Arbetsmiljöverket har i slutet av 2018 släppt en rapport utifrån en granskning de gjort över Sveriges socialtjänster, i granskningen framkom att det finns diverse brister i arbetsmiljön vad gäller bland annat introduktion och arbetsbelastning. Detta skapade vårt intresse för att undersöka hur det ser ut i dagsläget inom Luleå kommuns socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka nyutexaminerade socionomers erfarenheter av introduktion vid nyanställning som socialsekreterare i Luleå kommun samt hur förberedda de känt sig efter avslutad introduktion till arbetsplatsen och från socionomutbildningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet utifrån intervjuerna visade på att det fanns behov av vägledning hos samtliga respondenter. Det nämns bland annat önskemål om mer strukturerad introduktion, mer tid för kollegiehandledning samt att få mer tid för att komma in i arbetsrollen utan egen arbetsbelastning. Vad gäller socionomutbildningen visade resultatet bland annat på att intervjupersonerna ansåg att den är så pass bred att det inte går att lära sig ett specifikt yrke. Den delen måste fås genom introduktion på arbetsplatsen. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns en del förbättringsområden vad gäller introduktionen. I det stora hela är vägledning det mest centrala för att ha ett fungerande arbetsliv.

Studien undersöker socialsekreterares förhållningssätt och erfarenheter av att utreda barn som har föräldrar i långdragna konflikter. Datamaterialet samlades in i form av två semistrukturerade fokusgruppintervjuer med sammanlagt sju socialsekreterare i två kommuner och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar genomgående en känsla av maktlöshet och frustration gentemot att socialsekreterarna inte har tillräckligt med insatser att tillgå för att hjälpa barnet. Definitionen barnets bästa är ett begrepp som är svårt att tillämpa i alla situationer där barn lever med konfliktföräldrar. Socialsekreterarna måste vänta på att barnen visar en påtaglig risk på det egna beteendet, i och med att aktuella lagrum och nuvarande insatser inte är utformade efter fenomenet barn med föräldrar i konflikt. Det framkommer i studien att det finns ett glapp mellan de frivilliga och de tvingande insatserna. Socialsekreterarna uttrycker att föräldrarnas konflikt tar fokus från barnets behov i socialtjänstens utredningar.

Denna kandidatuppsats handlar om hur socialtjänsten arbetar med utsatta barn mellan 4-12 år och hur de gör barnen delaktiga. Informationen har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialsekreterare, två arbetade med utredning och den tredje arbetade som verkställare för placerade barn. Vi har analyserat materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet av vår kandidatuppsats tyder på att barns behov i centrum (BBIC) och Norrköpingsmodellen är en bra kombination i utredning, men modellens räckvidd i arbetetupplevde verkställaren som begränsad. Det fanns oenigheter om vad barnet tillåts göra under ett barnsamtal. Det brister i barnets delaktighet eftersom barnen inte involveras hela vägen under utredningens gång. Socialsekreteraren har olika förutsättningar som kan skapa bra möjligheter att hjälpa utsatta barn. Några av dem är: tillit, skapa en bra miljö, våga fråga om våld och känslomässiga ämnen.

Uppsatsen har syftat till att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter med digitalisering inom försörjningsstöd. Sju socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd i sju olika kommuner har deltagit i kvalitativa intervjuer. Empirin från intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven McDonalidisering, domänteori samt nyinstitutionalism. Resultatet visar att delaktighet är en viktig parameter för ett lyckat införande av digitala tjänster inom försörjningsstöd och särskilt att det finns en osäkerhet i samband med fortsatt digitalisering och att få en robot som medarbetare. Det finns även en oro att tjänster kommer minskas när arbetet förändras och det upplevs finnas en diskrepans mellan politiken och professionella gällande prioriteringar och vilka förbättringar verksamheterna behöver. Samtidigt är tillgängligheten och frigjord tid som digitaliseringen erbjuder något alla informanter lyfter som en viktig aspekt av arbetet med försörjningsstöd. Informanterna anser att frigjord tid från handläggning istället ska utveckla möten med klienter och att det sociala arbetet därmed kan förbättras. / The purpose of this study was to examine experiences social workers have within digitalization in social welfare. Seven social workers from seven different municipalities was interviewed. The empirical data from the interviews have been analyzed with McDonaldization, domain theory and new institutionalism. The result show that participation in the introduction of digital services is a key parameter for success especially since the informants expresses insecurity in having a robot as a co-worker in the future. There was also a concern that services will be reduced when the work changes and a discrepancy between the politics and professional priorities and which improvements the organisations need. Availability and released time are something all the informants think is important, and that digitalization can help implement. The informants believe that released time from administrative work instead should focus on meetings with clients and that the social work thereby can be improved.

