Att arbeta som socialsekreterare inom socialtjänsten innebär att ha ett visst handlingsutrymme. Det handlingsutrymmet möjliggörs och begränsas genom ett antal faktorers påverkan. Syftet med denna studie är att ta reda på hur socialsekreterarna ser på och beskriver sitt handlingsutrymme när det gäller att få till ett så bra umgänge som möjligt utifrån barnets bästa, när barnet är placerat i ett familjehem. Genom att belysa hur handlingsutrymmet påverkar placerade barns umgänge med sina föräldrar hoppas jag komma fram till en djupare förståelse för komplexiteten i umgänge och socialsekreterarens handlingsutrymme. För att få fram socialsekreterares upplevelser av den egna påverkan vid umgänge för barnets bästa vad gäller bedömningar och beslut har jag intervjuat socialsekreterare verksamma inom familjevården. Familjevården är den del inom socialtjänsten som arbetar med familjehemsplacerade barn och då med umgänge mellan barnen och deras föräldrar.  Resultatet synliggör socialsekreterarnas stora möjligheter till påverkan som innebär att de har ett stort handlingsutrymme. Resultatet visar också att det finns ett antal påverkande faktorer som försvårar och begränsar arbetet med umgänge. Detta är det som gör att handlingsutrymmet till viss del kan ses som begränsat.  Vad gäller barns delaktighet är detta inte heller något som är helt enkelt. Att göra barn delaktiga anses som en självklarhet bland intervjupersonerna men hur det görs skiljer sig åt till viss del. Anses exempelvis barnen som informerade om informationen om ett beslut ges av familjehemmet istället för socialsekreteraren? Är barnet delaktig om information samlas in från de vuxna runt om barnet om hur barnet reagerat inför, under och efter ett umgänge? För att det ska bli så bra som möjligt för barnet är intervjupersonerna överens om att barnet behöver känna sig trygg och för att få fram vad som gör barnet trygg behöver barnet konsulteras och få komma med önskemål.

The purpose of this study was to investigate how social workers reason in their assessment of financial aid, whether their own professional role varies with who the clients are and what conditions they have at work. We used a qualitative method to achieve the purpose of this study. We performed individual interviews with seven social workers who worked in five different municipalities in Sweden. The results from the interviews were interpreted and analyzed with the help of the two theoretical theories role theory and institutional theory, as well as with the three theoretical concepts street-level bureaucrats, creaming and parking. The results showed that categorizations of clients occur in their work. Some social workers categorize based on socio-economic characteristics such as unemployment or age while others categorize based on problems such as physical and mental difficulties. The results also showed that requirements and expectations vary depending on the size of the municipalities, population and access to resources, and that the social workers sometimes do not have as high demands on individuals who are not considered as capable or lack opportunities for change in relation to other clients. The results showed that the organizational guidelines do guide and determine the work, even though all social workers believe that they have a wide margin of maneuver and the opportunity to adapt assessments to a certain extent. The social workers all agree that the work is about a balancing act between the control that the organization requires and the support that clients need.

Syftet med denna studie är att studera socialsekreterares och familjehems erfarenheter av sammanbrott och samarbete samt identifiera viktiga komponenter i samarbetet för familjehemsplaceringar. I en kvalitativ intervjustudie har det sökts svar hos sex olika informanter, varav tre är familjehem och tre är socialsekreterare. Utöver informanternas erfarenheter och upplevelser har tidigare forskning och övrig litteratur som ansågs relevant för det valda ämnet använts. Resultatet analyserades med hjälp av en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade på att plötsliga oplanerade avslut, så kallade sammanbrott, är ett vanligt förekommande fenomen. Socialsekreterarna upplever att de flesta sammanbrott sker på initiativ av ungdomen själv, medan familjehemmen upplever att de flesta sammanbrott sker på initiativ av de biologiska föräldrarna. Vidare framkom tre sammanfattande teman som uppkommit i analysen av materialet för denna studie, dessa är samarbete, kommunikation och relation. I dessa teman går att urskilja att de viktigaste komponenterna för ett gott samarbete mellan familjehem och socialsekreterare förutsätter en öppen och ärlig kommunikation mellan parterna. Att samtliga parter tar tid för varandra och att det finns en förtroendefull relation där en känsla av delaktighet och teamkänsla är viktiga faktorer samt vikten av att samtliga parter tar till sig och, framför allt, lyssnar till varandras perspektiv.

