Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Karol. inst., 2005.

Bakgrund: Statistik och forskningsrapporter från bland annat Världshälsoorganisationen visar att hälsan världen över är ojämlikt fördelad och att socioekonomisk status, socialt kapital och health literacy är bidragande faktorer. Föräldrars utbildningsnivå och inkomst kan påverka barns hälsa och uppväxtvillkor och barn tillhörande riskgrupper har sämre förutsättningar till hälsa. Samhället har möjlighet att genom politiska insatser på olika nivåer och i olika sektorer påverka individers möjligheter att i sin tur vidta hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på kopplingen mellan ekonomi och hälsa, och hur det påverkar familjen att leva ett gott liv. Metod: En kvalitativ ansats valdes och sju föräldrar från tre olika kommuner i Värmland intervjuades i enskilda semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades därefter enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: ”Hinder och möjligheter” som består av subkategorierna: Socialt kapital och Tid och utrymme, och vidare av ”Prioritering och investering” som består av subkategorierna: Samhällets roll, Levnadsvanor och livsstil och Uppväxtvillkor. Slutsats: Det framkom att hälsa är ett komplext begrepp som handlar om både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Enligt informanterna har individer möjlighet att påverka sin hälsa genom prioriteringar och investeringar. Vidare beskrevs att förutsättningarna för hälsa är ojämlikt fördelade i samhället och de ekonomiskt svagare kan ha svårare att vidta hälsofrämjande åtgärder. Informanterna ansåg att det finns en koppling mellan ekonomi och hälsa och att god ekonomi förbättrar individers möjligheter till hälsa och ett gott liv. Individers kunskap, intressen och vilja styr individers val i livet. Tidsbrist och för lite utrymme för återhämtning och tid med familjen har beskrivits kunna utgöra en begränsande faktor för bättre hälsa. Hälsa beskrevs också vara en resurs för ett produktivt liv. Barns hälsa påverkas bara till viss del av familjens ekonomi samtidigt som en trygg miljö och god föräldrarelation ansågs vara betydelsefulla. / Background: Statistics and reports from among others the World Health Organization show that inequity in health exists all over the world and that socioeconomic status, social capital and health literacy are contributing factors. Parental education and income have an effect on children’s health and development and children in risk groups have lower chances to develop good health. The society has the opportunity to affect individuals to take actions to promote their own health by political actions on different levels and in different sectors. Aim: The aim of this study was to examine parental view on the connection between economics and health, and its effects on living a good family life. Method: A qualitative approach was used to collect data. Seven parents from three different municipalities in Wermland were interviewed using a semi-structured interview guide. The interviews were recorded and transcribed. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of the material resulted in two categories: ”Obstacles and opportunities” which further consists of two subcategories: Social capital and Time and capacity. The other category “Priority and investment” consists of three subcategories: Society’s role, Lifestyle factors and Childhood conditions. Conclusion: This study showed that health is a complex concept about physical and psychological well-being. According to the informants individuals have the opportunity to affect their health by their priorities and investments. Furthermore, the opportunities for reaching good health are being described as unequal throughout the society and it seems to be harder to take health promoting actions for those who are economically weaker. The informants felt that there is a connection between economics and health and that good economy improves individuals’ possibilities to be healthy and live a good life. Individuals’ interests, knowledge and will affect their choices in life. Lack of time and capacity for recovery and to spent time with their families is thought to be a limiting factor for better health. Health is also being described as a resource for a productive life. Children’s health is only partly being affected by families’ economy. A safe environment and good parental relationship seems to be important.

Where people choose to live is a consequence of a variety of factors, such as housing cost, design, localization and personal considerations. Urban blue spaces provide a range of perceived benefits to nearby inhabitants and is generally seen as attractive traits for an area, influencing housing cost and demographics amongst other things. This has implications for socioeconomic spatial distribution, and thus the city could also be viewed as a map of socioeconomic variation. This paper seeks to examine the socioeconomic spatial variation in the city of Karlstad in relation to urban blue spaces. Using publicly available statistics for 23 different areas of the city, this variation is visualised in a series of maps and tables. Two models, one using average income and one using a proposed local socioeconomic index, are devised and used to estimate the impact of blue spaces on socioeconomic spatial variation in Karlstad. Results show a significant socioeconomic variation between different areas. Certain areas score high and certain areas score low in every category of the socioeconomic index, painting the picture of a socioeconomically divided city. The models used are proven to be inaccurate. Although the four areas with the lowest average income are all located in zones furthest from blue spaces, no evidence indicate that high and medium high average income areas, nor areas with high socioeconomic index, generally are located in closer proximity to blue spaces. Findings imply that socioeconomic spatial variation in Karlstad cannot be reduced to blue spaces and is a complex area of further research.