The aim of this study was to investigate how the presence of the interpreter as a third person affects the meeting between social secretary and client. The study has been conducted through semi-structured interviews based on social secretary's experiences of interpreted meetings and experiences of power. The respondents are multilingual and have experience of participating in interpreted meetings where they themselves have been able to interpret the language. We have analyzed our empirical data based on Foucault's theory of pastoral power. In our empirical data, we found that it tends to be more difficult for social secretaries in interpreted meetings to create relationships and guide their clients, and thus the pastoral power loses its most fundamental principle. The triangular power theory that arises in interpreted meetings makes the relationship creation more difficult as the interpreter could have the opportunity to prevent or distort the information that is conveyed between the social secretary and the client. We have also found that all three parties in the conversation carry various factors into the meeting that can affect the situation in different directions, examples of factors can be age, gender and ethnicity. The social secretaries are aware of the influencing factors that can occur in interpreted meetings and have developed various tools and strategies to be able to respond to this. However, the social secretaries believe that it is difficult to pay attention to clear deficiencies in interpreted meetings when one cannot speak the language.

The aim of this study was to gain an increased understanding of how social worker’s in Sweden experience, manage and prevent secondary traumatization at work. It was a phenomenological and qualitative study were the results was collected through semi-structured interviews with social worker’s. The result has been interpreted from the coping theories by Lazarus and Folkman. The result shows that the majority of the social worker’s that we interviewed experience secondary traumatization and use different coping stratigies to handle said trauma. The main problemfocused coping strategies constitues coaching sessions and also simply being prepared. The more often used emotional strategies includes, among others, social support, self-care, reflection and avoidance. Social worker’s use different strategies during similar situations which is mainly based on their own personality, experiances and knowledge. A sense of purpose, competence building, and a balance between work- and private life are largely perceived to be the most important preventative factors, where both the organization and the individual need to take their respective responsibility.

För en socialsekreterare innebär handlingsutrymmet ett visst mått av självbestämmande i sin yrkesutövning. Socialsekreterare förväntas i sitt yrke hantera komplexa situationer och svåra bedömningar. De ska i bedömningar och beslut utgå från klienten samtidigt som de ska förhålla sig till organisationens ramar. Socialsekreterare behöver sitt handlingsutrymme för subjektiva bedömningar, samtidigt som handlingsutrymme kan anses bidra till problem för både klient och organisation. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymme inom socialtjänsten på lokal nivå. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och gräsrotsbyråkrater använts, vilket studiens resultat analyserats utefter. Resultatet påvisar att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme formas av socialsekreterarens egna värderingar och erfarenheter. Det framkommer även i resultatet att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme begränsas av arbetssituation, lagar och tolkningsutrymme, regler och riktlinjer samt ekonomiska förutsättningar. Vidare upplever socialsekreterarna att de har beslutsfattande inom sin delegation, det framkommer även att socialsekreterare upplever sig ha ett indirekt handlingsutrymme. Det indirekta handlingsutrymmet kan anses bidra till att utöka socialsekreterarens handlingsutrymme. Studien bekräftar att socialsekreterare har ett handlingsutrymme men att handlingsutrymmet upplevs olika, där socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymmet påverkas av sociala och organisatoriska faktorer.

Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare konstruerar klienter med missbruksproblematik samt deras stödbehov. Syftet är även att undersöka om socialsekreterare förhåller sig olika till kvinnliga kontra manliga klienter med missbruksproblematik. För att besvara syftet är studiens fokus att klarlägga vad som påverkar socialsekreterares bedömningar samt eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Urvalet består av åtta socialsekreterare som arbetar med bedömningar avseende stödinsatser för missbrukande kvinnor och män i Sverige. Datamaterialet har insamlats med hjälp av vinjett och semistrukturerad intervju. Resultatet visar att socialsekreterarens bedömning påverkas av manualstyrt arbete, klientens livssituation, socialsekreterarens egna värderingar samt lagar och samhälleliga normer. Resultatet visar också att när det kommer till val av insats erbjuder socialsekreteraren olika insatser utifrån om klienten är kvinna eller man. Bedömningsarbetet utgår från individuella förutsättningar, men valet av insats styrs av föreställningen om att missbrukande kvinnor och män har olika behov. För att klienter ska erbjudas rätt hjälp är det av vikt att socialsekreterare och klienter utbyter kunskaper med varandra. / The aim for this study is to examine how social workers construct clients with substance abuse problems and their support needs. The aim is also to investigate the impact of the client’s gender towards the social workers. In order to answer the aim, the study’s focus is to clarify what affects social workers assessments as well as any differences between men and women. The selection of the study consists of eight social workers who work with assessments regarding support needs for men and women with substance abuse problems in Sweden. Data has been collected using a vignette and semi-structured interview. The findings show that assessments are affected by manual work, client’s life situation, social workers own values, laws and norms of society. The findings also show that social workers offer different assistance depending on whether the client is female or male. The assessments are based on individual conditions, but the choice of assistance is determined by expectations that men and women have different needs. For clients to be offered the right help, it is important that social workers and clients exchange knowledge with each other.

Titel: “Exposed – but in different ways”. A vignette study on social workers' view of addicted clients based on beliefs about gender. Authors: Caroline Johansson and Linn Johansson. The purpose of this essay was to investigate whether gender affects how social workers in the addiction area assess the client's situation. This was done through a vignette study with a qualitative approach in which six social workers' from four different municipalities participated. The fictional case description was about a client who was in a situation where the use of alcohol and prescription drugs was highlighted. Social factors were also reported when the person in question had two children, a former partner, a current partner and two parents. Two vignettes were constructed with the same content, the only difference was that in vignette 1, the main character was a woman and in vignette 2, the main character was a man. Three social workers received vignette 1 and the remaining three received vignette 2. Individual interviews were conducted and the result was analyzed using a social constructivism perspective focusing on gender. This was done by using the concepts genus order, heterosexual matrix, typing and stereotyping and "making gender". Previous research within the field was also included in the analysis. The result showed that the social workers' made different assessments based on beliefs about gender in a number of different areas. The conclusion is that a discussion needs to be raised about how to create gender equality in social work services which takes into account the different positions that gender entails in society.   Keywords: sex, gender, social worker, addiction, social constructionism.

Uppsatsen belyser den aktuella emotionella arbetssituationen avseende yrkesverksamma socialsekreterare. Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet påverkar socialsekreterare som arbetar i Umeå Kommun. Vidare är syftet att undersöka om detta påverkar dem utanför arbetslivet. För att besvara syftet har studien utgått från följande forskningsfrågeställningarna:  Hur påverkas socialsekreterare emotionellt av sitt yrke, hur hanterar socialsekreterare emotionell börda på jobbet samt hur märker socialsekreteraren av sin yrkesroll utanför arbetslivet? Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där det empiriska materialet inhämtats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Urvalet består av yrkesverksamma socialsekreterare från Vuxenenheten samt Barn - och Ungdomsenheten, ett målinriktat urval som resulterade i snöbollsurval. Avgränsningen i urvalet avser socialsekreterare i Umeå Kommun. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera det empiriska materialet. Vidare för analys användes teori bestående av Affektteori och Emotionellt Arbete som teoretiska begrepp. Studiens resultat visar på olika faktorer som påverkar socialsekreteraren emotionellt. Resultatet visar att det emotionella arbetet synliggörs i klientrelationer, arbetsmiljön, individuella och kollektiva strategier samt effekter på socialsekreterarens privatliv. Betydelsen av professionalitet och gränssättning var väsentlig för hantering av det emotionella arbetet. Således påverkar det emotionella arbetet socialsekreteraren både psykiskt och fysiskt på arbetstid som utanför arbetstid. Resultatet visar således på att de är individuellt hur mottaglig man är för emotionell påverkan. Vidare framkom att det är oundvikligt att vara i kontakt med det emotionella inom verksamhetsfältet.  Den emotionella påverkan upplevdes som negativ men resultatet visar även på att det emotionella arbetet kan ha en positiv inverkan på arbetsuppgifter. Detta som ett redskap för socialsekreteraren att använda sig utav. Studiens slutsats visar på en tydlig parallell mellan emotionell påverkan och socialsekreterarens arbete som likväl styrks av presenterad forskning.