Sammanfattning Syftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt. En del av socialsekreterarna i studien använder sig av olika metoder i sitt arbete, andra arbetar på det sätt de själva tycker fungerar bäst. Samtliga kommuner samverkar med andra myndigheter och visst klientinflytande återfinns också i samtliga kommuner. Även uppföljningar sker i samtliga kommuner, men gällande frekvensen är det stora skillnader. För att utforma biståndet till självständighet för klienterna arbetar socialsekreterarna bland annat med samverkan, individuella handlingsplaner samt uppföljningar. Här förekommer dock också vissa skillnader mellan kommunerna. Nyckelord: Försörjningsstöd, Ekonomiskt bistånd, Empowerment, Socialsekreterare, Socialtjänstlagen

2016 presenterades ett nytt ersättningssystem för kommuners arbete med att tillgodose ensamkommande barns behov. Systemets avsikt var att åstadkomma en kostnadseffektivisering och sänka statliga utgifter i arbetet med målgruppen. Socialsekreterare arbetar med att utreda barnens behov och bevilja bistånd för att de ska bli tillgodosedda. Studien söker efter socialsekreterares erfarenheter av ensamkommandes barns behov, hur de ekonomiska förutsättningarna har påverkat arbetet med att tillgodose behoven samt vilken betydelse det nya ersättningssystemet kommer ha i arbetet med att tillgodose behov. Insamlad empiri består av nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Urie Bronfenbrenners teori, utvecklingsekologiskt perspektiv har använts som hjälpmedel för att utveckla frågeguide samt verktyg för att fördjupa analyserad empiri. Resultatet påvisar bland annat att ensamkommande barn har omfattande behov av trygga vuxna, skolgång och att behoven påverkas av omgivningen samt hur lagar utformas. De nuvarande ekonomiska förutsättningarna har legat till grund för en human linje men även utvecklat en marknad där vårdpriser överstigit kvalitén på tillhandahållen insats. Det nya ersättningssystemet är utformat utifrån att ensamkommande är självständiga vilket påverkar möjligheterna i arbetet med de resurskrävande barnen och tillsynen kan brista. Systemet kan skapa incitament för kommuner att placera fler barn enligt LVU eller motsvarande SoL. / In 2016 a new repayment systems were introduced for communes work to meet the needs of unaccompanied children. The system's intention was to achieve a cost-efficiency and lower government spending in the work with the children. Child-welfare officers work with investigate the needs of the children and grant assistance to ensure that the needs are satisfy. The study search for child-welfare officers experiences of the needs of unaccompanied children, how the economic conditions have affected the work to meet the needs and which effects the new repayment system will have in the work with meeting needs. The collected data consists of nine semistructured interviews with child-welfare officers working with the target group. Urie Bronfenbrenner's theory, developmental ecological perspective has been used as a tool for developing the questionnaire as well as a tool for analyze the empirical data. The result shows, that unaccompanied have an extensive need for safe adults, schooling and the needs are affected by the environment and how laws are formed. Current economic conditions have given possibility for a human approach, but also developed a market were care prices exceeded the quality of the provided care. The new repayment system is designed out of the idea tha unaccompanied children are independent, which affects the possibilities of working with the resource-demanding children. The system can create incentives for communes to place more children according to LVU or equivalent SoL.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare som utför myndighetsutövning inom socialtjänsten uppfattar att hög personalomsättning och personalbrist påverkar det administrativa klientarbetet och klientkontakten. För att besvara syftet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Några av respondenterna befinner sig i arbetsgrupper med personalomsättning och/eller personalbrist och andra har tidigare erfarenheter av det. I resultatet framkommer det att hög personalomsättning och personalbrist påverkar klientarbetet negativt. Det administrativa klientarbetet beskriver respondenterna kan brista genom att exempelvis utredningarna inte blir väl genomarbetade. Bristande klientkontakt kan vara en annan konsekvens som bland annat handlar om att samtalen blir mer ytliga samt att kontaktfrekvensen minskar mellan socialsekreterare och klient. Studiens slutsatser är att socialsekreterarnas handlingsutrymme begränsas vid hög personalomsättning och personalbrist, vilket bland annat kan medföra försämrad kvalitet på klientarbetet. På grund av personalsituationen riskerar klienterna även att inte bli bemötta adekvat av socialsekreterarna. Studien var motiverad att genomföra då tidigare forskning som granskats inte berör hur socialarbetares klientarbete kan påverkas av hög personalomsättning och personalbrist. Det bedöms även vara viktigt att belysa hur klienterna som socialtjänsten är till för påverkas av personalsituationen inom verksamheten.

