjänstens formulerade önskemål och utifrån ungdomens behov. Fältarbetet kretsar ofta kring att skapa relationer till en grupp som har en negativ bild av myndigheter och att förmå dessa att ta emot samhällets stöd. De teoretiska perspektiv som appliceras för att förstå och tolka samverkan och de interaktioner som sker inom den är systemteori och symbolisk interaktionism. Det är en kvalitativ studie som har genomförts i form utav semi- strukturerade intervjuer. Sex personer har intervjuats; fältsekreterare, polis och socialsekreterare. Intervjuerna analyserades genom en innehållanalys, där skillnader och likheter mellan uttalandena kartlades. Resultatet bekräftar en del av den tidigare forskningen. Respondenterna i studien lyfter fram vikten av en gemensam samsyn. I en samverkan är det viktigt att samverkansparterna fyller skilda funktioner och kompletterar varandra. Respondenterna beskriver att de har skilda perspektiv som kan gynna samverkan. De verifierar att det finns en myndighetsskepsis hos målgruppen, därför strävar fältsekreterarna efter att skapa ett förtroende hos ungdomarna. Fältsekreterarna fungerar för polis och socialsekreterare som en förebyggande aktör. De är myndigheternas ögon utåt. De tre undersökta yrkesgrupperna kan betraktas som ett system, där de fyller olika funktioner men tillsammans arbetar de mot ett gemensamt mål. Samverkan i sig bidrar till en ökad förståelse för varandras arbeten. Den slutsats som kan dras av studien är att det i samverkan är viktigt att ta tillvara på varandras kompetenser och funktioner. Genom att göra detta kan man på bästa sätt möta omvärldens behov. Fältsekreterarna är ytterligare en aktör som verkar i området, de kan skapa en bredare kunskap hos polis och socialsekreterare. / The aim of this study has been to illustrate the collaboration between out-reach workers, police and social workers. The purpose of the study has also been to explore the impact out- reach workers has on the work of the police and social services. Out- reach workers are social workers whose main work is to locate and help youth in their own environment. The basis has been a project in Uppsala, Lokal operativ samverkan. By adding the out- reach workers to the already existing collaboration between police and social workers the conditions changes. Research on the subject has shown that the collaboration is dependent on a joint vision. Out- reach workers exist in the middle, they must meet expectations from the social workers but their main task is to work for the youth in the community. They often meet youth in vulnerable situations. The work includes creating a functional relationship between the youths and the societies agencies. The applied theories have been system theory and symbolic interactionism. The study has a qualitative approach. Six persons have been interviewed using semi-structured interviews, including police, out- reach workers and social workers. Over all the result confirms earlier research on the subject. An agreement about the task is essential for the participants. It’s important to have different roles and to complement each other, to appreciate the different functions. The participants describe how different perspectives further the collaboration. The out- reach workers aim to strengthen the relationship between the youth and the authorities. They function as a preventive and observing agent in the community. The police, the social workers and the out- reach workers function as a system that works against a common vision, but with different tasks. Finally the study shows that it’s vital to take advantage and to esteem the differences in assignments in the collaboration. By doing this the agents can meet the need of the community. The out- reach workers can broaden the knowledge about the youths in the collaboration with the police and the social workers.

This is a qualitative study based on two focus group interviews with a total of six social workers who work with assessing financial aid in two municipalities. The study aims to examine how the social workers experience and handle their ambiguous professional role, on the basis that they are expected to support and control the client. The theoretical framework is the theory about discretion and role theory. The results show that social workers find it difficult to combine these different approaches. Two different groups of strategies that social workers use to manage their professional role have been distinguished, the first is used to combine the different approaches (combination strategies), which are: empathy, to be distinct and to "blame" the organization. The second is used to manage the professional role (managing strategies) and are: support of work colleagues, support of manager, "squareness" and distance. / Detta är en kvalitativ studie som bygger på två fokusgruppintervjuer med totalt sex socialsekreterare som arbetar med att handlägga ekonomiskt bistånd i två kommuner. Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever och hanterar sin dualistiska yrkesroll, utifrån att de förväntas stötta och kontrollera klienten på en och samma gång. Studiens teoretiska ram utgörs av teorin om handlingsutrymme samt rollteori. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever det svårt att kombinera dessa olika förhållningssätt/roller och att svårigheterna främst uppstår då de tvingas fatta beslut som går klienten emot. Två olika grupper av strategier som socialsekreterarna använder sig av för att hantera yrkesrollen har kunnat urskiljas, den första används för att kombinera de olika förhållningssätten (kombinationsstrategier), vilka är: visa empati, tydlighet och “skylla” på organisationen. De andra används för att hantera yrkesrollen (hanteringsstrategier) och är: stöd av arbetskollegor, stöd av chef, “fyrkantighet” och distans.

No description available.

