I Sverige inkommer det cirka tusen anmälningar till socialtjänsten varje dag där det finns oro för barn och deras familjer. En socialsekreterare har då ett stort ansvar att utreda om barn får sina behov tillgodosedda av sina vårdnadshavare. Föräldrars förmåga att vara känslomässigt tillgängliga för barnen och hjälpa samt stötta dem är ett av de områden som socialsekreterare har som uppgift att utreda. Syftet med denna studie var att få förståelse för hur känslomässig tillgänglighet definieras av socialsekreterare. Målet är även att få djupare förståelse för hur utredningar kring föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets känslomässiga behov går till, samt vilka eventuella svårigheter de ställs inför under utredningens gång. Studien undersöker även om socialsekreteraren upplever att de har stöd av dokumentations och bedömningssystemet BBIC i samband med denna form av utredning och i vilken utsträckning de använder sig av det. Resultatet av denna studie visar på att socialsekreterarna upplever begreppet känslomässig tillgänglighet som svårdefinierat och även problematiskt att utreda.   Studien bygger på kvalitativa data i form av intervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredning av barn mellan noll och tolv år. Jag har även i min analys använt mig av de teoretiska perspektiven utvecklingsekologi och anknytningsteori.

The aim of this study is to examine how social workers within the social services describe their work with children's participation in child conversations and the impact of children's participation for the decision-making process in a child welfare investigation. Children´s participation refers to their right to information, influence, the opportunity to express themselves and be heard in child welfare investigations. This to gain a deeper understanding of how social workers describe their work and the discretion it entails. To answer the purpose and research questions, a qualitative method was used, involving semi-structured interviews with eight social workers. A qualitative content analysis was then conducted to analyze the collected data. The interviewed social workers described the work with children's participation in various ways but emphasized that they possess a measure of flexibility within their discretion to structure the conversations and determine the number of interviews to be conducted with the child. All social workers emphasized the value of children's opinions expressed during the child conversations in the decision-making process, ensuring that the social worker incorporates what they deem relevant into the decision-making process. Additionally, the level of influence a child has in the decision-making process is influenced by factors such as their age, maturity, the assigned social worker, and the municipality they reside in. The study also revealed that the Swedish child investigation approach BBIC (barns behov i centrum) leads to a greater significance of child conversations for the decision-making process, as it focuses on the needs of the child. Factors identified by social workers that prevent children's participation include parents' and children's resistance to participate in child conversations and social workers' difficulties in engaging with children, which can be attributed because of insufficient educational support. Factors that social workers perceive as facilitating children's participation include building relationships with children and parents and having expertise in conducting child conversations.

Det talas ofta om vilket jämställt samhälle Sverige är och hur långt vi har kommit när det gäller kvinnors och mäns lika rättigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män fortfarande är vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrån kön. Vi undrade därför hur medvetenheten om genus och jämställdhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser på den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrån kön. Våra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna är väldigt ojämn och bristfällig. De flesta reflekterar inte alls över genus- och jämställdhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de socialsekreterare som reflekterar över det upplever svårigheter i att arbeta med dessa frågor gentemot klienterna. Vår undersökning visar också att socialtjänsten i stor utsträckning utgår från könsstereotypa mönster i bemötande och behandling av klienter. Det jämställdhetsarbete som görs i Malmö stad når, enligt vår undersökning, dåligt ut till socialkontoren och väcker heller inte något större engagemang hos socialsekreterarna. / How conscious are the social services of gender and equality between men and women? A study of social workers awareness in their work with clients.

