Denna c-uppsats handlar om hur de äldre invandrarnas sociala liv påverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att få en djupare kunskap och förståelse för de äldre invandrarnas sociala situation samt deras förväntan på äldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex äldre invandrare från Bosnien och Somalia. En jämförelse mellan de båda grupperna redovisades inom olika teman, umgänge, de närstående, åldrandet och hemlängtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrån ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nätverk och socialt stöd. De båda grupperna hade kommit till Sverige på grund av krig i sina hemländer, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly från hemlandet. Det visade sig i denna begränsade undersökning att de äldre invandrarna från Bosnien var mer integrerade i det svenska samhället, de hade ett mer fungerande socialt nätverk än äldre somalier. Gemensamma var de stora och svåra omställningarna efter migrationen samt behovet av emotionellt och praktiskt stöd från anhöriga, vänner och omgivningen.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som används. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var svårt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svårt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lättare förstår dem. De verktyg som förskollärarna använde för att underlätta dessa barns vardag och även för att försöka bygga upp ett socialt samspel och en kommunikation mellan barnen var bland annat tecken som stöd och bilder.  Att använda bildschema med bilder som synliggör allt som ska ske under dagen var väldigt viktigt för dessa barn och det arbetades det mycket med på förskolorna. För de här barnen är det viktigt med rutiner, struktuerad miljö och ett särskilt rum dit de kan gå och " tanka" ny energi. På de flesta förskolor hade dessa barn en assistent vilket förskollärarna upplevde som positivt då de kan erbjuda den bästa förutsättningen för barnet att utvecklas på. Trots att barn med autism har svårigheter att utveckla sociala relationer och att kommunicera betonade förskollärarna att det är viktigt att dessa barn känner sig som " en i gruppen".

Abstrakt Studien syftar till att undersöka vad som stärker respektive hämmar motivationen till drogfrihet hos personer med missbruk samt vilken relevans identitet och socialt nätverk har för den processen. Tidigare forskning har visat på vikten av motivation för att möjliggöra de förändringar som krävs för att kunna lämna missbruket bakom sig. Denna studie är av explorativ induktiv karaktär med kvalitativa intervjuer som utgångspunkt. Fem intervjuer utfördes med individer på HVB- eller LVM-hem som haft ett självutnämnt missbruk under minst fem år. Resultaten visade att samtliga deltagare beskrev sig själv som ensamma efter att de sagt upp kontakten med majoriteten av sina vänner. Ju längre de varit i missbruket desto svårare var det för dem att förstå vem de var innan och vem de skulle komma att bli under avhållsamhet. Orsaken till att deltagarna ville bli drogfri berodde till största del på familjemedlemmar som de inte ville skada mer. Mindre fokus lades på deras personliga fördelar som avhållsamhet skulle kunna innebära. Några av deltagarna upplevde sig själv som värdelösa, en last för samhället och samtliga inom familjen.