Inledning: Övervikt och fetma bland barn har de senaste 30 åren ökat över hela världen. Att barn utvecklar övervikt eller fetma har inte bara att göra med deras livsstil utan bakomliggande orsaker kan kopplas till föräldrars socioekonomiska status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för utbildning, yrkesnivå och inkomst. Syftet med denna uppsats var att kartlägga associationen mellan socioekonomiska faktorer och övervikt/fetma bland barn mellan 0 – 12 år gamla. Metod: Tio vetenskapliga artiklar valdes ut för denna litteraturöversikt. Ur dessa artiklar utkristalliserades fem olika teman som litteraturöversikten baserades på. Resultat: Studien visade att det finns ett samband mellan SES och övervikt/fetma hos barn. Föräldrars utbildningsnivå, moderns vikt och tillgång till fysisk aktivitet och även Tv-vanor kan kopplas till SES som anses som riskfaktorer gällande övervikt/fetma. Diskussion: Resultaten från artiklarna visar att förekomsten av samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga determinanter påverkar livsstil. Samhällets beslutsfattare har ett ansvar att underlätta individers beslutsprocesser kring hälsosamma val, då är det viktigt att samhällets olika aktörer är inblandade i den övergripande strävan att främja hälsan. / Introduction: Overweight and obesity among children have increased worldwide over the last 30 years. The fact that children develop overweight and obesity isn’t only related to lifestyle, but an underlying cause can be linked to parents’ socioeconomic status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES can be described as a collective term for educational and occupational level as well as income. The purpose of this thesis was to map the relationship between socioeconomic factors and overweight/obesity among children between 0 – 12 years old. Method: Ten scientific articles were selected for this literature review. From these articles, five themes emerged which outlined the base for this literature review. Results: The studies showed that a connection between SES and overweight/obesity in children exists. The parents’ educational level, the weight of the mother, access to physical activity and also TV viewing habits can be linked to SES and considered as risk factors for overweight and obesity. Discussion: The results from the articles show that the existence of societal, economic and environmental determinants affect lifestyle. Society’s decision makers have a responsibility to facilitate individuals’ decision-making processes regarding health choices, therefore it’s important that society’s various actors are involved in the overall endeavor to promote health.

Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.

Introduktion Hälsan har förbättrats för hela världens befolkning. Ekonomiska och sociala förutsättningar såsom socioekonomi påverkar möjligheten till god hälsa. Även självkänsla har en koppling till god hälsa, men också till boendeform och socioekonomiskt status.  Syfte Att undersöka om, och i så fall hur, självkänsla påverkas av självskattad hälsa, boendeform, utbildning (objektiv socioekonomisk status) och självskattad ekonomi (subjektiv socioekonomi), och dessutom om en sådan association finns, om det finns en skillnad i dessa associationer mellan könen. Metod som använts är kvantitativ metod, med tvärsnittsdesign från data som insamlats av LSH-studien (Livsvillkor, Stress, Hälsa) i Östergötland 2012/2013. För att analysera data har logistiska regressioner tillämpats. Resultat Självkänslan påvisar en stark korrelation med självskattad hälsa, men även med självskattad ekonomi och kön. Att vara man, eller att ange bra ekonomi ökar sannolikheten att ha hög självkänsla. Att äga sitt boende har även det en positiv relation med självkänsla. Konklusion Att vara man och att äga sitt boende medför ökad sannolikhet för hög självkänsla. Samma faktorer har också en samvariation med hälsa. Dessutom har subjektiv socioekonomi en starkare relation till hälsa och självkänsla, än objektiv socioekonomi. / Introduction Health has improved for the entire world population. Economic and social conditions, such as socioeconomic status, influence the possibility of good health. Self-esteem is also associated with good health, as well as housing tenure and socioeconomic status.  Purpose To investigate whether, and to what extent, self-esteem is influenced by self-rated health, housing tenure, education (objective socioeconomic status) and self-rated economic status (subjective socioeconomic status), and if there is such an association, whether there is a difference between sexes.  Method This study was quantitative, with cross-sectional design, using results from the LSH-study questionnaires 2012/13 in Östergötland. The relationship between self-esteem and independent variables was analysed using logistic regressions.  Results High self-esteem demonstrates a strong correlation with self-rated health, as well as with self-rated economic status and sex. Being a man, or indicating good economic status increases the probability of high self-esteem. Owning one’s own housing also has a positive association with high self-esteem. Conclusion Being a man who owns his own housing increases the possibilities for high self-esteem. The same variables also covariate with health. Likewise, subjective socioeconomic status has a stronger relationship with health as well as self-esteem than objective socioeconomic status does.