Många har åsikter om hur socialt arbete borde bedrivas i Sverige, spannet av aktörer som uttrycker dessa åsikter sträcker sig från politiker till allmänheten. Syftet med denna explorativa studie var därför att undersöka i vilken utsträckning socialsekreterarna upplever att de kan utföra sitt arbete på ett sätt som de själva önskar i relation till krav som ställs på dem från olika aktörer. Studien genomfördes med hjälp av webbänketer som spreds till 65 socialsekreterare inom ett specifikt län och besvarades av 47 av dem. Empirin analyserades sedan med hjälp av univariat och bivariat analys. Majoriteten av respondenterna anser att de kan utföra sitt arbete på ett sätt som de önskar och samhället/media upplevs försvåra möjligheten att utföra arbetet medan chefen anses underlätta. De delar av arbetet som påverkar utförandet av arbetet mest är mängden ärenden och den egna kompetensen medan moraliska och etiska ställningstaganden samt nyttjandet av ekonomiska resurser anses påverka minst. Detta indikerar att socialsekreterarnas fokus skiftar från vad som vore det bästa för klienten till vad som blir det enklaste för att hantera arbetsdagen vilket ökar risken för rättsosäkerhet och påverkar den rådande bristfälliga arbetssituationen ytterligare hos en redan ansträngd yrkeskategori i stället för att öka attraktionskraften för detta samhällsviktiga yrke.

The purpose of this study was to examine how social workers within the social serviceschildren- and youth units reason about and experience the usefulness of interventionslinked to green care. To achieve that aim, the following questions were asked: 1) Whatexperiences of and possibilities for interventions linked to green care are there in theworkplace?, 2) What benefits and difficulties do the social workers perceive to beconnected to the interventions? and 3) are the methods used in green care perceived tobe able to promote social workers occupational health, and if so in what way? In orderto gain access to the social workers reflections and experiences a qualitative approachwith semi-structured interviews were chosen. The collected data were then analyzedthrough thematic analysis and theory triangulation using theories that contained bothindividual evolutionary perspectives as well as sociological ones. The result showedthat the social workers perceived the interventions to be useful in their workplaces.They expressed a willingness to use the interventions to a greater extent and describedbenefits that they could have for both the children’s health and their own, benefits thatwere also linked to research. The result also revealed obstacles that could prevent theusability - the social workers work structure and a lack of knowledge about themethods. A lack of knowledge that also prevents a possible change on a largerecological level that may be needed towards a more sustainable social work.

Syftet med denna studie vara att undersöka socialsekreterares kunskap om och erfarenheter av sekretessbrytande bestämmelser och informationsutbyte med polisen i brottsförebyggande arbete bland unga under 21 år. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare utförts. Samverkansteorin och modellen Community of Practice användes som teoretiska utgångspunkter för att ge förståelse för de förutsättningar som möjliggör informationsutbytet i praktiken. Tematisk analys har använts som analysmetod. Av resultatet framkom viss kunskap om sekretessbrytande bestämmelser men bristande kunskap om den speciella sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen. Socialsekreterarna menade emellertid att det går att komma långt med ett samtycke från föräldrar eller ungdom, i stället för att behöva bryta sekretessen. Resutlatet visade också att socialsekreterarna vill se en förbättrad samverkan med polisen.