ABSTRAKTBasic, A & Andric, Z. Socialpedagogiskt arbetssätt och förhållningssätt i skolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap (15hp). Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2020. Syftet med uppsatsen är att utforska och analysera socialpedagogiskt arbetssätt, samt hur den åskådliggörs i socialpedagogernas arbete i skolan. Syftet är även att göra en undersökning gällande vilka förutsättningar och hinder som bidrar och är påverkningsfaktorer, samt ansluta gemenskap och sociala relationer. Studiens underlag har undersökts utifrån de tre teoretiska termerna, socialpedagogiskt arbetssätt och tillvägagångssätt, socialt nätverk och sammanhållning. I denna studie intervjuades en rektor och tre socialpedagoger. När intervjuerna och transkriberingarna genomfördes användes meningskoncentrering som underlag för att behandla svaren. Det slutliga resultatet visar att inga socialpedagoger har en konkret definition av sitt arbete, men alla tre socialpedagoger uppfyller rektorns förväntan. I skolmiljön arbetar socialpedagoger med eleven i centrum, de anpassar sitt arbetssätt baserat på elevens behov och alla kvalifikationer de har fått under arbetslivet. Socialpedagogernas arbete bygger på att stärka elevernas sociala nätverk och samverkan. Samtidigt som samarbetet med andra professioner och verksamhetens mål är en utmaning som påverkar deras tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis är det många elever som lever under svåra omständigheter, därför är skolan en plats där de ska känna sig trygga och kunna bygga relationer med socialpedagoger som hjälper dem på vägen. Fler skolor bör anställa socialpedagoger, eftersom denna profession erhåller en skicklighet i att fylla ut de andra yrkena, tillgodoser elevernas behov och hittar rätt verktyg för att stärka deras välbefinnande.Nyckelord: Social utbildning, socialpedagogiskt arbete, socialt nätverk, samhörighet / ABSTRACTBasic, A & Andric, Z. Social pedagogical work and approach in school. Thesis in Disability- and rehabilitation science (15hp). Malmö University: Faculty od Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of this work is to explore and analyze the social pedagogical way of working, as well as how it is illustrated in the work of the social pedagogues in the school. The purpose is also to make a study of the conditions and obstacles that contribute and are influencing factors, as well as connecting community and social relations. The basis for the work has been investigated on the basis of the three theoretical terms, social pedagogical approach and approach, social network and cohesion. In this study, one principal and three social educators were interviewed. When the interviews and transcripts were carried out, meaningful concentration was used as a basis for processing the responses. The final result shows that no social educators have a concrete definition of their work, yet all three social educators meet the principal's presumption. In the school environment, social educators work with the pupil at the center, they adapt their way of working based on the pupil's needs and all the qualifications they have gained during working life. The work of social educators is based on strengthening the students' social network and togetherness. At the same time as the collaboration between the various professions and the business position, it is a challenge and affects their approach. The summary of the work is that many students live in difficult circumstances, which is why the school is a place where they should feel safe and be able to build relationships with social educators who will help them along the way. More social educators should get a job in school, because social educators receive a skill in filling out the other professions, in a way to meet the needs of students and find the right tools to strengthen their well-being.Keywords: Social education, social pedagogical work, social relationship, fellowship

Ett socialt nätverk är något vi bär med oss hela livet och som växer med tiden längre in på livet. Syftet med vår studie är att undersöka immigranter från Syriens nätverk när de kommer till Sverige. För oss blir det viktigt att förstå hur nätverk också kan skilja sig åt beroende på olika faktorer. Jämförelserna i detta arbete kommer att centraliseras till kön och utbildningsbakgrund kopplat till den enskilde individens nätverk. För att få fram ett resultat till vår frågeställning valde vi att intervjua tre män och tre kvinnor som immigrerat till Sverige från Syrien där de alla har olika utbildningsbakgrunder. I vår undersökning ville vi lyfta informanternas historia och detta gjorde vi med hjälp av en SNA- analys tillsammans med den kvalitativa forskningsmetoden för att få fram ett resultat kring vad som skiljer sig i deras berättelse. Studiens resultat visar på att nätverken skiljer sig åt beroende på kön men knappt någonting beroende på deras utbildningsbakgrund. Kvinnorna i studien hade ett mycket begränsat nätverk där kontakterna endast bestod av nära familj, bekanta och vänner. Männen däremot hade ett mycket brett nätverk som bestod av bekanta, tidigare kollegor, familj, vänner osv. Detta resulterar till att männen troligtvis med hjälp av sina tidigare kontakter i Sverige lättare kan ta sig in i den svenska arbetsmarknaden än vad en kvinna kan. / A social network is something we carry with us throughout life and that grows with time.The purpose of our study is to examine immigrants from the Syrian network when theycome to Sweden. For us, it is further important to understand how networks can differdepending on different factors. The comparisons in this study will centralize around genderand educational background, in relation to the individual’s network. To get a result to ourresearch question, we chose to interview three men and three women who immigrated toSweden from Syria, with different educational backgrounds. In our research we wanted tobring forward the informant history, and we did this through a SNA-analysis together withthe qualitative research method we chose, to get a result on what differs in their stories. Theresults of the study show that the networks differ depending on gender, but there was barelyan effect depending on their educational background. The women in the study had a verylimited network where the majority of the contacts were close family members,acquaintances and friends. On the other hand, the men had a broader network that consistedof acquaintances, former colleagues, family, friends etc. This results in the men having aneasier time getting into the Swedish labour market, by using the help of their formercontacts, compared to women.