The aim of this study was to investigate differences in the experience of work related stress, consequences of said stress and how the stress is coped with amongst social workers with the basis on age and education. This study has been accomplished through an online survey with a range of 50 questions sent to social workers with administrative work tasks throughout all of Sweden. These questions were split into three categories which were “work structure”, “health” and “leisure time”. The data was analyzed via so called Independent-Samples T-test through a computer to conduct the numbers. The data was later interpreted through a combination of Siegrist’s Effort-Reward-Imbalance model which was formed to understand work related stress in an organisation and different styles of coping coined by Hedrenius & Johansson. The study’s most significant results was an identified difference between younger and older social workers regarding estimated satisfaction with their general health. The older social workers estimated a lower satisfaction with their own general health than the younger social workers. We could also identify a significant difference in estimated work satisfaction between social workers with an education in social work and social workers with a different education background, perhaps more similar with treatment education. The social workers with a different education than social work estimated a higher level of work satisfaction than the social workers with a background of education in social work.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka anställda socialsekreterares upplevelse och copingstrategier gällande arbetsrelaterad utsatthet. Med utsatthet har fysiskt- och psykiskt våld avsetts. Utsatthet bland socialarbetare har varit ett ökande fenomen de senaste åren och antalet sjukskrivningar har med detta också ökat. Studien baseras på en kvalitativ metod där intervjuer med fyra socialsekreterare som arbetar inom missbruksområdet ligger i fokus. Med stöd av copingteorin analyseras informanternas utsagor kring hur de hanterar arbetsrelaterat våld.Forskningen visar att socialsekreterarna upplever både fysiskt och psykiskt arbetsrelaterat våld, men i en mindre skala än vad de förväntar sig. Informanterna beskriver främst att de upplever fysiskt våld mot döda ting och psykiskt våld i form av verbala aggressioner. Socialsekreterarna beskriver några situationer de varit med om som upplevts obehagliga eller stressande och hur det har påverkat deras mående. Genom intervjuerna framkommer också hur informanterna förebygger och hanterar svåra situationer som kan rendera i våld. / The purpose of this study was to examine how employed social service workers experience work related exposedness and how they cope with it. By exposedness means physical and psychic violence. Exposedness amongst social workers have been an increasing phenomena over the past few years and in connection, the numbers of social workers reporting in sick have increased. The study is based on a qualitative approach where interviews with four social service workers are in focus. With support from the coping theory, the informant’s dictums are analysed in terms of how they cope with work related violence.The research shows that the social service workers experience both physical and psychic work related violence, but in a lesser extent than they expected. The informants describes mainly that they experience physical violence with or against objects, and psychic violence in terms of verbal aggressions. The social service workers describes a few painful and stressful incidents they have been through and how these situations affected them. The interviews also show in which way the informants try to prevent and deal with harsh situations that could end in violence.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur barnperspektivet hanteras och beaktas när socialtjänsten beslutar om ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare med barn under arton år. Rapporter har visat på en bristande dokumentation av barnperspektivet i socialtjänstens utredningar samt att det saknas riktlinjer för hur socialsekreterare ska bedöma utifrån principen om barnets bästa. I studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer fyra socialsekreterares syn på barnperspektivet undersökts. I resultatet framkommer att socialsekreterarna anser att det finns tydliga riktlinjer hur de ska bedöma sina beslut i relation till barnets bästa. Däremot framträder en bristande förståelse för innebörden av begreppet barnperspektivet. Det var bara en socialsekreterare som kunde lämna en mer ingående