The aim of this study was to examine how the social service workers reflect on their work in cases when a child is placed in foster care. Both with people who works with the child before the decision and the placement is made and the people who works with it after after the placement. The study examined how social workers worked with the aspects of relationships and contact, both between social worker and the biological parent but also between the child and the child's biological parents. This study provides a understanding of how social workers reflect on concepts such as attachment and relationships during the process of foster care, both before and after the placement is done. The investigation has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with social workers who are a part of the process either before or after the placement is done. Four interviews have been conducted with social workers that are involved before the placement and four interviews have been conducted with social workers who are involved after the placement. In the thematic data analysis of the empirical interview material was coded. At first, an initial coding was done. After that a selective coding was carried out where the codes that were recurrent and significant for the study was made into the themes that made the results of the study.   The results of the study show that the process of placing a child in foster care is complex. Attachment, relationships and the juridical process was aspects of this process that the participants considered important. A child's attachment was something they considered important because it was of great importance for a child's development. The relationships were something that the participants considered to be a challenge to work with. The clients need to get a new social worker after the placement which complicates the work regarding relationships. There is also a conflict of interest and a difficulty to cooperate between the parties. The juridical process is an aspect were the participants considered needed improvement. The participants considered them to have to minimal of an influence on the process. They considered that they needed more influence because the people who works in the legal system do not have the same amount of knowledge considering a child’s development that the participant have.

<p>Långvarig stress ökar risk för ohälsa och sjukfrånvaro, med negativa konsekvenser för individ, organisation och samhälle. En preventiv metod för stresshantering är Acceptance and Commitment Training (ACT). Syftet var att med en randomiserad, kontrollerad studie undersöka huruvida en kortvarig ACT-intervention påverkar stress och generell psykisk hälsa hos socialsekreterare inom Stockholms stad (<em>n</em>=106). Bortfall hanterades med intent-to-treat-analys. Vid förmätning rapporterade två tredjedelar av deltagarna hög stressnivå (PSS≥25). Resultaten visade att de som genomgått interventionen (<em>n</em>=70) hade signifikant lägre skattningar av stress, generell psykisk ohälsa och utbrändhet jämfört med kontrollgrupp (<em>n</em>=36). Separata analyser visade att dessa skillnader fanns även för deltagare med hög stress vid förmätning, men inte för de med låg. Effektstorlekarna var små till måttliga. Ingen signifikant skillnad fanns för prestationsbaserad självkänsla, psykologisk flexibilitet eller krav och kontroll i arbetet. Genom randomisering kontrollerades även för gruppledarinflytande. Slutsatsen var att interventionen kan användas för att minska symtom på stress, utbrändhet och psykisk ohälsa hos socialsekreterare. Vidare forskning bör undersöka effekten över tid.</p>

<p><strong>This essay reflects on the thoughts and experiences of social workers in child protection agencies when it comes to talking about sexuality with teenagers, age 13-20, who is being subjected to inquiry. The research is qualitative and based on five semi-structured interviews. It has a phenomenological position and has been analyzed hermeneutically through cognitive and gender theory. Previous research shows that youths who get in contact with child protection often have issues about their sexuality. This study show that social workers in the agencies lack knowledge about this issue and that they seldom talks about it with the teenagers or their own colleagues. They are however aware of risks involved with the youth’s sexual activities and the problems that may evolve from it. Despite this they sometimes avoid the subject. Their reason is that they are afraid of investigating more than necessary and by doing so offend the clients. Sexuality for them is a private area and they feel that they need motivation for asking certain questions. The study also shows that they find it easier to talk with teenagers of the same gender as themselves. The teenagers therefore get varied help and treatment. </strong></p>

<p>The aim of this study was to examine how social workers work regarding questions dealing with the sexual behaviors amongst adolescents. The research questions used were: “What are the social workers concerns regarding sexual behaviors amongst adolescents?” and “what actions are taken with the result from their concern about the sexual behaviors amongst ado-lescents?”. Five semi structured qualitative interviews were conducted. The tool used to ana-lyze the results was “Franzén’s Triangle of Power” (direct translation). The most important results were that specific sexual behaviors did not seem to create concern, instead it was the context in which the sexual behavior occurred. Reasons for concern often had something to do with a belief that there was a power imbalance between the adolescent and his or her sexual partner/s, that the sexual behavior was an indication of other problems and that the sexual behavior could lead to problems in the future. The concern differed according to the sex of the adolescent. The most common action taken was talking to the adolescent.</p>