Tidigare forskning har visat att socialsekreterare upplever felbedömningar i beslutsfattandet som både ett professionellt och personligt misslyckande. Felbedömningar kan bero på att socialsekreterare har lagt fokus på detaljer som inte är av vikt, och fokuserat mindre på vissa aspekter som är viktiga. Om en klient upplever att en felbedömning har gjorts i hens ärende, har klienten rätt enligt lag att överklaga det beslutet och att en högre instans, förvaltningsrätten, också gör en bedömning av ärendet. Genomsnittet på överklagade beslut inom ekonomiskt bistånd mellan 2013–2018 var per år 11 404. Endast 1 254 av dessa 11 404 överklagade beslut blev ändrade i förvaltningsrätten. Kommunikation av en viss typ och från en viss riktning kan påverka de attityder som finns hos en individ, både lång- och kortsiktigt. Syftet med studien är därför att undersöka socialsekreterares inställning till överklaganden inom ekonomiskt bistånd, samt om deras inställning påverkas av utbildning och arbetslivserfarenhet.  Studiens frågeställningar har besvarats genom en webbenkät som skickades ut till 27 kommuner i Sverige. Analysen av de 155 enkätsvar som inkom har gjorts genom Chi2-test och Spearmans Rho, samt genom en sammanställning av deskriptiv statistik. Resultatet genererade inga statistiskt signifikanta resultat. Studien visar inte på några signifikanta skillnader i utsträckning som socialsekreterare uppmanar till överklagande inom ekonomiskt bistånd och om de har en socionomexamen eller inte. Studien visar inte heller på en korrelation mellan utsträckning som socialsekreterare uppmanar till överklagande och påverkansfaktorn arbetslivserfarenhet. Studien visar på att den vanligaste anledningen till att socialsekreterare uppmanar en klient att överklaga var för att socialsekreterarna själva vill ha bekräftelse från förvaltningsrätten att rätt beslut är fattat, samt för att upprätthålla rättssäkerhet och värna om klientens rättigheter. Den vanligaste anledningen till att inte uppmana en klient att överklaga var att socialsekreteraren uppgav att förvaltningsrätten kommer att göra samma bedömning i ärendet. Cirka 90% av respondenterna uppgav att förvaltningsrätten alltid eller i de flesta fall gör samma bedömning i ärendet, och det var cirka en fjärdedel av respondenterna som uppgav att de uppfattade det som ett misslyckande i de flesta fall när förvaltningsrätten gör en annan bedömning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad använder hembesök som utredningsmedel. Hembesök, som är ett av flera medel för att utreda rätten till ekonomiskt bistånd, är ett till synes outforskat område. För att få en inblick i arbetssättet bygger därför studien på sju kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som i sitt arbete kommer i kontakt med hembesök. Studien visar att socialsekreterarna inte känner till några riktlinjer för när och hur hembesök ska genomföras, men att hembesök ändå främst används vid två ärendetyper – när en klient ansökt om hemutrustning samt vid utredning av klienters boendesituation. Vidare framgår att hembesöken kan generera såväl underlag för beslutsfattande som förbättrad klientrelation, men att det även kan medföra risk för subjektiva bedömningar och negativa konsekvenser för klienten. Centrala aspekter för vad som tycks avgörande för när ett hembesök beslutas att äga rum är åsikter från kolleger och socialsekreterarens relation till klienten. För att förstå varför hembesöken används har vi analyserat empirin med hjälp av de teoretiska begreppen självreglering och diskretion. Studien når slutsatsen att då användandet av hembesök inte är detaljstyrt, både ges och upplever socialsekreterarna stor frihet att själva bedöma när, hur och varför ett hembesök behöver användas. Inom denna frihet styrs socialsekreterarna av oskrivna regler för när och hur hembesök ska genomföras, vilka tycks präglade av professionella normer och samhälleliga logiker. / The aim of this study is to examine why social assistance caseworkers in Malmö use home visits as an instrument for investigation. Home visits, being one of many methods used to investigate the right to social assistance, is a seemingly unexplored field of research. Therefore, in order to get an understanding of this work method, the present study is based on seven qualitative interviews with caseworkers who in their work carry out home visits. The study shows that the caseworkers do not know of any guidelines for when and how home visits should be carried out. Even so, home visits are still primarily used for two types of cases – when a client has applied for home equipment or for investigations regarding clients’ living situations. Moreover, it is shown that home visits form a basis for decision-making as well as generating better relationships with clients, however, it is also shown that home visits could risk leading to subjective decision-making and negative consequences for the client. Furthermore, the opinions of colleagues and the caseworker’s relationship to the client seem to be two central aspects in deciding when home visits should be carried out. To gain an understanding of why home visits are being used, the empirical material has been analyzed with the help of the theoretical concepts self-regulation and discretion. The study draws the conclusion that, since the use of home visits is not managed in detail, the caseworkers both experience and are given a great deal of autonomy in deciding when, how and why a home visit becomes necessary. As a result of this independence, the caseworkers are governed by unwritten rules for when and how home visits should be carried out, which seem to originate from professional norms and societal logics.