definition. Vidare framkommer att det finns ett fåtal situationer där barnets bästa oftare anses väga tyngre i ett beslut. Det är vid hyresskulder när familjen står nära ett skede att bli hemlösa samt vid ansökan om nödbistånd. I övriga fall blir föräldraansvaret den avgörande faktorn och anses väga tyngre än barnets bästa. I uppsatsen diskuteras att det krävs en tydlighet i vad lagstiftaren vill uppnå med att beslutsfattarna ska synliggöra barn i utredningar om ekonomiskt bistånd. För att barn ska få möjlighet till en extra guldkant i vardagen, trots familjens ekonomiska situation, krävs att föräldraansvaret förmildras i relation till socialtjänstens ansvar. Det krävs också att socialsekreterares handlingsutrymme att bevilja barnfamiljer extra bistånd blir möjlig i praktiken. / The main purpose of this essay is to illuminate how the best interest of the child is taken in to account when a legal guardian for a child under eighteen years old applies for financial aid. Reports have shown an insufficient documentation of the children perspective in investigations and a lack of guidelines for how the social secretary are supposed to judge based on the principle of the best interest of the child. In this study, the views of four social secretaries of child perspective were investigated through qualitative interviews. The result shows that the social secretaries believes that there are clear guidelines on how to judge there decisions in relation to the best interest of the child, but on the other hand there is a lack of understanding for the meaning of the concept. Only one of the social secretaries was able to provide a more detailed definition. Furthermore it appears that there are a few situations when the best interest of the child are considered most important. It is when a family are close to a situation of becoming homeless or when they applies for emergency aid. In other cases, parental responsibility becomes the decisive factor and is considered to outweigh the best interest of the child. In the essay I discuss the need for clarity in what the lawmaker want to achieve by investigate the children’s situation. In order for children to be given the opportunity to receive something extra in everyday life despite the family’s financial situation, it is necessary that the parental responsibility is not assessed as far-reaching in each case. The social secretary’s slack to grant extra support to families with children needs to become possible in practice.

Studiens syfte var att undersöka huruvida socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd ansåg att de såg till barnets bästa utifrån redan existerande och förväntade riktlinjer. Studien är uppbyggd på semistrukturerade intervjuer med fyra olika socialsekreterare i en större stad i Sverige. Intervjuerna följde en intervjuguide för att hålla intervjuerna till rätt tema. Studiens resultat visar på ett pågående arbete avseende barnperspektivet inom arbetet med ekonomiskt bistånd. Trots ett pågående arbete visar studiens resultat även på en bristande kunskap sett till de vägledningsdokument som berör barnets bästa. Trots denna brist på kunskap finns en ambition att lära sig mer, men till följd av bristande utbildning finns det mer att jobba på. Resultatet visar vidare på ett stort ansvar som åläggs socialsekreterarna avseende att själva tillgodose sig rätt information och att själva hitta rätt dokument, något som försvårar att verkligen se till barnets bästa i alla situationer. Sammanfattningsvis finns det saker kvar att jobba på, men arbetet är en god bit på väg. / The aim of this study was to research whether social workers within economic aid found themselves seeing to the child´s best regarding existing policies and new policies. The study was based on semi-structured interviews made with four different social workers from a larger city in Sweden. During the interviews an interview guide was used to make sure that the interviews were kept to the themes. The study´s result shows upon a work in progress regarding the child´s perspective within the work with economic aid. Although, the result also shows upon a lack of knowledge regarding the guidelines and policies considering how to see to the child´s best. Despite the lack of knowledge there is a great ambition to learn more, but because of wanting education there is still more work to do. The result also shows upon a great responsibility put upon the social workers regarding finding out about the guidelines, something that makes it harder to really respect the child´s perspective. In summary, there is work to do, but the work is in progress.

