Aim: The aim of the study is to describe how social entrepreneurs' establishment process and then identify the challenges and factors that social entrepreneurs should take into account when establishing abroad and what resources that have been used to tackle the various challenges. Research questions: How do social entrepreneurs establish operations abroad? What factors are important to consider for social entrepreneurs when establishing abroad? Witch resources can be used by social entrepreneurs to tackle the challenges that comes along when establishing abroad? Method: This is a case study and is investigating the case with social entrepreneurs' establishment process of the non-profit organization Happier Children in Morocco. Introspective method and qualitative research strategy were used to gather the empirical material. The study is based on an inductive approach. The study's choice of respondents consists of Swedish social entrepreneurs who established an orphanage in Morocco. Theory: The theories used in this study are Barriers during establishment abroad and Resources used during establishment abroad. Conclusions and results: This study showed that social entrepreneurs established a business/ projects in Morocco by first having a preparatory work. The preparatory work included planning, material collection and procurement, information retrieval, administrative applications and the establishment of a new wider network. Thereafter, the social entrepreneurs established their projects in Morocco. The periods for the social entrepreneur’s establishment process of the various projects and programs varied between three months to two years. During the establishment process of Happier Children, all of the social entrepreneurs experienced various challenges. These challenges caused stress, frustration, disappointment, lack of trust and cooperation, limited information availability and constant 7 barriers. It is therefore important that social entrepreneurs when establishing abroad should take into account factors such as differences in language, culture, business ethics, administrative support, the occurrence of corruption, inadequate access to information and the importance of a broad network and social capital

Syfte med denna uppsats är att få en bättre förståelse för vilka dessa organisationer och sociala entreprenörer som använder idrott som medel er. Jag önskar också utifrån teori förstå varför dessa organisationer uppstått. Då dessa organisationer arbetar tvärsektoriellt är det också intressant att veta hur de upplever samarbetet med den offentliga, privata och ideella sektorn. Utifrån teori kommer jag försöka förklara varför de upplever samarbetet som de gör.De flesta av aktörerna jag har intervjuat är inte en del av den traditionella idrottsrörelsen, eller upplever sig inte som en del av den, men de använder idrott som medel för att lösa olika samhällsutmaningar. Ofta samhällsutmaningar som traditionellt har varit välfärdsstatens uppgift. De har olika organisationsformer, och få av dem har medlemmar i traditionell mening. Jag har gjort kvalitativa intervju med sju sociala entreprenörer som alla har startat upp organisationer som vill lösa sociala utmaningar genom att använda idrott som medel. Intervjuerna visade att det som är utmärkande för dessa organisationer, är att de alla har olika organisationsformer. De samarbetar med både offentliga, privata och den ideella sektorn. Flera av intervjupersonerna tyckte samarbetet med det offentliga fungerade bra nu, men att det i början hade varit svårt att komma i kontakt med rätt förvaltning och rätt person i kommunerna. Det var också väldigt personbaserat om samarbetet eller kontakten fungerade. Flera av intervjupersonerna upplever att det är svårt att få till ett samarbete med idrottsrörelsen, och de upplever att idrottsrörelsen är skeptisk till dem. Samtidigt upplever flera att både det offentligas och idrottsrörelsens inställning till dem har blivit bättre de senaste åren. Flera tyckte det var enklare att få till samarbete med näringslivet.För att besvara problemställningen och syftet så har jag i bakgrunden gett en beskrivning av den historiska utvecklingen i civilsamhället, idrottsrörelsen och den statliga styrningen. Som teoretisk referensram har jag använt teorier om Nyinstitutionell teori, översättningsmodellen, teorin om organisatoriska mellanrum och teorin om hybrida organisationer. / The purpose of this study is to gain a better understanding of who these organizations and these social entrepreneurs who use sports as a means are. By using theory I will try to explain why these organizations emerges. As these organizations work across sectors, is it also interesting to know how they experience the collaboration with the public, private and non-profit sectors. Based on theory, I will try to explain why they experience the collaboration as they do.Most of the social entrepreneurs I have interviewed are not part of the traditional sports movement, or do not feel part of it, but they use sports as a means of solving various societal challenges, which traditionally have been the task of the welfare state. They have different forms of organization, and few of them have members in the traditional sense.I have done qualitative interviews with seven social entrepreneurs who all have started organizations that want to solve social challenges by using sports as a means. The interviews showed that what is characteristic of these organizations is that they all have different forms of organization. They collaborate with both the public, private and non-profit sectors. Several of the interviewees thought that the collaboration with the public sector worked well now, but in the beginning they had run into problems as getting in touch with the right administration and the right person in the municipalities. It was very person-based if the collaboration or relationship worked. Several of the interviewees feel that it is difficult to get a collaboration with the sports movement, and they feel that the sports movement is sceptical to them. At the same time, many feel that both the public sector's and the sports movement's attitude towards them has improved in recent years. They thought it was easier to get cooperation with the privat sector, the business community.To answer the purpose and the problem in this study, I have given a description of the historical development in civil society, the sports movement and in the Swedish governance. As a theoretical frame of reference, I have used theories of New Institutional theory, theory of organizational spaces and theory of hybrid organizations.