Syftet med studien är att utforska orsakerna till att socionomer väljer att gå från kommunalt anställda till att hyra ut sina tjänster via bemanningsföretag. I dagsläget är det främst landets socialförvaltningar som anlitar dessa konsultföretag för att hyra in personal för myndighetsutövning i huvudsak barn- och ungdomsärenden. En kandidatuppsats* som lades fram höstterminen 2015 behandlade en liknande frågeställning och författarna presenterade resultat i form av respondenter (socionomer) som till stor del motiverades till övergången av olika ekonomiska faktorer. Inledningsvis väcktes därför frågan om det fanns socionomer som motiverades till bytet av andra faktorer än ekonomiska. Socionomyrket har enligt tradition snarare förknippats med filantropi och att hjälpa utsatta trots låga löner och ofta en på olika sätt krävande arbetssituation. Mina resultat visar att respondenterna värdesatte att vara en god gräsrotsbyråkrat i förhållande till klienter och brukare mycket högt, vilket också fick flertalet konsekvenser för mina respondenter. Resultaten visar också att mina respondenter hade likartade sätt att hantera det som skedde i och omkring denna process. Respondenterna är fyra till antalet, tre kvinnor och en man i olika åldrar. / The aim with this study is to learn more about the reasons why Swedish social workers start working as social workers for hire, employed by companies and agencies that specialize in renting out qualified staff to organizations. At the moment it is mostly the social services that use this service of renting staff for exercise of public authority in children and youth cases. When choosing this subject I wondered if there were social workers who did not become consultants mainly for different aspects of financial gain, as shown in a report* made by students in Lund last semester. My findings show that my informants sense of being good street level bureaucrats were the most important to them, a fact that had consequences in several ways. My results also show similarities in coping strategies among my informants during this process. I interviewed four informants, three women and one man.

Den här undersökningen utforskar och berättar hur fjorton socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd ser på det arbete som de utför. Undersökningen utgår från fyra fokuserade gruppintervjuer, vid vilka avsikten har varit att fånga socialsekreterarnas upplevelser av arbetet. Dessa upplevelser har sedan konkretiserats och förklarats med hjälp av ett regenerativt perspektiv på arbete samt ett sociologiskt perspektiv på hantering av emotioner i arbetslivet.Ekonomiskt bistånd är ett område inom det sociala arbetet som ryktas om inte vara socialt samt att enbart handla om pengar och siffror. Arbetet präglas dessutom av en hög personalomsättning, en stor del administrativt arbete och en hög arbetsbelastning. Min avsikt har varit att undersöka vad som gör att socialsekreterarna, trots dessa negativa aspekter, fortsätter att arbeta med ekonomiskt bistånd och vad de anser vara viktigt på arbetsplatsen. En annan del av undersökningen har varit att ta reda på vad socialsekreterarna upplever arbetet ge samt ta. Resultaten visar på att socialsekreterarna har en komplex syn på det arbete som de utför. Utmärkande är att de anser arbetet vara viktigt, socialt och meningsfullt. Socialsekreterarna listar sina kollegor, arbetets utformning och ledningen som de största anledningarna till att de fortsätter att arbeta med ekonomiskt bistånd. Samtidigt är det även dessa aspekter, eller snarare förändringar i dessa aspekter, som skulle få dem att ge upp arbetet. / This survey explores and explains what fourteen social workers that work with financial assistance think about the job they perform. The survey is based on four focus group interviews where the intention has been to capture the social workers experiences. These experiences have then been clarified and explained by a regenerative perspective on work and a sociological perspective on managing emotions in working life.Financial assistance is an area of social work that is rooted in rumors about the work not being social and therefore only about money and numbers. The work is also characterized by high staff turnover, a lot of administrative work and a high workload. My intention has been to investigate why the social workers, despite these negative aspects, continue to work with financial assistance and what they consider important at the workplace. Another part of the survey has been to find out what the social workers are experiencing the work give and take. The results of the investigation show that the social workers have a complex view of the job they perform. Most importantly they consider the work to be important, social and meaningful. The social workers list their colleagues, the design of the work and the management as the main reasons to why they continue to work with financial assistance. At the same time it is also these aspects, or rather changes in these aspects, that would make them give up the work.