Eriksson, J & Nätterlund, D. En tydligare väg mot självförsörjning. En studie av ett pilotprojekt inom ekonomiskt bistånd. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018. Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur införandet av pilotprojektet “tidig inskrivning” inom ekonomiskt bistånd på socialtjänst Väster påverkar socialsekreterarnas arbete. Vidare är vårt syfte att undersöka om och i så fall hur arbetssättet inom projektet inverkar på hur socialsekreterarna uppfattar sin yrkesroll. Utifrån detta syfte valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av vår empiri. Examensarbetets resultat bygger på intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd inom pilotprojektet. För att analysera vårt insamlade material har vi använt oss av delar av domänteori för socialt arbete samt de teoretiska begreppen yrkes- och organisationsprofessionalism. Våra resultat visar att socialsekreterarnas dagliga arbete och arbetssätt har påverkats av pilotprojektet, denna påverkan är emellertid liten i omfattning. Det går även utifrån resultatet att utläsa att projektet tydliggör aktivering som en central princip för arbetet inom ekonomiskt bistånd vilket ligger i linje med tidigare forskning. De medverkande socialsekreterarna upplever att deras yrkesroll förändrats om än endast lite. De upplever att det blivit tydligare både för dem och för klienterna att de främst arbetar med andra delar av det sociala arbetet än planeringen mot självförsörjning. Slutligen kan vi utifrån vårt resultat se att såsom arbetet är utformat och de förändringar som projektet medför förstärker organisationens inflytande på yrkesrollen och professionen, vilket kan förklaras genom begreppet organisationsprofessionalism. Detta eftersom professionens intressen överskuggas av organisationens och professionens handlingsutrymme begränsas. Nyckelord: aktivering, arbetssätt, ekonomiskt bistånd, organisering, självförsörjning, socialsekreterare / Eriksson, J & Nätterlund, D. A pronounced direction towards self-supporting. A study of a project within social assistance. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018. The aim of this study is to explore if and in that case how a new project called “tidig inskrivning” implemented at socialtjänst Väster affects the social service workers job within social assistance. Furthermore, our aim is to explore if and in that case how the project affects the social service workers perception of their profession. Based on this aim, a qualitative approach was chosen with semistructured interviews as the basis for collecting our empirical data. The results of our study are based on interviews with six social service worker who work with social assistance within the project. To analyze our empirical data, we have used parts of the domain theory for social work together with the theoretical concepts professional and organizational professionalism. Our findings show that the daily work and working methods of the social service workers have been affected by the project, however this impact is small. It is also shown in the results that the project clarifies activation as a central principle in social service workers way in which they perform their work. Due to that activation becomes an important central guiding principle that directly affects the social service workers within the project. This focus on activation is also correspondent with the previous research we discussed in our study. This also has an impact on how the social service workers experience their profession, that it is more clear both for them and for their clients that the aim is self support and that the social service workers mostly focus on other social matters. Finally, on the basis of our results, we can conclude that social service workers tend to work on the basis of organizational professionalism, as the profession's own interests are secondary to the organization due to restricted discretion. Keywords: activation policy, organization, self-supporting, social assistance, social service worker, work procedure

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur en grupp socialsekreterare kan beskriva sina möjligheter att erbjuda insatser till barn med asylsökande vårdnadshavare. De frågeställningar studien undersöker är hur en grupp socialsekreterare uppfattar sitt handlingsutrymme i ärenden som berör barn med asylsökande vårdnadshavare, hur frågan om att barn kan komma att utvisas med sina vårdnadshavare under pågående behandlingsinsats hanteras, och hur socialsekreterarna ser på sina möjligheter att nå upp till barnkonventionens målsättningar i ärenden som berör asylsökande barn. Studien bygger på fyra semistrukturerande intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom socialtjänstens enhet barn och unga. Studiens material analyserades med stöd av två teoretiska begrepp, handlingsutrymme och barnrättsperspektiv. I resultatet framkom det att socialsekreterarna kunde till viss del vara begränsade i de insatser de kunde erbjuda asylsökande barn och familjer. Dessa insatser handlade främst om LSS insatser och ekonomiskt bistånd. Vidare framkom att risken för utvisning av asylsökande barn under pågående behandling kunde försvåra socialsekreterarnas arbete, och leda till känslor av frustration, maktlöshet och utmattning. Många av socialsekreterarna kunde därmed inte uppnå målsättningen inom lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, delvis med hänsyn till brister i implementering av denna lag, och delvis med hänsyn till att Socialtjänstlagen är underordnad Utlänningslagen.