Den 12:e artikeln i barnkonventionen består i att barn har rätt att delta i ämne som rör de med hänsyn till barnets åsikter, utifrån dennes ålder och mognad. I artikeln beskrivs även att barn har rätt att uttrycka sig i frågor som gäller dem. Året är 2020, barnkonvention blir lag i Sverige redan i januari. Vilket innebär ett högre krav ställs på myndigheterna att göra barnen mer delaktiga i ärenden som berör de. Tidigare forskning visar att barns rättigheter oftast står i bakgrunden när det kommer till politiska beslut och nedskärningar gällande resurser var något som även flera av våra respondenter gav uttryck för samt goda resultat ofta kommer utifrån en känsla av delaktighet. Författarna i denna undersökning har till syfte att undersöka om det har blivit någon skillnad i hur socialsekreterarna arbetar sedan lagstiftningen. För att uppnå detta har vi utfört 10 digitala intervjuer med socialarbetare inom 4 olika kommuner därav Stockholm, Uppsala, Västerås och Eskilstuna inom barn och ungdomsenheten. Vår studie visar att det är svårt att avgöra vad som är barnets bästa.

Media har en förmåga att nå ut och skapa reaktioner hos allmänheten, både positiva och negativa. Socialtjänstens beslutsfattande uppdrag tenderar att skapa starka känslor bland människor och stora rubriker i media. Baserat på medias inflytande över samhället syftar studien till att undersöka hur socialsekreterare kan uppleva medierapportering om socialtjänsten, samt hur de kan påverkas av denna. Studiens genomförande bestod av kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare yrkesverksamma inom socialtjänstens olika enheter vars klientel utgörs av barn, ungdomar och deras familjer. Valet av målgrupp baserades på vad tidigare forskning visat är ett omskrivet fält i media. Materialet analyserades sedan utifrån teoretiska perspektiv om professionen och medias makt. Resultatet visade att de intervjuade socialsekreterarna upplevde medierapportering som övervägande negativ, där socialtjänsten många gånger framställs göra ett antingen för litet eller för stort ingripande i människors liv. Intervjupersonerna saknade positiv rapportering i media om deras arbete, men menade att medias kritiska granskningar av myndigheter är viktiga för att maktmissbruk inte ska förekomma samt för att förändringar ska kunna ske. Medierapportering ansågs även ha en större påverkan i den professionella yrkesutövningen än för de intervjuade socialsekreterarna personligen, i form av bland annat klienters förutfattade meningar om socialtjänsten och socialsekreterare som profession. En av studiens övergripande slutsatser var att media besitter en stor makt att påverka hur människor ser på myndigheter, vilket därigenom kan ta sig uttryck i ett försvårat arbete för socialsekreterare. En ytterst central del var även den ambivalens som infunnit sig hos intervjupersonerna, bland annat avseende de positiva och negativa följder som kan komma av medierapportering.

The purpose of this study is to investigate which factors control the street-level bureaucrats work and how the social worker sees his or her own professional discretion. We conducted five interviews with social workers working at the social services family unit. The research methos we have used is qualitative method and the results has been analyzed based on two theories: Foucault´s theory of power and Lipsky´s street-level bureaucrat theory. The study shows that there are several factors that affect the social workers professional discretion, such as organization, Socialtjänstlagen and changes in the community.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av barnsamtal med särskilt fokus på tysta barn. Sex socialsekreterare från socialtjänstens enhet för barn och unga i tre olika kommuner har deltagit i kvalitativa intervjuer. Genom tematisk analys kunde resultatet analyseras utifrån naiv teori och kommunikationsteori. Resultatet visade att tysta barn kunde förekomma i utredningar och att hjälpmedel och verktyg kunde främja kommunikation mellan socialsekreterare och barnet. Ett sätt för barnet att uttrycka sig utan att vara verbal var genom hjälpmedel och verktyg som gav en möjlighet att peka och visa. Det framkom att det främst var relationsskapande som kunde bidra till en bra dialog. Ingen av de intervjuade socialsekreterarna uppger sig använda någon specifik samtalsmetod eller teori som grund vid barnsamtal. Snarare använder de sig av praktisk erfarenhet. Av resultatet framkom det att barnets delaktighet syftade till att barnet får ta del av utredningsprocessen snarare än delaktighet i samtalet. / The purpose of this study was to research the experience that social workers have of talking to children, especially focused on the conversations with silent children. By using qualitative interviews six social workers from the social services in Sweden were included in the study. The study was thematically analyzed using Naive Theory and Communication Theory. The result showed that the tools used for encouraging conversation between social worker and the child was to create a relationship. If the child still will not talk even after establishing a relationship, there are tools to communicate without using words, for example pictures that the child can point at. Practice based knowledge was used among the interviewed social workers rather than any specific method or theory when talking with children. The result showed that the participation of a child relied on that the child got to see and was included in the research process.