Studien syftar till att undersöka sociala entreprenörers attityd till risk och om riskattityden har något samband med karaktärsdraget altruism. Tidigare forskning jämför traditionella entreprenörer med sociala entreprenörer i relation till risk och har funnit olika resultat. En av anledningarna är att risk är komplext och kan undersökas på olika sätt. Dessutom varierar definitionen av socialt entreprenörskap mellan olika studier, områden och länder. Vår studie använder sociala entreprenörer som målgrupp utifrån en bestämd definition och tar genom en enkät reda på deras attityd till risk. Till följd av tidigare studier som riktat in sig på olika personligheter och karaktärsdrag inom vår målgrupp valde vi att studera karaktärsdraget altruism och dess påverkan på riskattityden. Studien undersöker på vilket sätt entreprenörernas grad av altruism kan vara kopplad till deras riskattityd. Insamlade data från 100 sociala entreprenörer används som underlag för Spearman r korrelationstester. Respondenternas svar på olika riskfrågor skapar ett riskindex som sedan analyseras mot deras svar på frågor om altruism. Resultatet visar att det finns korrelationer mellan vissa svar om altruism och riskindexet vilket betyder att altruism är en påverkningsfaktor för sociala entreprenörers riskattityd. Respondenterna visade sig vara relativt riskneutrala med tendens åt det riskaverta hållet mer än att vara risksökande. Vidare visar resultatet att kvinnliga och manliga sociala entreprenörer får vissa liknande samband och vissa helt olika. Dessutom finner studien fler samband mellan de respondenter som anser sig utveckla affärsmässiga lösningar på samhällsproblem jämfört med de som inte gör det. / The purpose of this paper is to examine if social entrepreneurs’ risk attitude is correlated to the specific characteristics of their altruism. Previous research has shown different results when comparing traditional entrepreneurs with social entrepreneurs in relation to risk. One of the reasons for this is that risk as a subject is complex and can be studied in many different ways. The definition of social entrepreneurship also varies between different research contexts and countries. The target group in our research is social entrepreneurs from a set definition, and with the use of a survey we find out their attitude towards risk. Previous research has also emphasized the importance of the target groups personalities, characteristics and other traits. Our study originated from the characteristic altruism and its effect on social entrepreneurs’ risk attitude. This study investigates in which way the degree of altruism can correlate to the risk attitude. Data from 100 social entrepreneurs is used to carry out Spearman r correlation in the data. The respondents answers to questions about risky situations created a risk index which was subsequently compared to their answers regarding altruism. The results showed correlations between a number of answers to the questions concerning altruism and the risk index, which means that altruism influence their risk attitude. The respondents turned out to be risk neutral with a tendency towards more risk averse than risk seeking. Furthermore, the results show that the female and male social entrepreneurs have some similar correlations and some with a distinct difference. There are also differences in the results between the respondents who answered yes and no to the question about whether or not they develop business solutions for social problems.This study is written and conducted in Swedish.

