•Bakgrund: I en studie skriven 2006, angående förekomsten av övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980, har 32 personer av totalt 53 intervjuade som befunnit sig på fosterhem vid den aktuella perioden berättat om övergrepp och kränkningar i fosterhemmet. Syfte: Att ta reda på hur socialtjänsten arbetar med familjehem i Sverige och undersöka eventuella brister i utredningar och uppföljning av familjehemsplaceringar som kan leda till vanvård. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer, varav tre är med socialsekreterare och tre är med familjehemsföräldrar. Resultat: I Sverige används främst Kälvestensmetoden för att utreda blivande familjehem och då uppföljningsmöten genomförs. Utredningen går ut på att matcha ihop ett barn som behöver placeras med ett familjehem som kan tillgodose barnets behov. Kontakten tillgodogörs oftast via telefon och vid uppföljningsmöten. För att eliminera vanvården av barn och ungdomar i familjehem är familjehemsutredningen viktig likaså uppföljningen av vården i familjehemmet. Det är även viktigt att ha en god samverkan mellan socialtjänst och familjehem. Slutdiskussion: Familjehemsvården idag verkar vara mycket mer grundlig än vad den var för 30 år sedan. Uppföljningsmötena tycks vara striktare och utredningarna mer ingående.

Sejdijaj, B och Koxha, D. Att prioritera bland prioriteringar.En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar denna. Examensarbete i Socialt arbete 15 Högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete 2015Arbetet syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar arbetsbelastningen när den blir hög. Vi formulerade tre frågeställningar utifrån vårt problemområde: Hur upplever socialsekreterarna på socialtjänsten den rådande arbetsbelastningen? Hur hanterar socialsekreteraren den höga arbetsbelastningen? Upplever socialsekreteraren att man ibland måste prioritera vid en hög arbetsbelastning och hur gör man i dessa fall? För att besvara våra frågeställningar genomförde vi sex kvalitativa intervjuer med verksamma socialsekreterare inom försörjningsstödet. Resultat visar att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning som de uppger bero på dels den höga ärendemängden och antalet arbetsuppgifter per socialsekreterare men även bristen på socialt stöd och direktiv från organisationen. För att hantera den höga arbetsbelastningen uppger respondenterna att de använder sig av olika strategier för att bemästra arbetet. Resultat visar även att respondenterna upplever att prioriteringar är en del av arbetet som socialsekreterarna måste handskas med dagligen. Nyckelord: Arbetsbelastning, Bemästring, Bemästringsstrategi, Försörjningsstöd, Hanterbarhet, Prioritering, Socialsekreterare / Sejdijaj, B and Koxha, D To prioritize among prioritiesA qualitative study on how social workers experience their workload and how they cope with it. Degree project in Social work 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work 2015.The study aims to investigate how social workers are experiencing their workload and how they handle their workload. We formulated three questions based on our research interest: How do the social workers at the social services experience the current workload? How does the social worker cope with the high workload? Does the social worker sometimes experience the need of prioritize during a high workload, how do they cope with it in these cases? In order to answer our questions, we conducted six interviews with social workers working with economic aid. Results show that social workers experience a heavy workload as they say is due partly to the high amount of cases and amount of duties per social worker but also the lack of social support and directives of the organization. To handle the high workload respondents stated that they use different strategies to cope with the work. Results also show that respondents feel that the priorities are part of the work that social workers has to deal with daily.Keywords: Workload, Coping, Coping-strategies, Economic aid, To Manage, Priorities, Social worker

