Sammanfattning En lägre grad av upplevd trivsel vid universitet är ett relativt vanligt fenomen bland studenter, som kopplas till bland annat psykisk ohälsa, stress och dåliga betyg. Syftet med föreliggande studie var att belysa studietrivseln bland olika klasstorlekskategorigrupper som uppger sig att vara i genomsnitt extroverta. Frågeställningar relevanta för att besvara syftet var: Finns det en skillnad i genomsnittligt självskattad studietrivsel mellan olika klasstorlekskategorier? Går det att predicera studietrivsel beroende på antalet studiekamrater en student läser tillsammans med? Finns det en korrelation mellan studietrivsel och till vilken grad individen har ett stort socialt nätverk? Finns det ett positivt samband mellan personlighetsdraget extraversion och storleken på det sociala nätverket? I studien användes en webb-enkät som deltagarna fick besvara via en länk på Facebook. I studien deltog 100 deltagare, varav 66 kvinnor, 32 män och 2 "icke-binär".  Enkäten bestod av fyra delar med fyra olika mätinstrument – självskattad studietillfredställelse/studietrivsel påståenden användes för att mäta deltagarens upplevda trivsel med sin studiesituation, Socialt nätverk (AVSI - Availability of Social Integration Questionnaire) användes för att mäta antalet studiekamrater i klassen som deltagaren kände sig ha socialt stöd ifrån i klassen, och Extraversionsskalan ifrån (TIPI- The Ten Item Personality Inventory) användes för att mäta deltagarens grad av personlighetsdraget extraversion. Resultatet visade att studiens stickprov i högre grad hade personlighetsdraget extraversion. En ANOVA för oberoende mätningar indikerade att det fanns en signifikant skillnad i självskattad studietrivsel mellan klasstorlekarna. Korrelationsanalys indikerade att det fanns en koppling mellan studietrivsel och socialt nätverk. Regressionsanalys visade att klasstorlek var prediktor för studietrivsel. Endast 7,3 % av variansen i studietrivsel kunde förklaras av variansen av prediktor-variabeln klasstorlek, vilket är lite. Studiens resultat indikerar att studenter trivs mer i somliga klasstorlekar än i andra. / Abstract A lower degree of experienced satisfaction is a common phenomenon among university students and is associated with negative outcomes like mental problems, stress and poor grades. The aim of this study was to investigate self-reported study satisfaction amongst students in different class size categories, which in average reports themselves as extrovert, at different universities across Sweden. The four questions that this study intended to answer were: Is there a difference between students' average study satisfaction depending on the class size? Can study satisfaction be predicted depending on class size? Is there a correlation between study satisfaction and the number of friends that the student perceives he or she have in the class? And is there a positive correlation between the personality trait extraversion and the number of friends that the student perceives he or she have in his/hers social network? The study was a quantitative web -survey that participants answered via Facebook. The study involved 100 participants, 66 women and 32 men and 2 "non-binary". The survey was composed of three parts consisting of three separate measuring instruments – Study satisfaction Questionnaire was used to measure the participants’ sense of study satisfaction, Availability of Social Integration Questionnaire (AVSI) measured the participants’ quantity of classmates in the class and Ten Item Personality Inventory (TIPI) was used to estimate the personality trait extraversion.   The results show a correlation between the personality trait extraversion and social network. The regression showed that class size is a predictor for study satisfaction for students. Only 7,3 % of the variance in study satisfaction could be explained by the variance of the variable class size, which is not much.  The study's results show that in some class sizes students feel more study satisfaction then in others.

Att bemöta psykisk ohälsa i människobehandlande organisationer är vanligt förekommande. För den professionella är det viktigt att ha en förståelse för vilka möjligheter och begränsningar som individen står inför. Detta för att kunna erbjuda ett gott bemötande och göra en rättvis bedömning. Oförståelse om psykisk ohälsa leder till felaktiga bedömningar och en ökning i stigmatisering. Syftet med denna studie är att undersöka ur ett narrativt perspektiv hur individer med psykisk ohälsa subjektivt beskriver den sociala omgivningens relevans i deras kamp mot psykisk ohälsa genom att granska fem självbiografier. Detta görs med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Empirin belyses med en Interaktionistisk teori om jaget, dramaturgiskt perspektiv och begreppet stigmatisering. Resultatet redovisas med hjälp av citat ur självbiografierna och analyseras under fem teman; ensamhet, att dela med sig av sin sjukdom, självbild, dåligt bemötande samt skam och skuld. Resultatet visar att berättarna upplever ett stöd av sin sociala omgivning när de blir bemötta med förståelse, stöttning och uppmuntran på rätt villkor. Vissa av berättarna upplevde att uppskattning gav dem en bättre självkänsla medan andra mådde sämre av beröm. Vidare visar resultatet att ett behov av stöd endast beskrivs under kristillfällen och när berättaren inte upplever att de har någon att kontakta. Berättarna beskriver övergripande negativa självbilder till följd av stigmatisering och dåligt bemötande utifrån deras sjukdom vilket också orsakar svårigheter i att tala om sitt tillstånd. I narrativen framställs de närmsta relationerna som källor till känslan av ensamhet och stöd. Den allmänna omgivningen framställs i relation till rädsla för stigmatisering och dåligt bemötande. Narrativen är konstruerade på ett sätt där berättaren framställs som både överlevare, offer, hjälte och bov vilket vidare visar på en komplexitet med psykisk ohälsa. Vi anser att detta resultat visar på hur psykisk ohälsa och dess möjligheter och begränsningar är högst individuellt och innebär olika svårigheter för olika individer. Som professionell behövs en bättre kunskap för att kunna bemöta individen där han eller hon är nu och arbeta med empowerment. En bättre kunskap hos professionella kan hjälpa att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

