Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få förståelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap används vid placeringsöverväganden av barn och unga i samhällsvård. Med hjälp av våra frågeställningar ville vi få svar på, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsöverväganden, dels hur socialsekreterarna förhåller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. Utifrån det våra intervjupersoner har berättat är vår slutsats att socialsekreterarnas bedömningar påverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vägledning av arbetsledning. Kunskapskällor som socialsekreterarna använde sig av var klienternas och kollegornas erfarenheter samt egna erfarenheter. Socialsekreterarna nämnde inte handlingsutrymme i arbetet utan poängterade enbart de begränsningar de hade vid utförandet av arbetet. Vår tolkning är att socialsekreterare beskriver begränsningar och diskussionerna i arbetet kan vara en anledning till att den inte vill ensamt ansvara i de svåra bedömningarna. / This is a qualitative interview study, of how social workers´ used their discretion and knowledge when they consider placements of children and youths in out-of-home-care. In our study we wanted to answer these questions. The first question we wanted to answer was how social workers´ describe their discretion in placement considerations. The second question was how social workers´ use knowledge in these judgments. The study's respondents were social workers´ who have worked or still working with children in out-of-home-care. Based on what our interviewees told, we came to the conclusion that social workers´ judgments’ are subject to several factors. These factors included lack of resources, legislation and supervision of management. However, the study revealed that social workers´ did not use research. Instead they used their own experiences, the clients´ actual situation and colleagues´ experiences as sources of knowledge. Social workers´ did not mention their discretion, but pointed out the limitations they had in performing the work. Their answers indicated that they did not want to be responsible in these difficult judgments and therefore they used their colleagues´ and the management.

I denna uppsats har det undersökts varför socialsekreterare i en västsvensk kommun har valt att helt lämna sina yrken. Grundorsaken till undersökningen är att bristen på socialsekreterare idag är ett nationellt problem som Sveriges kommuner arbetar mycket med, speciellt i dagens samhälle när det strömmar in flyktingar som behöver tas omhand. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer och en semistrukturerad intervjuguide. För att analysera resultaten av dessa intervjuer användes tematisk analys. Undersökningen visade att informanterna kände sig missnöjda med flera olika aspekter av sitt arbete. En av de faktorer som kom upp i alla intervjuer var att det krav de hade på sig på att vara tillgängliga hela tiden orsakade stress och avbrott i deras arbete. Ytterligare orsaker till varför de slutade var den höga arbetsbördan, brist på uppskattning och en missnöjdhet med ledarskapet. Informanterna hade gärna stannat kvar som socialsekreterare, eftersom de ansåg att arbetet var meningsfullt, men de andra faktorerna vägde tyngre än meningsfullheten, vilket gjorde att de slutade. Ett förslag som kom upp för att få individerna att stanna var att skapa ett så kallat kontaktcenter i receptionen, där mindre ärenden kunde hanteras direkt med klienterna. Detta hade då gett socialsekreterarna mer tid med sina egna klienter och mer energi till de tyngre fallen. / In this paper, it was investigated why social workers in a western Swedish municipality have chosen to leave their professions. The main reason behind this study is that the lack of social workers is a national problem that Sweden's municipalities struggle with, especially in today's society when refugees are pouring in and need to be attended to. The research was conducted using qualitative interviews. To analyse the results of the interviews several theories where used, such as motivation, salutogenic leadership, strategies of coping and role theory. For the interviews, thematic analysis was used. The study showed that the informers felt dissatisfied with several aspects of their work. One of the aspects that resulted from the interviews was that the demand to be available at all times, was too much for them. Some additional aspects to why they quit was the high workload, the lack of appreciation and dissatisfaction with the leadership. The informers would gladly have stayed as social workers since they considered it to be meaningful, but the other aspects weighed more heavily compared to meaningfulness which caused them to leave. One suggestion that was brought up to get the informers to stay was to create a so-called contact centre in the reception area where smaller errands could be handled directly with the client. This would have given more time for the social workers with their own clients and more energy for the more heavy cases.

The aim of this study is to investigate how social services handles and experiences threats in the workplace with focus on prevention and how follow up work is conducted. Data collection involved six qualitative interviews with four social workers and two unit managers. The results indicate that social workers normalizes threats at the workplace and that the leadership is crucial for both prevention and follow up. Routines at work are important but social workers are rarely informed or updated about these routines. Social workers experience that follow up is not a priority by their unit managers and after a threat social workers have a lack of time to take care of themselves. Unit managers experience the importance of routines for prevention of threats in the workplace. As unit managers they have the biggest responsibility when threats occur in the workplace and follow up should include an individual plan for every social worker. Both social workers and unit managers agrees that the experience is enough when determining if a threat is real or not.