Syftet med studien var att undersöka och analysera chefers erfarenheter och upplevelser av ordinarie och konsultanställda socialsekreterare gällande arbetskvaliteten inom barnavårdsutredningar. Genom respondenternas utsagor ville vi även skapa förståelse för hur detta kan förstås utifrån en kontext av den byråkratiska organisationen som cheferna verkar inom samt tidigare forskning inom ämnet. Teorin som vi har använt oss av är Max Webers idealtypiska byråkratibegrepp samt Robert Mertons mer kritiska förhållningssätt av samma teori. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer genomförda på Zoom och Teams som sedan har analyserats genom en tolkande innehållsanalys.  I vårt resultat fann vi först temat Skillnader av arbetskvaliteten i processen där vi kunde urskilja att cheferna upplevde skillnader mellan konsulter och kommunala socialsekreterares arbetssituation. Här kunde vi se att arbetsmiljön sågs som en bidragande faktor till att arbetskvaliteten upplevdes försämras med användandet av konsulter. Flexibilitet, engagemang och deltagande i gemensamma möten var omständigheter som upplevdes skilja sig mellan grupperna. Vi fann även att socialsekreterarnas kunskap upplevdes skilja sig åt mellan grupperna, där konsulternas brist på sådan ansågs kunna leda till sämre kvalitet i utredningarna. Vidare framkom att möjligheten till kontinuitet för klienten skiljde sig åt mellan grupperna. Ordinarie personal framhölls kunna ha en längre relation med sina klienter, vilket ansågs fördelaktigt, snarare än vad konsulter hade möjlighet till. I tema Skillnader av arbetskvaliteten i resultatet framkom att den skriftliga produkten och snabbheten i handläggningen kan skilja sig åt mellan grupperna, där konsulternas utredningar inte alltid ansågs uppfylla verksamhetens kvalitetskrav. Sist kunde vi urskilja skillnader gällande förslag på insatser där flera chefer framhävde tendensen att konsulter föreslår fler ingripande insatser såsom placeringar och LVU. Men även att mindre erfarna socialsekreterare upplevs bevilja insatser som familjerna önskar i högre utsträckning än mer erfarna ordinarie socialsekreterare och konsulter. Detta kunde vi koppla till att rättssäkerheten riskeras och därmed även kvaliteten på arbetet. Slutsatsen visar därmed på att flera chefer upplever att kvaliteten brister på många punkter i konsulternas arbete, men att de även anses vara nödvändiga för verksamheten fortsatta funktion. Exempelvis vid bemanningsbrist och i fråga om jäv i mindre kommuner

Denna intervjustudie handlar om socialsekreterares benägenhet att stanna kvar eller lämna socialtjänsten inom området barn och unga. Bakgrunden till studien är att socialsekreteraresarbetsförhållanden länge har varit ett aktuellt ämne i samhället. I många år har yrket kopplats till negativa faktorer såsom hög arbetsbelastning och hög personalomsättning, främst inom enheten barn och unga. Med anledning av detta är det betydelsefullt att undersöka socialsekreterarares arbetsförhållanden inom detta område samt fördjupa kunskapen om vad som krävs för att få dem att stanna kvar. Denna studie viktigt att upplysa för övriga medborgare då detta även påverkar deras förutsättningar att få stöd av myndigheten på grund av den bristande kontinuiteten. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare inom området barn och unga inom socialtjänsten beskriver de arbetsförhållanden som påverkar deras benägenhet att vilja stanna eller lämna sin arbetsplats. De teoretiska perspektiv jag utgår från i min studie är krav-kontroll-modellen och ansträngning-belöningsmodellen. Vidare är deltagarnas egna berättelser i fokus för att svara upp mot studiens syfte. Studien genomfördes genom intervjuer med sju socialsekreterare med minst tre års erfarenhet inom området inom barn och unga. Urvalet var bekvämlighetsurval i den bemärkelse att det gjordes i syfte att välja ut deltagarna på ett strategiskt sätt. Analysmetoden var en konventionell innehållsanalys som innebär en förutsättningslös analys av texter, som i studien är baserade på socialsekreterarnas berättelser. Sammanfattningsvis gav empirin en bild av ett komplext yrke där socialsekreterare behöver ta hänsyn till många runtomkring, bland annat sin chef, klienter men också privatlivet. Många beskrev sig som spindel i nätet och lyfte en känsla av att inte räcka till. Vidare visar empirin att det råder brist på samarbete mellan chef och socialsekreterare. Intervjupersonerna beskriver en distans mellan dem och chef där avsaknad av uppskattning och närhet råder. Vidare benämns den höga personalomsättningen som kopplad till låga löner, hög arbetsbelastning och ständiga omorganisationer. Studien pekar på att socialsekreterarna stannar kvar i yrket på grund av bra arbetstider, egna upplägg på arbetsschema inom ramen för arbetstiden och bra kollegor. Studien illustrerar dock att det finns utrymme för fortsatt utveckling för att förbättra socialsekreteraresarbetsförhållanden, dels genom att öka tilliten mellan chef och anställda, dels genom att socialsekreterare visas mer uppskattning i form av till exempel löneökning.

