The purpose of this study is to, from a perspective of power, understand and interpret Swedish social workers experiences and comprehension of their clients trust in them. The study is based on interviews with eight social workers from two municipalities in the south of Sweden. Five themes were identified that represents the five different forms of power which the social workers used on a daily basis. The themes were: normalization, demands and control, the social worker as an expert, the conflict between bio power and disciplinary power and the transparency of power. The analyzis of this study is based on the comprehension of hermeneutics as well as previous research on trust and power in client relationships. As a conclusion we found that whether the interviewees stated that their work was about the exercise of power or not, we could still identify that all of them used some form of power on a daily basis. We also saw that trust was not always the essential part of a working client relationship. Through this study, and by using the theory of power by Michel Foucault, we found that power therefore is something that exists in all relationships whether you believe you exercise it or not.

The purpose of this study is to increase the knowledge of the factors which social workers consider leads to a lower employee turnover among the social services child- and youth welfare departments. The question from where we emanated was: - What do the social workers describe as what makes them enjoy, and want to remain within the profession as a whole? The other question was: - What do the social workers describe as what makes them enjoy, and want to remain more specifically in their work place? The results are analyzed according to Antonovsky’s theory regarding KASAM and Hertzberg’s two factor theory. The study is of a qualitative nature and was performed through semi structured interviews with six social workers working with child- and youth investigations at the social services in the western part of Sweden. The result show that the factors that social workers think form a foundation for a lower employee turnover were factors linked to the leadership, the social support and the personal and professional development. The difference that was revealed in the study between the factors leading to lower employee turnover on the local work place compared to the general profession was that the salary had influence, but wasn’t the deciding factor whether you stay at your local work place but it was considered to be of a more deciding character when it comes to attracting new, and keeping the existing employees in general.

De senaste forskningarna gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att den psykosociala arbetsmiljön försämrats de senaste åren. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur socialsekreterare inom socialtjänsten upplever den psykosociala arbetsmiljön, genom att beskriva och åskådliggöra vilka faktorer som bidrar till socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö. För att svara på syftet har en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats valts. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare på socialtjänsten inom Hallands län. Intervjuguiden som använts är utformad utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. De teoretiska ramverk som använts för att analysera resultatet är Sigvard Rubenowitz fem faktorer gällande en god psykosocial arbetsmiljö samt ett systemteoretiskt perspektiv.  Resultatet i studien visade att det som ligger till grund för upplevelserna av en god psykosocial arbetsmiljö är det fria handlingsutrymmet, att socialsekreterarna känner stöd från närmsta chef och även finner stöd från kollegor. Det som tyder på en sämre upplevd psykosocial arbetsmiljö är obalansen i arbetsbelastningen, bristande stöd från chefen och avsaknad av ledaregenskaper hos chefen. Resultatet visade även att den fysiska miljön är av betydelse för socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö. / Recent researches regarding social workers job situation indicates that the psychosocial work environment has deteriorated in the last few years. The study aims to  increase knowledge about how social workers in the social services experiencing their psychosocial work environment by describing and illustrating the main factors that contributes to the psychosocial work environment for social workers. To answer the purpose of the study a qualitative method with an inductive approach was chosen. The empirical data was collected through semi-structured interviews with seven social workers in the social services in the county of Halland. The interview guide used in the interviews is designed based on the national regulations on organizational and social work environment The theoretical frame that was used to analyse the result is Sigvard Rubenowitz five factors regarding a good psychosocial work environment and a system theory perspective. The results of the study find that the base for good experiences of the psychosocial work environment is the free action space and the feeling of support from both managers and colleagues. The worse experiences of the psychosocial work environment aims to the imbalance in the workload, lack of support from managers and the lack of leadership skills. The results also find the importance of the physical environment and its impact on the psychosocial work environment