<p>Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna. Studien följde kvalitativ metod. Intervjuer gjordes med två flyktingföräldrar som tidigare har levt gömda med sina familjer och med två personer som har erfarenhet av att arbeta med gömda flyktingfamiljer. Studiens resultat analyserades utifrån ett mångdimensionellt perspektiv med hjälp av generell systemteori, kristeori och maktteorier. Resultatet av studien visade att gömda flyktingfamiljers praktiska livssituation upplevs som svår. Av rädsla för att bli upptäckta undviker flyktingarna att ta kontakter med omgivningen. Familjerna upplevs vara helt eller delvis maktlösa inför att kunna förändra sin situation. Situationen som gömd flykting uppfattas ha påverkat familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa negativt och långsiktigt. Efter uppehålls-tillståndet upplevs känslor som utanförskap samt förändrade personlighetsdrag hos flyktingarna.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv. Genom deltagande i föreningar skapas sociala nätverk, gemenskap och trygghet.</p>

<p>Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts. De slutsatser som framkommit är att Samhälls- och kulturanalytiker ackumulerat socialt kapital genom att de nyttjat och utvecklat sitt sociala nätverk, sökt arbete via de informella och formella sökkanalerna, konstruerat ett bra CV och utfört olika typer av uppdragsarbete. En Samhälls- och kulturanalytiker verkar inom en rad olika arbetsmarknadssegment, både inom den privata och offentliga sektorn.</p>

<p>Coronary artery bypass grafting (CABG) föregås av en väntetid som kan vara påfrestande för patienten i och med att en hjärtkärlsjukdom är ett livshotande tillstånd. Effektivi-sering inom sjukvården har lett till förhållandevis korta vårdtider efter detta ingrepp. Med tanke på den relativt långa rehabiliteringsfas som följer läggs mycket av ansvaret för återhämtningen på patient och dennes närstående i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att socialt stöd hade en positiv effekt på välbefinnan-det för patienter i samband med CABG-operation. Socialt stöd gavs i olika grad i form av emotionellt, informativt eller instrumentellt stöd, av sjuksköterska och närstående. De närstående utgjorde den viktigaste källan till stödet. Vissa patientgrupper hade större behov av socialt stöd än andra. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa utsatta grupper och försöka tillgodose deras behov av utökat stöd. Vidare forskning bör göras för att se hur detta utökade stöd bör utformas för att ge bäst effekt.</p>

Coronary artery bypass grafting (CABG) föregås av en väntetid som kan vara påfrestande för patienten i och med att en hjärtkärlsjukdom är ett livshotande tillstånd. Effektivi-sering inom sjukvården har lett till förhållandevis korta vårdtider efter detta ingrepp. Med tanke på den relativt långa rehabiliteringsfas som följer läggs mycket av ansvaret för återhämtningen på patient och dennes närstående i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att socialt stöd hade en positiv effekt på välbefinnan-det för patienter i samband med CABG-operation. Socialt stöd gavs i olika grad i form av emotionellt, informativt eller instrumentellt stöd, av sjuksköterska och närstående. De närstående utgjorde den viktigaste källan till stödet. Vissa patientgrupper hade större behov av socialt stöd än andra. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa utsatta grupper och försöka tillgodose deras behov av utökat stöd. Vidare forskning bör göras för att se hur detta utökade stöd bör utformas för att ge bäst effekt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv. Genom deltagande i föreningar skapas sociala nätverk, gemenskap och trygghet.

Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna. Studien följde kvalitativ metod. Intervjuer gjordes med två flyktingföräldrar som tidigare har levt gömda med sina familjer och med två personer som har erfarenhet av att arbeta med gömda flyktingfamiljer. Studiens resultat analyserades utifrån ett mångdimensionellt perspektiv med hjälp av generell systemteori, kristeori och maktteorier. Resultatet av studien visade att gömda flyktingfamiljers praktiska livssituation upplevs som svår. Av rädsla för att bli upptäckta undviker flyktingarna att ta kontakter med omgivningen. Familjerna upplevs vara helt eller delvis maktlösa inför att kunna förändra sin situation. Situationen som gömd flykting uppfattas ha påverkat familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa negativt och långsiktigt. Efter uppehålls-tillståndet upplevs känslor som utanförskap samt förändrade personlighetsdrag hos flyktingarna.

Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.