Enligt tidigare vetenskaplig forskning och rapporter framkommer det att utsattheten mot socialsekreterare har ökat under de senaste åren. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka och analysera hur socialsekreterarna i olika städer i Sverige upplever utsatthet och säkerhet på sin arbetsplats. Erfarenheterna av säkerhet och utsatthet analyserades genom tre teorier; våldets normaliseringsprocess, kognitiv dissonans och teorin om klientrelationer. För att kunna använda en korrekt metod har sex intervjuer genomförts. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. De viktigaste resultaten som konstaterades i det empiriska materialet var att socialsekreterare kände sig säkra på sin arbetsplats. Dessa känslor kunde dock blekna när socialsekreterarna blev en måltavla för en klient, främst genom verbala attacker. En slutsats som dras är att en känsla av falsk säkerhet kan ske i socialsekreterarens yrke. Den falska säkerheten vara en riskfaktor för socialsekreterares psykiska hälsa och därför kan det vara viktigt att göra ytterligare forskning om detta ämne. / According to previous scientific research and reports it states that the exposure towards social welfare secretaries has increased in the recent years. The main purpose of this study was to examine and analyse how the employees at swedish social welfare services experience exposure and security in their place of work. The experiences of security were analysed through three theories; violence normalization process, cognitive dissonance and theory about client relations. In order to use a correct method, six interviews were carried out with the employees. The data found through the material was transcribed and analysed based on an thematic analysis. The main results that were found in the empirical material concluded that the secretaries thoroughly felt safe in their workplace. These feelings could however fade whenever targeted by a client, mostly by verbal attacks. A conclusion that was drawn is that a feeling of pseudo-security can be notable in the profession of the social secretary. This might be a risk factor for social secretaries mental health and therefore it may be important to make further rechears about that subject.

The study investigates how social workers looks at theris treatment when they come in contact with young offenders. The intention of this study is to find out how social workers debate about when they respond to young offenders, which treatment style they use and the opportunities but also the difficulties may arise in the meeting. In order to get answers to our questions we chose a qualitative study based on interviews with social workers that all work with young offenders. Seven people were interviewed and all of them are between 26 and 40 years of age. The theoretical starting points for this study were selected based on the Johan Asplunds (2010) theory on social responsivitet and Per Echeverris (2010) response theory on the outside and inside the perspective of the treatment and treatment styles.  The conclusions we have formed from the interviewees is that the treament is something central and guiding the work for people, but especially with young offenders. Through a good treatment and good cooperation as social worker the opportunity  to be able to influnce young people for a positive behavior pattern. To achieve this, the social worker has different strategies to ensure the good cooperation with the youths. But there are also various obstacles in responding to the interviewees agreed, and that's including lack of time. We are aware that our study is not possible to generalize over all social workers but, despite that, we have given a more positive image of the responses within the social services and social workers profession. We knew that the treatment was an important part of the social workers but what we did  not know was that the treatment was so governs almost all of the work with youths. We have, thanks to this study received better understanding and knowledge of the social services and social workers work.

Denna uppsats syftar att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar kan förhålla sig till faderskap respektive moderskap i utredningsförfarandet avseende BBIC. Vi genomförde en vinjettstudie via fokusgruppsintervjuer. I studien deltog åtta socialsekreterare, fyra personer i vardera fokusgrupp. Vinjetterna utgjorde grunden för intervjuerna och beskrev en typisk orosanmälan som socialtjänsten är van att hantera. Föräldrarna i vinjetten beskrevs med olika egenskaper och roller i familjen. Vinjetterna var likadana förutom att föräldrarna bytte roller. Vårt metodval möjliggjorde jämförelser hur socialsekreterarna förhöll sig till faderskap respektive moderskap, samt likheter och skillnader avseende bedömningar av föräldraförmåga. Vi fick även en exklusiv inblick avseende genusmedvetenheten på arbetsplatserna. Datamaterialet som vi samlade in analyserades utifrån en genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv där begrepp som genussystem, performativitet, teorier om kön och makt var återkommande. Resultatet av intervjuerna visade att socialsekreterarna upplever att de utgår från sin egen förförståelse och föreställning vid tolkande av egenskaper och föräldraförmågan hos föräldrar de möter i sitt dagliga arbete samt att samtliga socialsekreterare var överens om att de gör skillnad på mödrar och fäder. Studiens slutsats indikerar att socialsekreterarna upplevde att det fanns en brist på verktyg för att kritiskt reflektera kring genusperspektivet i utredningsförfarande avseende BBIC.