Abstract Titel: Collaboration is a recipe for success  Authors: Sascha Liiva och Jenny Nilsson The purpose of this study was to analyze collaboration in practice within the authority exercise of social services in Sweden. Six qualitative research interviews were conducted with social workers within different fields of authority exercise in different municipalities. A qualitative content analysis was used when analyzing the interviews. For analyzing the results, we used organizational culture as a theory and room for action and interaction as theoretical concepts. The study reveals that collaboration is something that is seen as inevitable within social services. Both based on the Swedish Social Service Act and the belief that exist among the social workers, is that collaboration is required to be able to do their work. Furthermore, the results indicate that the size and organizations of the municipality is an influencing factor in making the collaboration work. There is an advantage with collaboration in a smaller municipality, due to vicinity, both between colleagues, other units and managers, which has a substantial meaning in collaboration. Finally, the results suggest that the factors that are a prerequisite for collaboration can also be complicating factors. In conclusion, this study underlines that collaboration is important and that there is a need for collaboration to work both for the social workers and for the clients, as social services have become increasingly specialized and the clients’ problems more complex. Furthermore, there is a need for extensive research on intra-organizational collaboration within exercise of authority in social services.   Keywords: Collaboration, intra-organizational, social worker, social services. / Sammanfattning Titel: Samverkan är en framgångsfaktor Författare: Sascha Liiva och Jenny Nilsson Syftet med studien var att analysera samverkan inom socialtjänstens myndighetsutövning. I studien har vi genomfört sex kvalitativa forskningsintervjuer med socialsekreterare inom olika områden av myndighetsutövning, i flertalet kommuner. Vid analysering av intervjuerna användes en kvalitativ innehållsanalys. För att analysera resultatet tillämpades organisationskultur som teori samt handlingsutrymme och interaktion som teoretiska begrepp. Resultatet av studien visar att samverkan är något som ses som ofrånkomligt inom socialtjänsten. Detta både utifrån socialtjänstlagen och föreställningarna som finns hos arbetarna samt att samverkan krävs för att intervjupersonerna ska kunna göra sitt arbete. Vidare belyser resultatet att kommunens storlek och organisering är en påverkande faktor för att samverkan ska fungera, där det visar att det finns en fördel med samverkan i en mindre kommun. Det finns en närhet, både mellan kollegor, andra enheter och till chefer vilket har en betydelse för samverkan. Slutligen visar resultatet att de faktorer som ses som en förutsättning för samverkan, även kan vara de som är försvårande faktorer. Slutsatsen av detta arbete är att samverkan är viktigt samt att det finns ett behov av att samverkan fungerar, både för socialsekreterarna och för klienterna. Socialtjänsten har blivit alltmer specialiserad och klienternas problematik mer komplex. Vi ser därmed ett behov av vidare forskning avseende inomorganisatorisk samverkan i socialtjänstens myndighetsutövning.   Nyckelord: Samverkan, inomorganisatorisk, socialsekreterare, socialtjänst

Sociala medier har fått en stor betydelse för all interaktion som sker mellan människor, vilket har blivit tydligt även för socialsekreterare inom socialtjänsten. En av nackdelarna är just risken att uppleva hot och våld från klienter på sociala medier. Utsattheten kan innebära allvarliga konsekvenser för socialsekreterarens arbetsroll och arbetsplatsens möjligheter och förmågor till att kunna hantera klientvåldet. Arbetsplatsen har en viktig roll i att både skydda och stödja sina anställda mot hot och våld. Det är viktigt att arbetsgivare medger allvaret i hoten och vidtar åtgärder för att förebygga dem, samt ger adekvat stöd och resurser till de som redan har drabbats.  Syftet med studien är att undersöka enskilda socialsekreterares upplevelser av hot och våld från klienter på sociala medier, utsatthetens påverkan på arbetsrollen och varför sociala medier används som plats för kommunikation.  För att undersöka detta och för att få verksammas egna berättelser användes en kvalitativ intervjumetod som var av semistrukturerad art. För att analysera resultatet av intervjuerna gjordes en tematisk analys. Urvalet utgörs av socialsekreterare som jobbar inom socialtjänsten i någon svensk kommun och som har upplevt utsatthet av klientvåld på sociala medier.  Resultatet visar att klientvåldet på sociala medier är ett problem som påverkar socialsekreteraren, arbetsmiljön och organisationskulturen negativt. Det krävs förändringar för att stävja problemet kring klientvåld på sociala medier och vi har presenterat en del förslag för framtida forskning som kan bidra till ett förändrande arbete.