Podcaster är en alltmer populär verksamhet och har visat sig spela en betydande roll i sociopolitiska diskussioner. Studien syftar därför till att få en förståelse för vad som engagerar lyssnare av aktivistiska podcaster samt hur engagemanget i relation till sådana podcaster kan uttryckas. Genom att intervjua 16 lyssnare av aktivistiska podcaster i fokusgrupper kunde studien identifiera följande viktiga egenskaper för en podcasts innehåll: 1) Kopplad till lyssnarnas intressen & värderingar, 2) Pålitlig & genuin, 3) Lärorik, 4) Underhållande och 5) Aktuell. Studien identifierade också ett antal bakomliggande faktorer för dessa, exempelvis förstås att programledarnas personligheter och samspel spelar en viktig roll. Dessutom finner studien att en podcasts multimediala närvaro spelar en central roll för att engagera lyssnare. Slutligen förstås att lyssnares engagemang uttrycks i form av känslomässiga band och beteenden i relation till podcasten och dess programledare, något som kan leda till flertalet fördelaktiga företagsekonomiska effekter.

The aim of this study is to investigate pupils’ experiences of social entrepreneurship and entrepreneurial learning in upper secondary school, from a relational Special Needs Educational perspective. How pupils’ in difficulties are affected, and benefit from social entrepreneurship and entrepreneurial learning is of particular interest as well as how these approaches can be related to inclusive education. A qualitative method is applied through observations, dialogues and interviews with pupils’ at two different suburban upper secondary schools. The main results show that social entrepreneurship and entrepreneurial learning in most cases contribute to an inclusive education. However, all the pupils’ in the study expressed the most important factor for their learning to be the teacher. The empathy and concern shown by the teacher in social entrepreneurship was beneficial for meaningful inclusive education. If the processes of social entrepreneurship and entrepreneurial learning are the causes of the so called focal point, in which genuin communication take part, or if it is the teacher who is of decisive importance, or both, is difficult to discern from the results of this study. Analysis of the results hints that pupils’ in particularly difficult circumstances have problems to pass even if the education is given through social entrepreneurship and entrepreneurial learning. To help these students the school as an educational system would most likely have to undergo significant changes in order to avoid seeing pupils’ as being stuck in special educational needs but rather as individuals in need of genuin communication and interpersonal relations. / Studien syftar till att undersöka elevers erfarenheter av socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan, ur ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv. Specifikt undersöks hur elever i svårigheter påverkas och hur socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande kan relateras till inkludering. I studien tillämpas kvalitativ metod genom observationer, samtal och intervjuer av elever på två olika gymnasieskolor, en förortsskola och en förstadsskola. Resultatet visar att socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande bidrar till inkludering i de flesta fall. Emellertid uttryckte samtliga elever att det viktigaste för deras lärande var läraren. Samtliga elever ansåg att det empatiska förhållningssätt och omtanke läraren i socialt entreprenörskap hade gynnade lärandet. Om det är processerna i socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som bidrar till att underlätta förutsättningarna för att utbildningens sk brännpunkt, i vilken genuin mellanmänsklig kommunikation kan uppstå, eller om det är läraren som är avgörande för att detta ska ske eller både och är utifrån den studie som gjorts svårt att avgöra. Analys av resultatet antyder dock att elever i synnerligen svåra omständigheter även har svårt att klara undervisningen då socialt entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt tillämpas. För att hjälpa dessa elever skulle skolan som system troligen bl a behöva förändras till en organisation som istället för att se elever i behov av särskilt stöd se elever i behov av genuin kommunikation och mellanmänskliga relationer.

