No description available.

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad från vuxna är ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rättigheter som alla andra svenska barn vilket är anledningen till att det finns väl samordnat stöd från olika myndigheter. Socialtjänsten är en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjänsten står inför nya utmaningar som är en påföljd av förändringar i klienters demografi. Mycket internationell forskning har gjorts utifrån barnen men väldigt lite om socialsekreterarna. Denna uppsats bygger därför på en kvalitativ studie, gjord på intervjuer av tre socialsekreterare som ansvar för mottagandet av ensamkommande barn. Syftet med studien är att undersöka deras arbetsförhållande samt identifiera de utmaningar som förekommer. Studien visar att socialsekreterare upplever arbetet med ensamkommande barn som väldigt intressant och givande samtidigt som de möter olika utmaningar i arbetet, exempelvis kommunikationssvårigheter, kulturella skillnader samt arbetsmetoder som inte är riktigt anpassade till klientens behov. Vi kom fram till att användning av tolk inte alltid är tillförlitligt och att utredning enligt BBiC inte är optimalt. Trots svårigheterna tycker de intervjuade att de lyckas tillgodose barnens behov tack vare stöd från sina medarbetare och deras engagemang.

Bakgrunden tills studien är dels att förstå innebörden av begreppet ensamkommande barn, dels vilka riktlinjer för delaktighetsgörandet som finns för socialsekreteraren i arbetet med ensamkommande barn. Jag vill få en kunskap om socialsekreterarens delaktighetsfrämjande arbete med ensamkommande barn och socialsekreterarens handlingsutrymme och svårigheter i arbetet. Syftet med studien är att utifrån socialsekreterares upplevelser beskriva och analysera det delaktighetsfrämjande arbetet med ensamkommande barn. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där empirin består utav fem transkriberade intervjuer. Intervjupersonerna har valts utifrån ett strategiskt val med kriteriet att vara socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn. En intervjuguide utformades för att få svar på intervjufrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv symbolisk interaktionism samt de två teoretiska begreppen delaktighet och handlingsutrymme. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever sitt handlingsutrymme i arbetet som stort och att de är tämligen fria i arbetet. Socialtjänstlagen ger socialsekreterarna ett stort handlingsutrymme då lagen enbart är en ramlag med allmänna riktlinjer. Fortsättningsvis visar resultatet att intervjupersonerna upplever stora svårigheter vid användandet av telefontolk i samtal med ensamkommande barn. Det framkommer i resultatet att intervjupersonerna upplever svårigheter vid att skapa en förtroendefull relation med det ensamkommande barnet med anledning av barnets tidigare erfarenheter. Vidare visar resultatet på att intervjupersonerna upplever deras arbete med ensamkommande barn som delaktighetsfrämjande genom att låta barnet få ta del av information samt genom att barnet får dela med sig av sina åsikter som beaktas i den beslutsfattande processen. / The background to the study is the first to understand the concept of unaccompanied children, and the guidelines for the participation announcement that exist for the social worker in the work with unaccompanied minors. I want to gain knowledge of the social workers participative work with unaccompanied children and the social workers discretion and the difficulty of the work. The purpose of the study is that based on the social worker's experience to describe and analyze the participative work with unaccompanied children. A qualitative study using semi-structured interviews in which empirical data consists of five transcribed interviews. The interviewees have been selected by a strategic choice of the criterion of social workers who work with unaccompanied minors. An interview guide was designed to find answers to interview questions. The empirical data were analyzed based on the study of theoretical perspectives symbolic interactionism and the two theoretical concepts of participation and discretion. The results show that all the respondents perceive their freedom of action in that big and that they are relatively free of work. The Social Services Act gives socialworkers a wide discretion when the law is merely a framework law of general guidelines. Henceforth, the results show that the respondents are experiencing great difficulties when using telephone interpreter in conversation with unaccompanied minors. It emerges from the results that the respondents experiencing difficulties increating a relationship of trust with the unaccompanied child because of the child'sprevious experiences. Furthermore, the result shows that the interviewees perceive their work with unaccompanied children who participative by letting the child take part of the information and by the child may share their opinions taken into account in the decision-making process.