Stress i socialtjänsten påverkar inte bara individens välbefinnande utan har också en bredare inverkan på samhället som helhet. När socialsekreterare upplever stress och överbelastning kan det påverka deras förmåga att effektivt stödja och hjälpa klienterna. Det betonar vikten av att adressera stress inom socialtjänsten för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö och bättre resultat för samhället i stort. Den höga personalomsättningen och den höga arbetsbelastningen är två faktorer som bidrar till ökad stressnivå. Många socialsekreterare finner svårigheter att hitta balans mellan kravsamt resurser och menar att de inte får tillräckligt med stöd från ledningen. Socialsekreterare hittar olika typer av överlevnadsstrategier för att reducera stressen på arbetsplatsen. För att effektivt förebygga stressrelaterade hälsoproblem är det av betydelse att förstå de bakomliggande faktorerna (Arbetsmiljöverket, 2017). Med hjälp av litteraturöversikt kommer jag att undersöka vad studier visar kring friskfaktorer, vad som gör att socialsekreterare väljer att vara kvar på sina arbetsplatser trots en krävande arbetssituation.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare inom Ekonomiskt bistånd resonerar kring sin maktutövning samt vilka positiva respektive negativa aspekter som följer med yrkesrollen. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ metod och tillämpat fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på Ekonomiskt bistånd och därefter identifierat teman för analys. Studiens resultat presenteras utifrån en tematisk analys och analyseras utifrån begreppen handlingsutrymme samt Foucaults definition av makt.  Resultatet visar att socialsekreterare är medvetna om sin maktutövning och att denna kan vara både positiv och negativ beroende på hur makten används. Det finns både för- och nackdelar med att besitta makt, och hur makten betraktas grundar sig i socialsekreterarens tillämpning av den. I slutsatsen lyfter vi resultaten och betonar vikten av fortsatt kunskap inom ämnet. / The aim of the study is to investigate how social secretaries within Economic aid reason about their exercise of power and which positive and negative aspects come with the professional role. To investigate this, we have used a qualitative method and applied five semi-structured interviews with social secretaries at Economic aid and then identified themes for analysis. The study's results are presented based on a thematic analysis and analyzed based on the concepts of scope for action and Foucault's definition of power. The results show that social secretaries are aware of their exercise of power and that this can be both positive and negative depending on how the power is used. There are both pros and cons to having power, and how power is viewed is based on the social worker's application of it. In the conclusion, we highlight the results and emphasize the importance of continued knowledge within the subject.

The study aims to investigate social workers' experiences of cooperation with schools. The study is based on examining how social workers describe the school and school staff, as well as how social workers believe the school perceives them, in order to identify perceptions of each institution. Through this, factors that can inhibit and promote collaboration have been discovered. The theoretical approach of the study has been Serge Moscovici's theory of social representations and has been conducted using thematic analysis.The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six social workers and two first social workers. The results reveal that there are several ideas and representations that the social workers have about the schools. Additionally, there are descriptions of what the social workers perceive school staff believe and think about them. These beliefs and representations are both positive and negative in nature and they have been summarized into five main themes and two sub-themes: School staff are ignorant and emotional, High frustration and low authority: the social workers experiences with the sub-theme confidentiality inhibits and promotes, Different missions and perspectives, Us and them with the sub-theme The school´s view on relationships with the parents, and finally Social workers share experiences. There is a need for further research on the subject, where the theory of social representations is seen as useful. The study discusses the importance of additional research and provides tips, ideas, and thoughts for this purpose. / Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av samverkan med skolan. Studien grundar sig i att undersöka hur socialsekreterare beskriver skolan och skolpersonalen samt hur socialsekreterare tror att skolan upplever dem, för att på så sätt identifiera föreställningar om respektive institution. Genom detta upptäcks faktorer som kan hämma och främja samverkan. Studiens teoretiska ansats har bestått av Serge Moscovicis teori om sociala representationer och har genomförts med hjälp utav en tematisk analys. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där sex socialsekreterare och två förste socialsekreterare har deltagit. Det framkommer i resultatet att det finns ett flertal föreställningar och representationer som socialsekreterarna har om skolan. Dessutom framkommer det beskrivningar om vad socialsekreterarna upplever att skolpersonalen tror och tänker om dem. Dessa föreställningar och representationer är av både positiv och negativ karaktär, och har sammanfattats i fem huvudteman och två underteman: Skolpersonal är okunniga och emotionella, Hög frustration och låga befogenheter: socialsekreterarnas upplevelser med undertemat sekretessen hämmar och främjar, Skilda uppdrag och perspektiv, Vi och dom med undertemat Skolans syn på föräldrarelation och till sist Socialsekreterare delar upplevelser. Det finns ett behov av fortsatt forskning om ämnet, där teorin om sociala representationer ses som användbart. I studien diskuteras vikten av ytterligare forskning och ger tips, idéer och tankar till detta.

This paper aims to describe the social workers relationship / contact to the foster parents' own children in a foster home. The aim is also to understand a social workers perspective on foster parents' own children in the foster home. We wanted to find out how social workers relationship/contact to the foster parents own children looks like, which has shown to differ between municipality to municipality. The study has shown that the perspective on the own children in the family, differs from municipality to municipality and that the own children’s meaning for the foster home as a social contribution, has a varied meaning amongst social workers. Based on several theories and concepts we have analyzed our result we got from the interviews, we found out that social workers looks at and works differently with foster parents own children. We found out that social workers perspective on foster parent’s own children is, that they are a very important resource and they participate in the fostering of the foster child. It also became clear in our result that a paradox appears in social workers work when although they don’t have any regulated documents on how to work with the foster parent’s own children, they still experience that they are restricted in their work by the organization they work under.