En dubbelsidig plattform är en typ av mellanhand som möjliggör interaktioner mellan två tydliga kundgrupper. Att som dubbelsidig plattform nå sin kritiska massa är vitalt för att överleva. En first mover är mer sannolik att uppnå överlägsna resultat i marknadsandelar, lönsamhet eller antal kunder jämfört med de företag som går in på marknaden senare. Att som dubbelsidig plattform först på sin marknad nå den kritiska massan är däremot ännu svårare eftersom möjligheten att imitera andra inte existerar. Tidigare forskning har konstaterat att dubbelsidiga plattformar ofta möter problem vid lansering på grund av att användare baserar sina förväntningar av plattformen på användare på andra sidan plattformen. Tidigare litteratur har dock inte undersökt hur detta ska lösas. I denna uppsats undersöks den dubbelsidiga plattformen Samarit. Samarit ämnar minska den utbredda ensamheten bland den äldre befolkningen genom att matcha ihop individer för att spendera tid med varandra. Användargrupperna består av köpare samt säljare, också kallade Samariter. Företaget kan betraktas som en first mover.  Syftet med denna studie är att förklara hur dubbelsidiga plattformar som är först på en ny marknad når sin kritiska massa genom att beskriva vilka variabler som påverkar potentiella användare att ansluta sig till plattformen. Med stöd i teori och tidigare forskning formuleras tolv hypoteser. Utifrån datainsamling och 222 respondenter estimeras sambanden genom regressionsanalys. Resultaten för potentiella köpare visar att misstro (−0.29), attityd (0.35), användbarhet (0.31) och subjektiva normer (0.17) påverkar intention till användning. Misstro (−0.29) och användbarhet (0.66) påverkar attityd till användning. Teknologisk beredskap (0.74) påverkar enkelhet vid användning. För potentiella Samariter påverkar kompatibilitet (0.16), indirekta nätverkseffekter (0.17), testbarhet (−0.18), nöje (0.31), attityd (0.29) och subjektiva normer (0.23) intention till användning. Misstro (−0.16), nöje (0.49) och användbarhet (0.18) påverkar attityd till användning. Teknologisk beredskap (0.69) påverkar enkelhet vid användning. Resultaten visar på en betydande skillnad mellan köpare och potentiella Samariter. Användargruppernas intention till att ansluta sig skiljer sig åt sig för en plattform av detta slag. Vissa variabler som är av stor vikt för ena användargruppen visar sig vara icke signifikanta för den andra användargruppen. Resultaten av studien kan således användas som riktlinjer för dubbelsidiga plattformsföretag som arbetar för att nå sin kritiska massa. De slutgiltiga modellerna presenterade i studien för att förutspå intention till användning anses därav bidra till forskningen gällande antaganden av en innovation i en ny typ av kontext där dagens forskning är bristfällig.

Instead of asking why governments in developing countries are not doing what (Western) governments can (or at least in the past could) be expected to do we may need to ask the questions of how governance empirically is provided and by whom. While the involvement of non-public actors within processes of governance is far from new, the increased interest in social entrepreneurship, both as a practice and scholarly, is. The aim of the present study has been to explore and describe the interface between social entrepreneurship and governance within regions of India. The study has been inspired by a case study research design, including a set of qualitative methods: A generated sampling frame has facilitated the selection of analytical units; The collection of data has been conducted by semi-structured interviews; The data has been analyzed by a comparative approach. Based on a broad analytical governance framework provided by Kooiman et al (2005a) three research questions have guided the analysis: 1. What arguments are provided by the examined social entrepreneurs for their intentional action? 2. May action taken by the social entrepreneurs in this study be understood as an expression of hierarchical governance, self-governance and/or co-governance, and if so, how? 3. How may action taken by the social entrepreneurs in this study be related to first-order governance (day-to-day problem-solving and opportunity creation), second-order governance (institutions) and/or third-order governance (principles)? The result of the study reveals how the action taken by the studied social entrepreneurs interface with several aspects of governance. The arguments presented for intentional action, related to the provision of collective goods to marginalized citizens, may be understood in relation to two themes: perceived government failures (as well as failures by traditional NGOs) and the self-perception of being “value-driven”. The data reveals strands of hierarchical-, self- and co-governance. The studied social entrepreneurs are understood to contribute to first-order governance. Their action is further suggested to be challenging existing institutions in the long-run and perhaps also dominating principles guiding the “governance of governance”.