The purpose of the study is to investigate how immigrant performing artists have entered the Swedish labour market in the Swedish performing arts profession. Four main questions were considered in the study: 1) Who, and in what capacity, contributed to the artist’s professional success in Sweden, 2) How the artists’ social and cultural capital has contributed to their success, 3) What role does social networking play in the success of these artists, 4) What type of barriers have the artists encountered.Two career theories were applied in the study: Careership theory and the Social Cognitive Career Theory. The qualitative data for the study was acquired through seven interviews. Methods used for analysis were social network analysis of ego-net in combination with analysis of the interview content. The main conclusion from the results of the analysis show that the use of social networks with the right type of contacts and the social and cultural capital of the artists was instrumental in their ability to succeed in the performing arts profession in Sweden. Barriers to establishment in the performing arts profession in Sweden include gatekeepers, normative exclusion, and lack of profession specific language skills.

SammanfattningExamensarbetet behandlar hur långtidsarbetslösa med stöd och insatser kan komma i arbete.Syftet var att identifiera framgångsfaktorer och dilemman när långtidsarbetslösa med hjälpav medlande och stödjande insatser kommer till en ny anställning. Våra frågeställningar var:Vilka framgångsfaktorer identifierar handledarna i sitt arbete med deltagarnasarbetssökande? Vilka dilemman föreligger i handledarnas arbete med deltagarnasarbetssökande? Teoretiska begrepp som används är socialt stöd (House 1985), habitus,kapital och fält (Bourdieu 1994) och begreppet arbetsmarknadsintermediär (Benner 2002).En kvalitativ metod valdes och halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguidegenomfördes med åtta verksamma handledare.Resultaten tyder på att framgångsfaktorer är att stödja de långtidsarbetslösa deltagarnassjälvkänsla och öka deras kunskap om arbetsmarknaden. Vidare är det betydelsefullt att fåförståelse för rekryteringsprocesser och sociala koder. En annan framgångsfaktor som lyftsär att underhålla och expandera den arbetssökandes och handledarens sociala nätverk. Inomdessa framgångsfaktorer identifieras dilemman som handledarna får hantera, såsomdeltagarnas kunskapsnivåer, sociala förmågor och självkänsla. Andra dilemman ärarbetsgivares attityder och Arbetsförmedlingens regleringar.Nyckelord: Attityder, intermediär, långtidsarbetslös, socialt nätverk, socialt stöd.

Companies may need an infusion of capital for a multifold of reasons. The importance of capital needed for innovation applies not only to large companies but also to start-ups. In recent years crowdfunding has evolved and become a common alternative for entrepreneurs to finance their start-up. Research about crowdfunding is still in its infancy, and few articles about crowdfunding has yet been published. The purpose of this paper is to examine how social media influences crowdfunding as a communication and marketing channel. The paper is based on a quantitative research strategy, with data regarding 156 campaigns, featured on Kickstarter.com. The outcome of this paper shows that many campaigns used social media to market the campaign. On the contrary not all campaigns used all examined social media. Some social media were more commonly used than other, such as Facebook or Twitter. The outcome of the paper however shows that the number of updates made on the campaigns site does not have any connection regarding the funding level. It can furthermore be other factors that play a crucial role whether or not a campaign reaches its funding goal.

<p>Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.</p>

The purpose of the study isto,based on network theory, systems theory and development ecological systems theory,understand parent’sexperiences of having children with autismspectrum, as well as understand the importance of social networksfor the parents. All of the intervieweeswere mothers. The results showed that it is important to parentsto have contact with other parents who are in the same situation as them. Many of the interviewees had a small social network. The parents have tostruggle to get the support they are entitled to and thereforetheyfeel likethe "annoying" parent. Some of the parents felt that they are socially isolated and do not have the energy to maintain asocial life. In some cases,thesurrounding had a lack of patience and understanding for the families with children with autismspectrumand the family did not have the energy to keep in touch with them.The resultsalso showed that all the interviewees have previously had difficulties in the cooperation with the school butithas slowly gotten better, which may be because the mothers have to be the "annoying" parents who require their rights to theirchildren.