This study is about social workers work with domestic violence. The aim of this study was to describe social workers work with domestic violence and to understand, from a gender perspective, differences in how social workers work with men exposed to violence respectively women exposed to violence. We have used a qualitative vignette study with eight social workers that work with, but not exclusively with, domestic violence. Four of them got a vignette with a case where a man was exposed to violence and four of them got a vignette with a case where a woman was exposed to violence. The only difference between the two vignettes was the sex of the person exposed to violence. Then we compared the answers we got from interviewees that got the case where a man was exposed to violence with the answers we got from the interviewees that got the case where a woman was exposed to violence in order to find differences in the answers. The main conclusions of this study was that the differences we found in the interviewees work with domestic violence, depending on the gender of the person exposed to violence, to a large extent can be understood through gender theory.

Syfte. Denna studie undersöker om socialsekreterares bedömningar av ungdomar som begått brott skiljer sig åt i relation till ungdomens kön. Studien är avgränsad till att innefatta unga lagöverträdare och huruvida de har behov av fortsatt kontakt med socialtjänsten efter att påföljden är genomförd. Studiens teoretiska referensram är baserad på socialkonstruktionism samt genusteori.    Metod. En kvantitativ metod ligger till grund för studien. Två enkäter innehållandes två vinjetter vardera utformades och skickades ut via mejl till socialsekreterare verksamma i mellersta Sverige. Enkäterna skiljer sig åt i ett avseende - hälften av respondenterna har fått en enkät som består av två vinjetter där ungdomarna har flicknamn, och de resterande respondenterna har fått en enkät där vinjetterna innefattar pojknamn. Förutom namnen är vinjetterna identiska.   Resultat. Svaren som enkäterna genererade visar inte några signifikanta skillnader kring socialsekreterares bedömningar i relation till kön, varken sett till oro, lämplig insats eller skydds- och riskfaktorer.   Slutsats. Utifrån respondenternas svar har det inte varit möjligt att utläsa några skillnader mellan ungdomarnas kön. Dock går det inte utesluta förekommandet av könsskillnader inom socialtjänstens arbete med ungdomar då studiens resultat enbart är baserat på de resultat som genererats utifrån vinjetterna. Detta innebär att svaren kanske inte hade blivit desamma i verkligheten. / Aim. This study examines differences in social workers’ assessments of youths in relation to gender and whether they have the need for continued contact with the social services after the sentence is completed. The theoretical framework of this study is based on social constructionism and gender theory.   Method. This study was carried out using a quantitative method. Two surveys consisting of two vignettes each was constructed and sent by email to social workers in central Sweden. The surveys differed in only one aspect - half of the respondents received a survey consisting two vignettes in which the youths had girl names, and the other half received a survey consisting vignettes with boy names. Hence, the surveys were constructed to be differentiated by gender.   Results. The analysis of the responses generated revealed no significant differences regarding social workers’ assessments in relation to gender - not for concern, intervention or protective- and risk factors.   Conclusion. The study’s result has not detected any differences between the two genders included in the survey. However, it is not tenable to exclude gender differences in social work with youth as the results of this study are not fully generalizable, due to the choice of method. The answers might have differed if it was real cases.