Sammanfattning Sedan 1980-talet har det varit genomgående i svenska undersökningar om socialsekreterares upplevda arbetsvillkor att de upplever flera delar av sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande. Socialsekreterare upplever även ett lägre välbefinnande på arbetsplatsen jämfört med andra yrkeskategorier. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares och den administrativa personalens upplevelse av olika aspekter av den psykosociala arbetsmiljön (OSA) och se om denna   upplevelse skilde sig åt beroende på om deltagaren arbetadegentemot barn/unga, vuxna eller är administrativ personal. Som undersökningsmetod användes en kvantitativ enkätstudie. För att mäta individernas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö användes den svenska versionen av enkäten COPSOQ. Enkäten besvarades av 140 respondenter. Variansanalyserna visade att det inte fanns några skillnader i någon av de fyra dimensionerna (krav i arbetet, arbetets organisering och innehåll, samspel mellan individ och arbete samt hälsa och välbefinnande) som ingick i studien av den psykosociala arbetsmiljön. De respondenter som arbetar mot barn/unga och vuxna upplevde högre känslomässiga krav i sitt arbete jämfört med administrativ personal samt att för dessa två grupper var känslomässiga krav också signifikant negativt relaterat med hälsa, men det var inte fallet för administrativ personal.

Samhället blir alltmer digitaliserat, detta har även påverkat arbetssättet inom ekonomiskt bistånd. Syftet med digitaliseringen inom ekonomiskt bistånd är att frigöra tid från administrativa till mer värdeskapande uppgifter, som att leda ett förändringsarbete tillsammans med klienten för att kunna uppnå egenförsörjning. Socialsekreterare besitter ett handlingsutrymme, där de kan fatta individuella bedömningar inom ramen för lagar, regler och lokala riktlinjer. Tidigare forskning inom området är begränsat. Studien utgår därmed från socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av sitt handlingsutrymme samt de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen medför. Studien är av kvalitativ karaktär, där åtta individuella semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet i studien visar på olika faktorer som socialsekreterare upplever påverkar deras handlingsutrymme genom ett digitaliserat arbetssätt. Exempel på sådana faktorer är yrkeserfarenhet och klientkännedom. Vidare benämns möjligheter och utmaningar som socialsekreterare upplever. Denna studie kan bidra till olika perspektiv gällande digitaliseringen inom ekonomiskt bistånd. / Society is becoming increasingly digital, and this has also affected the way financial aid works. The purpose of digitalisation in financial aid is to free time from administrative to more value creating tasks, such as leading a change together with the client in order to achieve self-sufficiency. Social workers have discretion, where they can make individual assessments within the framework of laws, rules and local guidelines. Previous research in the field is limited. This study is therefore based on social workers' experiences and understanding of their discretion, as well as the opportunities and challenges that digitalisation brings. This study is of a qualitative nature, where eight individual semi-structured interviews were conducted. The result of the study shows various factors that social workers experience affect their discretion when working digitally. Examples of such factors are professional experience and client knowledge. Furthermore, social workers mentioned opportunities and challenges that digitalisation entails. This study can contribute to different perspectives regarding digitalisation in financial aid.

Moralisk stress har uppmärksammats och forskats om bland hälso- och sjukvårdspersonal men är inom socialt arbete ett understuderat område. Syftet med studien har därför varit att undersöka om och i vilken utsträckning socialsekreterare inom barnavårdsutredningar upplever moralisk stress och vad som skapar moralisk stress. En kvantitativ forskningsmetod har använts där en webbenkät skickats ut till två medelstora kommuner i Sverige samt lagts ut på Facebook-gruppen socionomer. Med inspiration från MDS (moral distress scale), SCQ (Stress of Conscience Questionnaire), tidigare forskning och de faktorer som skapar moralisk stress samt andra faktorer som uppmärksammats genom egna erfarenheter formulerades enkätfrågorna. Studien, där 139 svar analyserades, visade att ekonomi, kraven från brukare och samverkanspartners samt tidspress i form av administrativt arbete och att behöva bortprioritera kontakt med referenspersoner är de faktorer som påverkade respondenternas upplevelse av moralisk stress mest. Förhoppning var att studien skulle lyfta begreppet moralisk stress inom socialt arbete och vikten av att arbeta med den etiska arbetsmiljön och att fler studier bör göras inom området.