Syftet med den här studien var att genom ett kvalitativt perspektiv få en djupare förståelse om bakgrunden till hög personalomsättning inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård samt vad som skulle kunna motverka detta. Undersökningen har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångsätt i form av sex halvstrukturerade intervjuer med personer som valt att säga upp sig som socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Studien visar återkommande beskrivningar kring en ohållbar arbetssituation utom räddning med låg lön, dåliga arbetsförhållanden med tidsbrist och för lite feedback, brist på engagemang från kollegor, avsaknad av tilltro till arbetsledningen samt utbrändhet. De tidigare socialsekreterarna hade behövt bland annat mer personal, bättre kommunikation med arbetsledningen, en teamledare och mer handledning för att stanna kvar i sin anställning. Våra huvudslutsatser är att det finns en stor komplexitet i bakgrunden till den höga personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård och att ett helhetsperspektiv är av största vikt för att kunna motverka detta. / The aim of this study was to get a deeper understanding through a qualitative perspective about the background to high employee turnover in the unit of child and youth care within social services and also how this could be counteracted. Six semi-structured interviews with people who have chosen to resign from child and youth care within social services were conducted. The results show repetitive descriptions of unsustainable working conditions characterized by low wages, lack of time, lack of feedback and commitment from colleagues, absence of trust to the supervision and burnout. The previous social workers described that they would have needed more colleagues, better communication with the supervisor, a team leader, more tutoring and higher wages to stay in their jobs. Our main conclusions are that there is a big complexity in the background to employee turnover and we consider that a holistic perspective is essential to be able to beat this.

The purpose of this study was to increase the understanding of how social workers in their work with vulnerable children are related to the work situation and how the work situations affect client work. To conduct the study a qualitative method was used. In total five professional social workers who works with vulnerable children was interviewed. The analyze method in this study was content analysis. The theoretical perspective in this study is human service organizations and the demand and control model. The result in this study shows that it is high strain work situations that have an impact on client work. Social workers are heavily loaded in their work, there are gaps in support from managers and its hard keep experience staff and recruiting new staff with sufficient experience. The result shows lack of resources which leads to at risk that it is not enough staff to take care of serious notifications. The results shows that social workers work situation leads to difficulty in performing work of a high quality and those children are at risk of suffering during the waiting period. / Uppsatsens syfte var att öka förståelsen kring hur socialsekreterare i arbetet med barn och unga förhåller sig till arbetssituationen och hur de anser att den påverkar klientarbetet. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes fem intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare inom socialtjänstens område barn och unga. Innehållsanalys användes som analysmetod. De teoretiska perspektiven i studien är människobehandlande organisationer och krav- och kontrollmodellen. Studiens huvudresultat visar att arbetssituationen har en påverkan på klientarbetet på grund av att det är en påfrestande arbetssituation. Socialsekreterarna är tungt belastade, det finns brister i stöd från chefer samt att det finns svårigheter att behålla erfaren personal och rekrytera ny personal med tillräcklig kompetens. Resultatet visar avsaknad av resurser där det finns en risk att det inte finns tillräckligt med personal för att kunna hantera allvarliga anmälningar. Resultatet visar att socialsekreterarnas arbetssituation leder till svårigheter att utföra arbetet med en hög kvalitet och barn riskerar att fara illa under väntetiden.