Denna studie syftade till att undersöka grad av alla tre dimensioner sammanslagna och respektive dimension av psykopati bland unga och hur det relaterade till antisocialt beteende samt om relationerna kvarstod oberoende av ungas sociala förmåga och föräldrars SES. Urvalet bestod av 1731 unga varav 912 pojkar och 819 flickor i åldern 11-13 år med medelålder 12,2. Psykopatiska personlighetsdrag definierades med tre dimensioner som var grandiositet - manipulation, brist i empati - flackt känsloliv och impulsivitet - behov av omväxling. Resultaten visade att pojkar uppvisade högre grad av psykopatiska personlighetsdrag jämfört med flickor. Psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende korrelerade i hög utsträckning med varandra. Majoriteten av korrelationerna var högre bland pojkar än flickor separat. Sambanden kvarstod mellan psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende vid kontroll för ungas sociala förmåga respektive föräldrars SES för totala urvalet samt separat för pojkar respektive flickor. Slutsatsen som drogs var att psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende var relaterade till varandra. Denna relation var oberoende av ungas sociala förmåga och föräldrars SES. Diskussioner om praktiska implikationer förs och direktiv för framtida forskning ges. / The main purpose of this study was to investigate the extent of psychopathic personality traits among youths and how it related to antisocial behaviour and whether the relationships remained independent of youth’s social skills and parental SES. The study consisted of 1731 participant, where 912 of them were boys, and 819 were girls at age 11-13 with mean age 12,2. The psychopathic personality traits consist of three different dimensions; Grandiose-Deceitful, Callous-Unemotional, and Impulsivity-Need for Stimulation. The results showed that the psychopathic dimensions were significantly higher among boys than girls. We also examined the relationship between the psychopathic dimensions and conduct problems for the total sample, which showed a high positive significant correlation. These correlations were tested for both genders separately, which showed indications of boys having a higher correlation than girls. Furthermore, the result indicated that the relationship remained between psychopathic dimensions and conduct problems in controlling for social skills respective socioeconomic status for the total sample and separately for boys and girls. The conclusion drawn that psychopathic personality traits and conduct problem were related to each other. This relationship was independent of young’s level of social skills and parental level of SES. Discussions of practical implications and directives for future research are provided.

Studiens syfte var att undersöka om nudging kan påverka individers ekonomiska riskbenägenhet och om effekten av nudging som beteendeförändrings teknik skiljer sig beroende på upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet. Studien har utgått från en kvantitativ metodologi och design. Metoden innehåller ett standardiserat frågeformulär med ett väl beprövat instrument som mäter ekonomisk knapphet och ett pre-experiment för att kunna mäta deltagarnas riskbenägenhet. Urvalet bestod av ett studenturval (N= 304) och studien utfördes på studenter vid Högskolan i Skövde. Nudging är ett verktyg som kan användas för att ge människor möjlighet att kunna fatta mer medvetna beslut och därmed undvika ett automatisk tänkande. Tidigare forskning visar att människor ofta har svårt att ta rationella beslut när de ställs inför komplexa val. I sådana situationer tenderar människor att använda sig av ett heuristiskt tänkande och därmed appliceras ett automatiskt tankesätt. Individer som upplever eller har upplevt ekonomisk knapphet har svårare att ta långsiktiga ekonomisk beslut. Forskningar har visat att en uppväxt under låga socioekonomiska förhållanden kan leda till systematiska skillnader i beslutfattande. Vilket kan resultera i att dessa individer gör mer riskbenägna och impulsiva val. Forskarna ville undersöka om effekten av nudging som beteendesförändringsteknik kan påverka riskbenägenhet. Studiens resultat visade att upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet inte hade någon större effekt på deltagarnas ekonomiska riskbenägenhet. Det fanns en tendens som visade att effekterna av nudging som beteendeförändringsteknik skiljer sig beroende på upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet, dock var resultatet ej statistisk signifikant. / The purpose of this study was to investigate whether nudging can impact individuals'economic risk taking and whether the effect of nudging as a behaviour change technique differs dependingon perceived scarcity during the life cycle.The study has been based on a quantitative methodology and design. The method contains a standardized questionnaire with an established instrument that measures scarcity and a pre-experiment to be able to measure the participants' risk taking. The sample consisted of a student sample (N= 304) and the study was performed on students at the University of Skövde. Nudging is a tool that can be used to give people the opportunity to make more conscious decisions and thereby avoid automatic thinking. Previous research shows that people often find it difficult to make rational decisions when faced with complex choices. In such situations, people tend to use heuristic thinking and thereby an automatic way of thinking is applied. Individuals who experience or have experienced scarcity find it more difficult to make long-term economic decisions. Research has shown that growing up in low socio-economic conditions can lead to systematic differences in decision-making, which can result in these individuals making more risky or impulsive choices.The researchers wanted to investigate whether the effect of nudging as a behaviour change technique can affect risk taking. The results of the study showed that perceived scarcity during the life cycle had no major effecton the participants' economic risk taking. There was a tendency that showed that the effects of nudging as a behaviour change technique differs depending on perceived scarcity during the life cycle, however, the result was not statistically significant.