<p>Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik på de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar på hur handläggning av missbruksärenden går till i praktiken. En enkät utformade med vinjetter samt frågor om de tio senaste faktiska ärendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandläggare bidrog med svar. Resultatet visar att handläggarna försöker tillämpa de nationella riktlinjerna som ännu är relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemål och den för tillfälligt bästa vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemål samt faktorer hos denne är något mer övergripande än de övriga två kunskapskällorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom även fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handläggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krävs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv redogöra för hur den straffrättsliga påföljden om överlämnande till särskild vård för unga verkställs inom socialtjänsten. Avsikten är också att analysera huruvida påföljden verkställs på ett sätt som står i samklang med lagstiftarens intentioner, samt att diskutera hur den enskilde socialsekreteraren kan bidra med att kravet på rättsäkerheten efterlevs och förstärks. Uppsatsen har en rättsdogmatisk ansats parat med kvalitativa intervjuer. Huvudsakliga källor har utgjorts av förarbeten, praxis samt rättsvetenskaplig och kriminologisk litteratur. Resultatet visar att kravet på rättsäkerhet till stora delar är uppfyllt, då överlämnande till särskild vård för unga verkställs och utreds. Dock föreligger ett behov av att ytterligare definiera vad begreppet särskilt vårdbehov innebär, då detta är ett krav för att påföljden ska kunna aktualiseras. Definitionen för särskilt vårdbehov utgår i dagsläget från den övergripande definitionen i SoL, vilket kan medföra ökad risk för en oenhetlig lagtolkning. Då riktlinjer från Socialstyrelsen i form av allmänna råd och föreskrifter saknas, ökar risken för att kraven på legalitet, förutsebarhet och objektivitet åsidosätts. Socialtjänstens ansvar för rättsäkerhet blir i denna kontext tydlig och behovet av föreskrifter och allmänna råd med syfte att öka enhetligheten i lagtolkningen är därför uppenbar. Det har också framkommit att en tydlig samverkan mellan socialtjänst, polis- och åklagarmyndighet är en förutsättning för en effektiv, rättssäker och skyndsam handläggning av ungdomsmål.</p>

<p>Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Analysen skedde med hjälp av meningskoncentrering och utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarnas syn huvudsakligen var samstämmig, kvinnorna beskrevs generellt som utsatta och traumatiserade. Vidare framträdde ett behov av ytterligare reflektion gällande könsperspektivet. Avslutningsvis diskuterades behovet av forskning kring män som kön.</p>

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg.</p><p>För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. </p><p>I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. </p><p>I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare i några kommuner bedömer behovet av stöd för föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning eller svagbegåvning. Vidare är syftet att undersöka vad socialsekreterarna upplever vara problematiskt vid dessa bedömningar, samt att inventera vad tidigare forskning säger på området. Forskningsöversikten kommer i uppsatsen att användas som analysverktyg. Som metod använder jag mig av en kvalitativ ansats i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att alla de tre intervjuade socialsekreterarna gör en vanlig utredning. Utöver det anlitar socialsekreteraren i den andra kommunen ett utredningshem, där familjen bor under en längre tid och där särskilda bedömningsinstrument används. I den tredje kommunen gör socialsekreteraren en utredning i en utredningslägenhet, där familjen vistas dagtid under en längre tid, men utan särskilda bedömningsinstrument. Svårigheter som upplevdes var bland annat beroende av själva utvecklingsstörningen eller svagbegåvningen i sig, att föräldrarna kan ha svårt att se sitt eget behov av stöd. Bemötandet och risken att föräldern ska känna sig kränkt och om föräldern ska räcka över tid var också svårigheter som togs upp. Överlag upplevdes detta vara ett svårt område med svåra bedömningar. Slutsatsen är bland annat att, antagligen, på grund av det relativt lilla antalet föräldrar med utvecklingsstörning och svagbegåvning så har inte alla kommuner utarbetat särskilda bedömningsmetoder just för den här gruppen. Men detta skulle behövas eftersom forskning visat att rätt bedömning är viktigt för att kunna utforma adekvat stöd.</p><p>Nyckelord: utvecklingsstörning, svagbegåvning, föräldraskap, bedömning, socialsekreterare.</p> / <p>Intellectual disability and parenthood</p><p>-social welfare secretaries assessment of the need of support for parents with an intellectual disability, and the difficulties around these assessments</p><p>The main purpose of this study is to examine how social welfare secretaries do their assessments of the need of support for parents with an intellectual disability, and what their experiences is about difficulties doing these assessments. The purpose is also to examine what earlier research says in the area. The research summary will be used for the analysis of the empirical data. The method used is a qualitative approach with semi structured interviews in three municipalities (A, B, C). The result shows that in all three examined municipalities (A, B, C) they do an ordinary investigation. In municipality B social welfare secretaries also use a special institutional flat where the family lives for a longer period of time and where special methods of assessment are used. In municipality C social welfare secretaries also use a special flat for purpose of investigation where the family stays day time for a longer period of time, but without using special methods of assessment. The result also shows that difficulties in doing these assessments depend for example on the intellectual disability in itself: parents not being able to understand their own need of support. It also shows difficulties in addressing the parents, without making them feel insulted. Generally the experiences of the interviewed social welfare secretaries is that it is a complicated area with complicated assessments. An important conclusion of this study is that, probably because of the relatively small numbers of parents with an intellectual disability, not all municipalities have developed special methods for this special group of people. But this will be needed, because as the research summary shows, a correct assessment by the social welfare secretary is necessary in order to be able to give adequate support.</p><p>Key words: intellectual disability, parenthood, assessment, social welfare secretary</p>