No description available.

Studiens syfte var att undersöka unga svenskars anledningar samt erfarenhet av migration från Sverige till Barcelona, Spanien, och såvida de kan tänka sig att permanent bosätta sig utomlands. Forskning inom migration finns det gott om, dock saknas kvalitativa studier som fokuserar på svenska ungdomars motiv till utlandsflytten. Studiens teoretiska ramverk bygger på fyra perspektiv; ”Push-pullteorin” som handlar om olika faktorer som har dragit individen till den nya orten samt ifrån ursprungsorten, ”socialt nätverksteorin” som behandlar frågan om huruvida ens kontaktnätverk kan påverka beslut inför en sådan flytt, ”platsanknytningar” som berättar om hur vi känner inför olika platser och hur pass mycket man känner en anknytning till platsen ifråga sett ur olika dimensioner, samt ”identitet” där jag undersöker om informanternas identitetsbygge kan vara en drivkraft i beslutsprocessen. Studiens data består av 8 informanter som har intervjuats i Barcelona. Samtliga informanter är svenska kvinnor och män mellan 21–28 år. Studien visar att anledningen till deras flytt till Barcelona var att de behövde en ny start i livet. De ville hitta sig själv, utvecklas samt få uppleva något mer, något nytt. De förklarar att de flyttade ifrån Sverige för att få kunna vara vem man vill och göra vad man vill utan en massa normer som begränsar ens handlingsutrymme. Push-faktorer dominerade således i beslutsfattandet. Sociala nätverksteorin verkar ha en stor påverkan på deras flytt då alla har flera vänner som har flyttat utomlands. Nästan alla kunde tänka sig att permanent bosätta sig utomlands och det som då skulle vara den främsta orsaken var om de skulle inleda ett förhållande med någon som bor i utlandet. En annan anledning skulle vara jobbet/karriären.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevd psykisk och social hälsa vid ledarledd fysisk aktivitet. Variablerna kön, utbildningsnivå, ansedd månadsinkomst samt upplevd fysisk hälsa vid start undersöktes för att se eventuell påverkan på resultatet.  Metod: På Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm genomförs ”hälsoprojektet” varje vårtermin sedan 2005. Projektet är ett samarbete mellan GIH och kommuner i Stockholms län där hälsopedagogstudenter leder fysisk aktivitet under åtta veckor för seniorer som frivilligt anmält intresse. Till denna studie tillhandahölls data från 189 seniorer som deltagit i 2016 års hälsoprojekt, efter bortfall inkluderades data från 178 seniorer. Kvantitativ metod användes då data bearbetades utifrån insamlade enkäter som sedan analyserades med statistisk. Resultat: Studiens resultat visade att ledarledd fysisk aktivitet i grupp, två gånger per vecka under åtta veckor påverkade den upplevda psykiska hälsan positivt med en signifikant skillnad (p = 0,001). Gällande det upplevda sociala nätverket sågs ingen signifikant förändring efter interventionen. Slutsats: Denna studie stödjer tidigare forskning som visat att seniorer mår psykiskt och fysiskt bättre av fysisk aktivitet. Efter endast åtta veckors intervention sågs här signifikant förbättring i upplevd psykisk hälsa oberoende av kön, ålder, utbildning samt ansedd månadsinkomst. Fysisk aktivitet i grupp är en kostnadseffektiv lösning i det hälsopromotiva och preventiva arbetet som bör användas och prioriteras i hela samhället.

No description available.

Våld i nära relation är ett stort samhälleligt problem. Både kvinnor och män utsätts för våld men kvinnor drabbas i större utsträckning av våld av allvarlig karaktär. En av mannens strategier för att kontrollera kvinnan är att isolera henne från omvärlden. Denna studie handlar om det sociala nätverket och vilken betydelse det kan ha för en våldsutsatt kvinna. Studien bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma inom kvinnojour samt kommunal verksamhet som arbetar mot våld. Det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av konventionell innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att det sociala nätverket på olika sätt är av stor betydelse för en våldsutsatt kvinna. Det som var tydligt återkommande var att kvinnor i regel blir väldigt isolerade och upplever en stor ensamhet samt att barnen kan påverka huruvida kvinnan väljer att lämna eller stanna kvar i relationen. Kvinnor som inte har något arbete, lever i ett missbruk eller invandrat till Sverige upplevs enligt yrkesverksamma befinna sig i en extra utsatt och sårbar situation.

Idag lever vi i ett samhälle som drabbats av en ensamhetsepidemi där de värst drabbade är äldre människor över 60 år. Ensamheten påverkar oss människor mentalt och fysiskt, vilket kan vara en faktor som leder till en mer fortgående mental åldringsprocess men även en tidigare bortgång. Detta arbete syftar till att utforska hur en användarcentrerad designprocess kan bidra till att öka sociala nätverk hos äldre. Studien bygger på litteratursökning, kvalitativa intervjuer och observationer med äldre över 65 år. För att avgöra vem som känner sig ensam gjordes en `UCLA Loneliness Scale´ som vanligtvis används i forskningssyfte för att mäta ensamhet. Designarbetet består av en förstudie (intervju, observation och autoetnografi) och designprocess som innefattar kravspecifikation och idegenerering. Arbetet resulterade i ett produktförslag i form av en brosch som bärs av användaren. Tanken är att den ska ge en känsla av tillhörighet vilket kommer minska känslan av ensamhet eller till och med förhindra förekomsten av ensamhet hos användaren. Produkten är avsedd för kommande generationer och utesluter inte digital utveckling. / Today we live in a society affected by an epidemic of loneliness where the worstaffected are  older people over 60 years. Loneliness affects us people mentally and physically, which can be a factor that leads to a more progressive mental aging process but also earlier death. This work aims to explore how a user-centered design process can contribute to incease social networking amongst elderly people. Research strategy involves literature search, qualitative interviews and observations with elderly over 65 years. Design work consists of survey methods (interview and observation) and design process, which includes requirements specification and idea generation. To determine who feels lonelly, a ´UCLA Loneliness Scale´ was made, which is commonly used in research studies to measure loneliness. Design work consists of research methods (interview, observation and autoetnography) and design process, which includes requirements specification and ide generation. The work results in a product proposal in the form of a badge that is used as an accessory. This would give the user a sense of belonging and reduce the feeling of loneliness or prevent the feeling of loneliness. The product is intended for future generations and does not exclude digital development.