The aim of this study was to examine what knowledge social workers express about home visits in child welfare investigations and how they know what to do. Sixteen social workers who work with social investigations concerning children were asked to discuss the topic home visit in three focus group interviews in three different municipalities in southern Sweden. The social workers in our focus group interviews mainly discussed the purpose of the home visit, what social workers do during home visits and furthermore their opinions about guidelines and policy documents regarding the home visit.  To get an understanding of what type of knowledge is the basis for social workers use of the home visit, we used Polanyi's concept of 'tacit knowing' as well as the Aristotelian theory of knowledge containing three forms of knowledge, that is, episteme, techne and fronesis. We found that the displaying of ‘tacit knowing’ was a consistent feature in all groups, as they had difficulty expressing their knowledge use. This may be considered as an effect of their knowledge being deeply incorporated into them as social workers. Our observations also indicate that the social workers mostly use the form of knowledge fronesis which is aimed at the common sense and the practical wisdom. Evidence for this was found in how respondents frequently described how they observe the interpersonal interaction, and that they sense the home's atmosphere to get a picture of the child's situation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavårdsutredande socialsekreterare förhåller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om socialsekreterare tolkar egenskaper och föräldraförmågor olika beroende på om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring föräldraförmågor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick från en orosanmälan kring en tvåårig flicka. Flickan har två föräldrar med olika egenskaper som finns beskrivna i vinjetterna. Dessa beskrivningar var likadana i vinjetterna, men i en av vinjetterna hade mamman de egenskaper som pappan hade i den andra vinjetten, och vice versa. Tre av socialsekreterarna utgick alltså från en vinjett där pappan hade vissa egenskaper som mamman sedan hade i den vinjett som de övriga tre socialsekreterarna utgick ifrån. Detta gjorde att vi kunde jämföra hur socialsekreterarna förhölls sig till föräldrarna, och kunde urskilja när det fanns skillnader och likheter i förhållningssätten utifrån könet på föräldern. Empirin analyserades sedan utifrån ett genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av begreppen genussystemet, perfomativitet, schabloner och teorier om kön, genus och jämställdhet i relation till synen på föräldraskap samt tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarna i vissa aspekter tolkade egenskaper och föräldraförmåga på olika sätt beroende på om det handlade om mamman eller pappan. Slutsatsen är att det behövs fler möjligheter för socialsekreterare att reflektera över de underliggande värderingar och föreställningar som finns kring mammor och pappor i samhället. Diskussionen skulle behöva lyftas tydligare och på gruppnivå för att synliggöra de skillnader som socialsekreterare annars riskerar att göra mellan mammor och pappor i barnavårdsutredningar. / The purpose of this study was to explore how childcare investigators view mother and father roles when investigating family relations. We sought out to study the matter from a gender perspective to see if social workers view parenting capabilities differently depending on the parent’s sex. We chose to do a qualitative vignette study. Six social workers took part in the study and we had them discussing parenting capabilities in individual interviews. The fictitious case was about a concern report regarding a two-year-old girl. The young girl has two parents with different features. In one set of the vignettes the mother had the same features as the father had in the other set and vice versa. This means that three of the participating social workers were lead to believe that the father had certain features that were the same as those of the mother according the information that was given to the remaining three social workers. This made it possible for us to compare how social workers view the parents and we could identify differences and similarities in their views depending on the parent’s sex. The results were analysed from a gender and social constructivist perspective with the help of the concepts gender system, performativity, templates and theories about sex, gender and equality and previous research. The findings revealed that social workers do view parenting capabilities differently in certain aspects depending on whether the concerns were about a mother or a father. The conclusion of this study is that there is a need for further opportunities for social workers to discuss the society’s underlying values and ideas of motherhood and fatherhood. This discourse would have to be presented clearly and openly among social workers to prevent discriminating mothers or fathers in childcare investigations.