The purpose of this study was to understand how social workers who works in social services in Sweden talk about and construct threats and violence from clients as a problem within their workgroup. The data in this study was collected through two focus group discussions with eleven social workers divided in two different work groups. The discussions were thereafter analyzed through a perspective analysis. The findings in this study shows that the social workers that participated had difficulties in defining threats and violence from clients because it was considered to be individual for every social worker. Furthermore, the study also shows that the social workers felt that threats and violence from clients came with the job and therefore had to accept it. Another finding the study showed is that the social workers tend to take responsibility for the threats and violence they were exposed from clients.

En av fyra socialsekreterare lider av psykisk ohälsa, vilket gör att många blir utbrända och sjukskrivna under en längre period. Det finns olika faktorer som orsakar ohälsan, men en av dem kan vara det som är relaterat till deras arbetsuppgifter. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares psykiska mående, i relation till deras arbetsuppgifter. Insamling av material har gjorts genom enkäter som skickats ut till totalt 183 socialsekreterare som är yrkesverksamma inom Umeå, Norsjö, Malå, Åsele, Dorotea, Sorsele och Bjurholms kommun. Studien visar att det inte går att se någon större skillnad mellan socialsekreterarnas psykiska mående oavsett om de bor i Umeå kommun eller i någon av de små kommunerna som undersöktes. Varken inflytande över utvecklingen på arbetsplatsen eller fördelning av arbetsuppgifter hade någon påverkan på det psykiska måendet hos socialsekreterarna. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i låg utsträckning utförde ett klientnära arbete, utifrån deras utbildning och professionella roll. En fjärdedel av socialsekreterarna upplevde att de i låg utsträckning hann med sina arbetsuppgifter. Resultatet i denna studie visar på områden som är i behov av åtgärder, och som socialtjänsten kan ta del av i sitt arbete mot en förbättrad arbetsmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av stress, samt vilka eventuella strategier de använde sig av för att hantera denna stress. Datamaterialet insamlades genom semi-strukturerade intervjuer av tio socialsekreterare i två olika kommuner i Sverige. Materialet tolkades därefter utifrån Karasek och Theorells teori om krav, kontroll, och stöd, samt Lazarus transaktionsmodell. Resultatet visade att socialsekreterarnas upplevelser av stress kan kopplas till ett flertal faktorer, däribland upplevelsen av en alltför stor ärendemängd och höga krav på dokumentation, svårigheter att planera arbetet genom krav på ständiga omprioriteringar som inte alltid hinner göras, känslan av att inte kunna utföra tillräckligt mycket klientarbete, samt upplevelsen av brist på stöd av arbetsledning kring stresshantering. Studien visar att socialsekreterarna önskar arbeta mer med klientkontakt samtidigt som arbetsuppgifter som inbegriper klientkontakt blir färre under perioder av hög arbetsbelastning. Detta riskerar att leda till en negativ spiral där en ökad arbetsbelastning, ofta orsakad av ofullständig bemanning till följd av sjukskrivningar och uppsägningar, medför att klientkontakten blir ännu mindre och stressen sannolikt byggs på ytterligare.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter i socialsekreterarnas yrkesutövning iorganisationen som de upplever bidrar till hög arbetsbelastning, hur de beskriver att de hanterarden och eventuellt förbättrar sin egen arbetssituation och vilka arbetsfaktorer de upplever sommeningsfulla och som gör att de fortfarande arbetar kvar inom socialtjänsten. För att besvarastudiens syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktureradeintervjuer. Dessa intervjuer har sedan tolkats för att hitta likheter och skillnader som sedananalyserats med hjälp av sociologiska teorier om organisationens roll, krav och kontroll ochkänsla av sammanhang. Studiens resultat visar att socialsekreterarna i perioder upplevde högarbetsbelastning. I resultatet redogörs det även för olika strategier som socialsekreterarnaanvände sig av för att kunna hantera detta. Resultatet visade också att socialsekreterarna upplevdeatt det finns en hel del belöningar och att de ändå ser sitt arbete som meningsfullt. Vår slutsatsblev att arbetsbelastningen inte behöver vara ett problem så länge som samarbetet mellan ledningoch anställda fungerade. / The purpose of this study is to investigate which aspects of social secretaries profession in theorganization that they feel contributes to high workloads, how they describe their handling of itand how they possibly improve their work situation and what work factors they perceive asmeaningful and that makes them still work in social services. To answer the purpose of the studywe used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. These interviews havesince been interpreted to find similarities and differences which then has been analyzed usingsociological theories about the organization's role, requirements and control and sense ofcoherence. The study results show that social workers in periods experienced heavy workload.The result also discusses the various strategies that the social workers made use of to be able tohandle this. The results also showed that social workers felt that there are a lot of rewards andthat they still see their work as meaningful. Our conclusion was that the workload does not needto be seen as a problem as long as the cooperation between management and employees worked.