Lately, alarming reports have appeared regarding the work environment and work situation of social workers. Research focusing on the promotion of health and well-being in the workplace among other professionals show that factors such as social relationships, ability to influence their work situation and leadership are important. A quantitative study was conducted focusing on the work climate for social workers employed by some of the district administrations in the City of Malmö. A questionnaire with questions and statements on various factors in the work environment was sent to 34 social workers. They were asked how important these factors were for their well-being, as well as to what extent they felt that these factors were present at work. A total of 17 social workers filled out the questionnaire. The study results showed that communication and leadership were the two themes that had the greatest impact on the well-being at work for the social workers. The results also showed a discrepancy regarding the relationship between how the importance of the statements in the questionnaire was considered, and the degree to which they were present at work. However, the results could not demonstrate any difference between how younger and older social workers assessed the importance of the work environment factors' importance for their well-being at work. Further studies with different approaches of how communication and leadership affects social workers well-being at work could help identifying appropriate actions for improved working conditions for social workers. / Socialsekreterare är en utsatt yrkesgrupp som det kommit negativa signaler från på senare tid vad gäller deras arbetsmiljö och arbetssituation. En stor andel sjukfrånvaro, hög personalomsättning och svårigheter till nyrekrytering kan få allvarliga konsekvenser för yrkesgruppen. Det finns en hel del forskning som visar på att arbetsmiljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Strategier för hälsoarbete i Sverige kopplat till arbetsplatsen har i allt större utsträckning antagit en hälsofrämjande utgångspunkt i stället för att enbart vara riskorienterade. Forskning med fokus på främjande av hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen visar att faktorer som sociala relationer, möjlighet att påverka sin arbetssituation och ledarskap har betydelse i många olika typer av verksamheter. Om arbetsgivaren har kännedom om vilka arbetsmiljöfaktorer som socialsekreterare bedömer som viktigast för sitt välbefinnande i arbetet, där det även tas hänsyn till om det skiljer sig något i bedömningen mellan yngre och äldre personer, skulle riktade arbetsmiljöinsatser som främjar en hälsosammare arbetssituation för socialsekreterarna kunna identifieras och initieras från arbetsgivarens sida. En kvantitativ studie genomfördes som riktade sig till socialsekreterare anställda vid några av stadsdelsförvaltningarna inom Malmö Stad. En enkät skickades ut till 34 socialsekreterare med frågor och påståenden om olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för deras välbefinnande och i vilken grad de ansåg att dessa förekom på arbetsplatsen. Enkäten besvarades av 17 personer. Resultaten från studien visade att kommunikation och ledarskap var de två teman som hade störst betydelse för socialsekreterarnas välbefinnande i arbetet. Resultaten visade också på en diskrepans avseende förhållandet mellan hur viktigt påståendena i enkäten ansågs vara och i vilken grad de förekom på arbetsplatsen vilket pekar på utvecklingsmöjligheter. Däremot kunde det inte påvisas någon skillnad mellan hur yngre och äldre bedömde vikten av de olika arbetsmiljöfaktorernas betydelse för deras välbefinnande i arbetet. Fler studier med olika infallsvinklar av hur kommunikation och ledarskap påverkar socialsekreterares välbefinnande i arbetet skulle kunna bidra till att identifiera lämpliga arbetsmiljöinsatser för en förbättrad arbetssituation för socialsekreterare.

The aim of our study is to explore social workers view on the importance of clothing. We want to know how and if social worker reflects on the importance of their clothing and how it may affect their clients. Dresses social workers differently due to different work situations? Play client`s clothes any role in the social welfare officers? Can client`s clothing affect the assessment of their problem? The study is based on a qualitative method. The data consists of two focus group interviews with four social workers in each group, containing three women and one man in each focusgroup, with a total of eight informants. The results of our study indicate that the clothes are important in meeting with clients and especially as to help create a relationship with the client. The result also indicate that client`s clothing acts as a marker for the clients health.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and if so, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers and three supervisors. The study’s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense of coherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stress theory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus. The result of our study indicates that stress is present among social workers. The common stress symptoms are gastritis, difficulty concentrating and sleeping problems. The main factors that cause work- related stress are found to be workload, work environment, involuntary break, and responsibility. The study shows that stress is not constant and it is manageable thanks to coping strategies that the social workers and their supervisors use. Coping strategies that contribute to the reduction of stress are a supportive chief, social support, reasonable requests, clear leadership and functioning family. Social support and support from their supervisors is the most frequently mentioned copying strategies. Our result indicates that creating a supportive work environment is very important for the well-being of social workers.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården. Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som användes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn påvisades och genom detta bekräftades och hördes de placerade barnen. Det framgick tydligt att socialsekreterare ville ha mer tid för att kunna hålla regelbundna kontakter till barnen samt att kunna ge adekvat handledning till familjehemmen. Om socialsekreterarna kunde upprätthålla goda och täta kontakter gav det i flesta fall gensvar på ett positivt sätt utav vården, tilliten hos barnen ökade även gentemot socialsekreteraren. Slutsatsen är att tiden är en bristvara som blir en riskfaktor i hela vårdprocessen. Barnen är beroende av goda relationer till både socialsekreterare och familjehem, de är även i stor utsträckning till gagn för de placerade barnen om de biologiska föräldrarna är delaktig i vården. Således kan vi se vården som ett samspel mellan olika faktorer.

No description available.

The aim of this study was to develop knowledge about the social workers' importance for unaccompanied children's integration in the Swedish society. In order to investigate this we also have to distinguish other people who are important for the unaccompanied children. The method used in the study is qualitative interviews and we have interviewed four unaccompanied children and three social workers to reach the results. To analyze the results we have used symbolic interactionism and Antonovsky's theory about sence of coherence. The results showed that it is important for unaccompanied children to have access to significant people to integrate and they also have to learn values and attitudes which exist in the society. It is necessary that unaccompanied children feel security in their life and that they find a trustful relationship with the significant people they meet, otherwise they won't be able to learn all those values and attitudes. We have also found that the relationship between the social worker and the unaccompanied children is uneven. The unaccompanied child perceive the social worker as a significant person in their life, while the social worker has to relate to their role as a public authority.