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd upplever sina möjligheter att stödja klientens situation mot en egen försörjning. Detta genomfördes med kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med sex socialsekreterare verksamma inom ekonomiskt bistånd. Empirin analyserades utifrån innehållsanalys och resultatet analyseras sedan med känsla av sammanhang (KASAM) och empowerment. Undersökningen visade på att socialsekreterarna upplever sitt arbete som meningsfullt trots att det är hög arbetsbelastning. De anser att de har en god relation till de flesta av sina klienter, men att de också möter motstånd från klienterna. De upplever att de kan stödja klienterna mot en egen försörjning förutsatt att klienterna själva är motiverade till att göra det största jobbet. En fungerande samverkan med andra instanser framhölls som betydelsefull för att arbetet med och kring klienterna skulle vara som mest gynnsamt. Socialsekreterarna önskar att de hade färre klienter för att få mer tid till att kunna arbeta aktivt med varje enskild klient, se till deras individuella behov och motivera de som saknar motivation. / The purpose of this thesis was to investigate how social workers, working within financial assistance, perceive their opportunities to support the client's situation towards selfsufficiency. This was done with a qualitative method in the form of individual interviews with six social workers working within financial assistance. The empirical data was analysed based on content analysis and the results were then analysed with sense of coherence (SOC) and empowerment. The investigation revealed that social workers find their work meaningful even though they have a high workload. They think they have a good relationship with most of their clients, but they also encounter resistance from the clients. They feel that they can support the clients toward self-sufficiency provided that the clients themselves are motivated to do most of the work themselves. An effective interaction with other authorities was highlighted as important so that the work done with and for the clients would be the most beneficial. The social workers wish they had fewer clients so they could have more time to actively work with each individual client, refer to their individual needs and motivate those who lack motivation.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering: Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan; Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information; Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten. / The purpose with this paper is to study how social service workers work with activation of welfare receivers, and witch elements that influence the work with activation. The material for the study consists of four interviews with social service workers that work with financial assistance in a municipality in Sweden. The results show that activation of unemployed benefit claimants are carried out in the form of job activation or resource activation. All the interviewed social service workers share a view on activation as a good and necessary line, that have both a supporting and controlling functions with emphasis on support. Furthermore the results show that there are three levels that influence the activation of the welfare receivers: Social aspects: SoL, labour market, political decisions, stringent regulations, information and collaboration; Organization aspects: unclear mission, guidelines and criteria, lack of resources, lack of time, workload, insufficient collaboration and insufficient information; Individual aspects: the social service workers experience and education, view upon activation; clients’ education, working experience, motivation, social competence and eventual individual problems, wishes, goals and view upon the future, earlier experiences of contact with the social service.

What Places Adolescents and Adults, Respectively, in Need of Social Assistance?  A Qualitative Study of How Social Workers Whom Administrate Financial Assistance for Adolescents and Adults, Respectively, Describe Reasons Behind the Need of Social Assistance Amongst Their Clients The purpose of this essay was to study and compare how social workers whom administrate social assistance for adolescents and adults, respectively, describe reasons behind the need of social assistance amongst their clients. This was done due to the use of qualitative interviews with a total of six social workers. Of these six, three administrated social assistance for adolescents while the other three did the same for adults. Prior research of poverty attribution greatly inspired this essay. This research shows that public explanations for poverty vary from individualistic to structuralistic/social and fatalistic attributions. Research also argues that explanations amongst social workers, specifically, may constitute further attributions which are unique to that group and that can appear alongside the aforementioned attributions. The results of this essay showed that both groups of administrators explained the need of social assistance in similar ways. Although many of the mentioned reasons were similar, making up several of the aforementioned attributions, some of them varied between the groups. Furthermore, a new set of attributions emerged from one group of administrators. / Syftet med denna uppsats var att studera och jämföra hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd för ungdomar respektive vuxna beskriver orsaker till biståndsbehovet hos sina klienter. Detta genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken socialsekreterare; tre ungdomshandläggare och tre vuxenhandläggare. Studien inspirerades till stor del av tidigare forskning om fattigdom, som bl.a. pekar på att fattigdom allmänt förklaras enligt tre olika förklaringsmodeller - individuella, strukturella/sociala eller fatalistiska sådana. Denna forskning visar också att det hos vissa socialarbetare kan finnas ytterligare förklaringsmodeller utöver de som nämnts ovan. I denna uppsats framkom att ungdoms- och vuxenhandläggarna i huvudsak förklarade biståndsbehovet genom att använda gemensamma förklaringsmodeller - både de mer allmänna och de övriga som förekommit bland socialarbetare. Vad gäller de specifika orsaker som lyftes upp var vissa gemensamma för båda handläggargrupperna medan andra endast förekom hos en av grupperna. Hos en av grupperna framkom dessutom en helt ny förklaringsmodell.