Bakgrund: Impact investment är en ny finansieringsform, som med sitt ursprung och framväxt i både USA och Europa nu spridits till Sverige. Fenomenet beskrivs inom populärvetenskapen som investeringar med avsikten att generera en mätbar samhällsmässig och/eller miljömässig avkastning tillsammans med en finansiell avkastning. I Sverige har impact investment sedan bara några år tillbaka uppmärksammats av svenska aktörer som har börjat arbeta med investeringsformen. Fenomenet kan ses som en idé som överförts till ett nytt sammanhang, därden har uppmärksammats och blivit till verksamhetsaktiviteter. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för fenomenet impact investment i Sverige och att analysera på vilket sätt impact investment har formats av sitt sammanhang. Metod: Studien har en hermeneutisk forskningsansats och har genomförts med en kvalitativ metod. En intervjustudie har utförts med totalt sju nyckelpersoner inom det svenska organisationsfältet för impact investment. Internationella rapporter om fenomenet har även använts för att kartlägga de aktiviteter som genomförts i de länder som ingår i studien. Slutsats: Studien visar att impact investment har flera olika innebörder i Sverige. Impact investment har formats av sitt sammanhang vilket har resulterat i att impact investment har översatts av nya hybridorganisationer i samhället. / Background: Impact investment is a new funding that has its origin and growth in both the USA and Europe. It is now emerging to Sweden. The phenomenon is described in the popular science literature as investments with the intention to generate measurable social and/or environmental impact along with a financial return. In Sweden impact investment has been observed for only a few years. Swedish operators have started to use the funding and the phenomenon can be understood as an idea that has moved to a new context, where it has been noticed and used in operational activities. Aim: The aim of the study is to create an understanding of the phenomenon impact investment in Sweden and to analyse in what way impact investment has been formed by its context. Methodology: The study has a hermeneutic research approach and has been conducted with a qualitative approach. The study has been realized with a total of seven key figures in the Swedish organizational field of impact investment. International reports of the phenomenon have been used to track the activities conducted in the countries included in the study. Conclusion: The study shows that impact investment has many different meanings in Sweden. Impact investment has been formed by its context and has been translated by new hybrid organisations in the society.

This study centers on an exploration of the similarities and differences between social enterprises, commercial enterprises and public sector teams that operate within the same market. The study seeks to contribute to the establishment of social entrepreneurship theory by furthering knowledge of the boundaries of social entrepreneurship. The contextual influence on the development of social entrepreneurship theory is becoming increasingly well understood. As such, different theoretical streams are accounted for and systematically structured into a model containing four contextually anchored approaches, two American and two European, which compares their structures according to eight characteristics. It is on the basis of this model that three cases, one social enterprise, one commercial enterprise and one public sector team all operating towards work integration activities and placements for the long term unemployed are presented and analyzed from two perspectives: one focusing on how they compare to the characteristics and the other on how they compare to the approaches in their entirety. It shows how there are many similarities between the three cases that are lost when compared to each approach. Furthermore, the analysis discovered a limitation within existing social entrepreneurship models, as none of the models turned out to be fully applicable in a Swedish context. Therefore, this study proposes a tentative model for a Nordic approach, rooted in the specific socioeconomic and institutional context of the Nordic states.

Background: The world’s population is confronting challenges related to sustainability. Businesses can and should contribute to solving these challenges, through their activities. Social entrepreneurs are the driving force of scaling social enterprises, through which economic and social value can be maximized. Hence, it is important to understand the leadership factors that shape a social entrepreneur’s capability to lead scaling processes. Purpose: To explore the role leadership factors play in social entrepreneurs’ capability to scale social enterprises Method: Ontology- Relativism; Epistemology- Social constructionism; Strategy- Qualitative, Exploratory; Design- Inductive, Grounded theory; Data collection- 11 Semi-structured interviews; Sampling- Purposive, Snowball; Data analysis- Grounded analysis. Conclusion: Several leadership factors, including background, personality characteristics and skills, motivation, team, work environment, networks and partnerships, environmental forces, and underlying factors, are identified as shaping social entrepreneurs’ capability to scale. By acknowledging not only multiple leadership factors but also on what level they exist and how they are connected, novel insights about social entrepreneurs’ capability to scale are offered.