Sick leave due to mental illness has increased dramatically in recent decades and is today one of the main reasons why individuals become long-term sick. Social workers job situation within social service has in recent years attracted an increasing attention and the debate has largely been about the high workload in the profession. Mental illness for social workers is a growing problem and there are no signs of a positive trend shift. The purpose of this study was to create a wider understanding of why social workers are prevented to work due to mental illness, goes on medical leave, and find out if it is possible to identify which common factors in these social workers stories. To answer the study's purpose, two issues have been considered. Partly which factors long-term sick social workers identified as the reason for their mental illness that led to long-term illness, and how the long-term sick social workers describe their individual experiences before, during and after their sick leave. The methodology has been a qualitative design where eight long-term sick social workers scattered around the country conducted interviews via e-mail through a semi-structured interview guide. The result will be divided and presented in three themes; Social workers practical work which concerns the social workers descriptions of their work place in the social services and the factors of the organization that has affected their work situation. It also presents the social workers perception of the impact of political decisions concerning the field of social work. The theme of social workers profession presents the results that have emerged and concerns how social workers perceive and identify their professional role. The third theme of individual experiences by social workers presents the results concerning the personal reflections that social workers have about themselves and their future role as a professional social worker. The study results show that job related factors largely affected the individual's mental health. It is clear that the structures upon an organisational level, the complexity of the professional role contra individual ideals have affected and led to the social workers present situation of long-term sick due to mental illness. The concluding section of this paper discusses several components with potential for development as possible contributing solutions to the problematic situation that made these social workers sick. Social work education, leadership and skills development are areas that are challenged in our discussion. / Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har ökat drastiskt de senaste decennierna och är idag en av de främsta anledningarna till varför individer blir långtidssjukskrivna. Socialsekreterares arbetssituation har under de senaste åren uppmärksammats allt mer och debatten har till stor del kommit att handla om den höga arbetsbelastningen inom yrket. Psykisk ohälsa för socialsekreterare är ett växande problem och trenden tycks vara svår att bryta. Syftet med den här studien har varit att skapa en ökad förståelse kring varför socialsekreterare blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa samt ta reda på om det går att urskilja gemensamma faktorer i socialsekreterarnas berättelser. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar varit aktuella. Dels vilka faktorer som sjukskrivna socialsekreterare identifierat föranlett deras psykiska ohälsa som lett till långtidssjukskrivning och dels hur långtidssjukskrivna socialsekreterare beskriver sina individuella upplevelser innan, under och efter sin sjukskrivning. Metodvalet har varit av kvalitativ design där åtta långtidssjukskrivna socialsekreterare spridda över hela landet genomförde intervjuer via mail genom en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet delas upp och presenteras i tre teman; socialsekreterarens arbete som berör socialsekreterarnas beskrivning sin arbetsplats på socialtjänsten och de faktorer i organisationen som påverkat deras arbetssituation. Här presenteras även socialsekreterarnas bild av hur de ser på socialpolitikens påverkan av deras arbete. I temat socialsekreterarens yrkesroll presenteras de resultat som berör hur socialsekreterarna upplever och identifierar sin yrkesroll. I det tredje temat socialsekreterarens individuella upplevelser presenteras de resultat som berör de personliga reflektioner som socialsekreterarna har kring sig själva och sin framtida roll som yrkesverksam socialsekreterare. Studiens resultat visar att faktorer på arbetsplatsen i stor utsträckning påverkat individens psykiska ohälsa. Det framgår tydligt att organisatoriska strukturer, yrkesrollens komplexitet och individuella ideal har påverkat och föranlett att socialsekreterarna blivit långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. I uppsatsens avslutande del diskuteras flera komponenter med utvecklingspotential som möjliga bidragande lösningar på den problematiska situationen som gjort dessa socialsekreterare sjuka. Socionomutbildningen, ledarskap och kompetensutveckling är områden som utmanas i vår diskussion.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare upplever att de kan tillgodose barns behov vid familjehemsplaceringar. För att nå syftet har fem kvalitativa intervjuer genomförts med socialsekreterare anställda på socialtjänsten vars arbete är kopplat till placeringsförfaranden. Resultaten visar att socialsekreterare upplever att de inte kan tillgodose barnens alla behov, utan man behöver göra en bedömning om vad som är viktigast. Barns åsikter och önskemål blir lyssnade på men faller ofta bort då andra behov bedöms vara viktigare. Resultaten visar även att det är stor brist på familjehem vilket får socialsekreterarna att uppleva att de måste nöja sig med en matchning som är ”good enough” och hoppas på att placeringen blir bra ändå. Viljan att tillgodose barns behov finns medan möjligheten att göra det är begränsad. / The purpose of this study was to investigate how social workers experience their possibility to meet children’s needs in the work with foster home placement. Five qualitative interviews have been held with social workers within the social services, whose work is related to foster care placements. The results show that social workers experience that they are not able to meet all children’s needs, and therefore they have to value what need is more important than other. Children’s voice and requests are being listened to but are not always being considered as important as the other needs. The result also shows that there is a great shortage of foster homes which makes social workers feel that they have to settle for a match that is “good enough” and hope that everything goes well. The desire to meet every child’s needs is there, but the possibility to do that is limited.