I en tid av prövningar och motgångar för världens folk på grund av coronapandemin har ensamhet och isolering både upplevts och diskuterats. Dessa sociala problem kan påverka vem som helst, men, som coronaviruset, slår det extra hårt mot de redan utsatta - de äldre. Med hjälp av ett nätverksteoretiskt perspektiv undersöker författarna hur mycket, om överhuvudtaget, kvalitén på äldres relationer påverkar känslor av ensamhet och isolering. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer intervjuades fem äldre personer mellan åldrarna 70 och 89. Sedan på ett tematiskt sätt har studieförfattarna delat upp och analyserat med hjälp av nätverksteortiska begrepp. Resultatet visade att kvalitén på den äldres relationer korrelerade med deras känslor av ensamhet och social isolering. Författarna fortsätter med att diskutera vikten av det sociala nätverket, vilka känslor de äldre delar och vilka de inte delar med varandra. Slutligen avslutas studien med en allmän diskussion om vilka implikationer studieresultaten kan ha för det framtida sociala arbetet och den sociala omsorgen. / In a time of great trial and hardship for the people of the world due to the covid-19 virus, loneliness and isolation have been keenly felt and talked about. These social problems can affect anyone, but, like the virus, it particularly strikes hard on the already fragile - the elderly. From a network theory perspective, the authors investigate how much, or if at all, the quality of the relationships of the elderly affect feelings of loneliness and isolation in said group. Using qualitative measures, we interviewed five elderly people between the ages of 70 and 89 using a semi-structured interview method. Furthermore, the authors of this study have thematically divided and analyzed using the social network theory as a tool. The results showed that the quality of the elderly persons relationships correlated with their feelings of loneliness and social isolation. The authors continue by discussing the importance of the social network, what feelings are shared among the elderly, what feelings differ and finally a conclusion in a general discussion on the implications of our findings and what this means regarding future social work and care.

Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i hur lång tid individer som fått olika missbruksbehandlingar varit drogfria efter avslutad behandling, om någon behandlingsmetod gav längre drogfrihet. Bekvämlighetsurval har tillämpats. I studien ingick 72 personer som haft ett missbruk och blivit drogfria. Frågorna analyserades med kvantitativ metod. Anova analys gjordes över hur lång drogfrihet respondenterna har haft. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan olika behandlingsmetoder, dessa var tolvstegsbehandling, psykodynamisk terapi och kognitiv beteendeterapi. En grupp med 13 deltagare hade inte fått någon behandling innan drogfriheten. De som fått psykodynamisk terapi var 17 stycken med en genomsnittlig drogfrihet på 21.71 år, tolvstegsbehandling 19 stycken 15.79 år, och 23 personer som fått kognitiv beteendeterapi med 10.09 år, de utan behandling var i genomsnitt drogfria 7.85 år. De öppna frågorna visade att motivationen att sluta missbruka berodde på stöd från personal och närstående samt att en meningsfull framtid var av betydelse.

The aim of this study is to examine which factors people with mental illness describe as contributing to their recovery process. The aim is also to examine the importance of club houses. The study is based on ten qualitative interviews from people with experience of mental illness and the empirical data was analyzed using a qualitative content analysis. The main results highlight four different facilitating factors; social network, equality, meeting other people with mental illness and individual resources and strategies. The social network was described as a prerequisite to the recovery process, but the study also shows that meeting peers with similar experiences played a key role. Being treated as an equal by professionals they came in contact with during their recovery process contributed to their own sense of self and facilitated the feeling of participation. The results also emphasize the importance of one’s own resources and strategies. By realizing what part they had played in their own recovery process it brought on a feeling of pride and achievement. The result from this study aim to provide a deeper understanding of the contributing factors in the recovery process which may have importance for social services to people with mental instabilities.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Alla sjuksköterskor bör känna till och utföra omvårdnadsåtgärder utifrån dessa skyddsfaktorer för psykisk ohälsa då dessa patienter kan påträffas överallt i hela vårdkedjan samt att ha kännedom om patienter som ligger i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. / The aim with this literature review is to identify and describe the effect protective factors has on mental disorders. The theory about protective factors for mental disorders according to Cullberg, 2003 was used as a theoretical frame of reference. The method was a literature review where 10 articles were divided in themes on the basis from the theory of protective factors for mental disorders according to Cullberg, 2003. These themes were social network, employment/occupy and sense of coherence. The results show that the three protective factors are fundamental needs for the individual, if this factors aren’t fulfilled the individual has a greater risk to suffer from mental disorders. All nurses should know and implement caring on the basis of protective factors for mental disorders because this patients could be found everywhere in all health care sectors and have knowledge about patients who are in the risk to develop mental disorders.