The purpose of the study was to gain a greater understanding of how the amount of stress and workload that exists in Swedish social services affect the clients. The study was based on interviews with socialworkers responsible for childcustody enquiries. I chose to interview socialworkers in two different cities that resembled eachother. One of the interviews was individual and two was in focusgroups. The socialworkers were interviewed with a semi structured interview manual. The results showed that one of the cities social services, the socialworkers had a more difficult worksituation than the other city. The reason to why one city was more well functioning than the other depended on how the organization had handled the past years amount of workload. Both differences and similaritis was found. In the city that had a more difficult work situation the socialworkers had to prioritize with their time more and their clients were more affected than in the other city. Prioritizing time is something that was found in both cities but the city with more difficult worksituation had to prioritize more with their time and that lead to less time with their clients. It also lead to lower quality enquiries.

This study aims to investigate individual and collective resistance strategies used by social service workers to improve their work situation. It also aims to describe what consequenses their acts of resistance has on an individual, collective and structural level. The study include ten qualitative interviews and three participating observations with social service workers within children and youth unit at the social Services in Stockholm County. The result is analysed with Hollander & Einwohners typology of resistance (2004). The study shows that speaking up towards high work load, union organization and to shift responsibility from the individual to the structural are powerfull ways to change the work load. This can lead to being seen as a trouble-maker, a vulnerable position in the workplace, but also to expanded resources like new positions. To take breaks, work slowly, a good atmosphere and overriding internal requirements for documentation are strategies that can bring stress and guilt but also make a great difference and bring understanding and support from the group. Covert resistance can lead to overt and individual resistance can lead to collective. The gist is that a rested social service worker can make a big difference to an experienced high work load.

Det övergripande syftet med denna studie är att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förändringsarbete på avdelningen för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, med målet att klienten ska bli självförsörjande. Tidigare forskning inom området har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förväntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsätter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhängigt organisationstypen. Tidigare forskning har även visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjänsten är tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan ärenden. Det är i ljuset av vad tidigare forskning visat om bland annat organisationsform och arbetsbörda som det ter sig relevant att utforska vad socialsekreterare själva anser om möjligheter till att bedriva förändringsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt åtta socialsekreterare från fyra olika svenska kommuner. Resultatet, det vill säga bland annat vad som informanterna anser vara viktiga faktorer samt vad som utgör hinder för förändringsarbetet inom ekonomiskt bistånd, analyseras och diskuteras utifrån Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer samt Lipskys teori om gräsrosbyråkrater. Resultatet pekar bland annat mot att socialsekreterarna anser sig behöva organisatoriska förutsättningar, såsom en rimlig mängd ärenden, för att kunna bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Vidare anser informanterna att individuella faktorer, såsom klientens motivation, är av vikt för processen bort från ett biståndsberoende. Bland hindrande faktorer på individnivå nämns diskrepans mellan socialsekreterarens och klientens målbilder gällande vilken förändring som ska uppnås hos klienten som ett exempel. På organisationsnivå anser socialsekreterarna den höga arbetsbelastningen, som ofta råder inom arbetet med ekonomiskt bistånd, vara det största hindret för ett aktivt klientarbete mot självförsörjning. Informanterna betonar att ärendemängden i dagsläget ofta är så hög att det inte är möjligt att träffa klienterna så ofta som det skulle behövas. I ljuset av vad tidigare forskning och vad analysen av den insamlade empirin visar, identifierades i denna studie, utifrån socialsekreterares synvinkel, flera faktorer som anses vara av vikt för ett välfungerande förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Det intervjuade anser att de (som socialsekreterare) behöver både individuella ”verktyg” och organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete på det sätt som fastställs i Socialtjänstlagen.