En sund livsstil är en förutsättning för att uppnå en god folkhälsa bland alla befolkningar oavsett land. Befolkningens olika levnadsvanor som t.ex. rökning-, alkohol- och fysisk aktivitet skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på inkomst, utbildning och sysselsättning. Därmed skiljer sig hälsan mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Tidigare studier har visat att en ohälsosam livsstil tenderar att finnas hos de mest utsatta socioekonomiska grupperna. Syftet med studien var att ta reda på relationen mellan östgötarnas livsstil och deras socioekonomiska status. Metoden för datainsamlingen var att använda redan insamlat material från enkätundersökningen ”Östgötens hälsa 2006”. ”Östgötens hälsa 2006” utfördes av Folkhälsovetenskapligt Centrum på Landstinget i Östergötland. Frågorna besvarades av 7 238 personer som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval från en totalbefolkning på 315 185 personer, i åldrarna 18-84 år. Svarsfrekvensen mättes till 54,3 procent. Resultatet visade att de med högre socioekonomisk status upplevde sin hälsa bättre än de med lägre socioekonomisk status samt att individer med en bättre ekonomi och högre utbildningsnivå drack alkohol oftare än de med sämre ekonomi och lägre utbildningsnivå. Respondenterna med bättre ekonomi hade bättre trivsel med t.ex. sin sysselsättning och sin sociala gemenskap. Resultatet visade även att de med bättre ekonomi ofta kände sig glada, lyckliga samt mindre oroliga och nedstämda än de med sämre ekonomi. I Konklusionen beskrivs vikten av att bedriva ett folkhälsoarbete både ur ett salutogent och patogent perspektiv. Folkhälsoarbetet bör fokusera främst på att motivera, skapa verktyg och möjligheter för individerna att kunna göra en beteendeförändring. Det hälsofrämjande arbetet bör också fokusera resurser på att främja sundare levnadsvanor redan i tidig ålder och då är skolan en bra arena. / A healthy lifestyle is a prerequisite to a good public health among populations. Lifestyle habits such as smoking, alcohol use and physical activity are different among groups in populations depending on income, education and occupation. Thus, there are disparities in health between different socioeconomic groups in communities. Previous studies have shown that groups with lower socioeconomic status tend to live unhealthy lifestyles. The purpose of this study was to examine the relation between ostgotarnas lifestyle and socioeconomic status. The method of data collection was through already existing data from the survey “Ostgotens halsa 2006”. “Ostgotens halsa 2006” was designed by the National Public Health Centre in Ostergotland County Council. A total of 7 238 individuals answered the questionnaire. The participants was selected through a stratified random sample from the total population of 315 185 people, aged 18-84 years. A total of 54, 3 percent responded. The results mainly showed that those with higher socioeconomic status were healthier than those with lower socioeconomic status, and that those with higher economy and higher education was drinking more often than those with lower economy and lower education. Respondents with higher economy experienced a higher degree of well-being in different contexts such as employment and social fellowship. The results also showed that those with higher economy more often were happy, less depressed and anxious than those with lower economy. The conclusion was to engage in health promotion from both a pathogenic and salutogenic perspective in order to achieve a healthy population. Resources should primarily focus on motivating and creating opportunities for individuals to make a behavioral change and also to promote healthy lifestyles in early ages.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Karol. inst., 2005.

Bakgrund: Statistik och forskningsrapporter från bland annat Världshälsoorganisationen visar att hälsan världen över är ojämlikt fördelad och att socioekonomisk status, socialt kapital och health literacy är bidragande faktorer. Föräldrars utbildningsnivå och inkomst kan påverka barns hälsa och uppväxtvillkor och barn tillhörande riskgrupper har sämre förutsättningar till hälsa. Samhället har möjlighet att genom politiska insatser på olika nivåer och i olika sektorer påverka individers möjligheter att i sin tur vidta hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på kopplingen mellan ekonomi och hälsa, och hur det påverkar familjen att leva ett gott liv. Metod: En kvalitativ ansats valdes och sju föräldrar från tre olika kommuner i Värmland intervjuades i enskilda semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades därefter enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: ”Hinder och möjligheter” som består av subkategorierna: Socialt kapital och Tid och utrymme, och vidare av ”Prioritering och investering” som består av subkategorierna: Samhällets roll, Levnadsvanor och livsstil och Uppväxtvillkor. Slutsats: Det framkom att hälsa är ett komplext begrepp som handlar om både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Enligt informanterna har individer möjlighet att påverka sin hälsa genom prioriteringar och investeringar. Vidare beskrevs att förutsättningarna för hälsa är ojämlikt fördelade i samhället och de ekonomiskt svagare kan ha svårare att vidta hälsofrämjande åtgärder. Informanterna ansåg att det finns en koppling mellan ekonomi och hälsa och att god ekonomi förbättrar individers möjligheter till hälsa och ett gott liv. Individers kunskap, intressen och vilja styr individers val i livet. Tidsbrist och för lite utrymme för återhämtning och tid med familjen har beskrivits kunna utgöra en begränsande faktor för bättre hälsa. Hälsa beskrevs också vara en resurs för ett produktivt liv. Barns hälsa påverkas bara till viss del av familjens ekonomi samtidigt som en trygg miljö och god föräldrarelation ansågs vara betydelsefulla. / Background: Statistics and reports from among others the World Health Organization show that inequity in health exists all over the world and that socioeconomic status, social capital and health literacy are contributing factors. Parental education and income have an effect on children’s health and development and children in risk groups have lower chances to develop good health. The society has the opportunity to affect individuals to take actions to promote their own health by political actions on different levels and in different sectors. Aim: The aim of this study was to examine parental view on the connection between economics and health, and its effects on living a good family life. Method: A qualitative approach was used to collect data. Seven parents from three different municipalities in Wermland were interviewed using a semi-structured interview guide. The interviews were recorded and transcribed. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of the material resulted in two categories: ”Obstacles and opportunities” which further consists of two subcategories: Social capital and Time and capacity. The other category “Priority and investment” consists of three subcategories: Society’s role, Lifestyle factors and Childhood conditions. Conclusion: This study showed that health is a complex concept about physical and psychological well-being. According to the informants individuals have the opportunity to affect their health by their priorities and investments. Furthermore, the opportunities for reaching good health are being described as unequal throughout the society and it seems to be harder to take health promoting actions for those who are economically weaker. The informants felt that there is a connection between economics and health and that good economy improves individuals’ possibilities to be healthy and live a good life. Individuals’ interests, knowledge and will affect their choices in life. Lack of time and capacity for recovery and to spent time with their families is thought to be a limiting factor for better health. Health is also being described as a resource for a productive life. Children’s health is only partly being affected by families’ economy. A safe environment and good parental relationship seems to be important.

Where people choose to live is a consequence of a variety of factors, such as housing cost, design, localization and personal considerations. Urban blue spaces provide a range of perceived benefits to nearby inhabitants and is generally seen as attractive traits for an area, influencing housing cost and demographics amongst other things. This has implications for socioeconomic spatial distribution, and thus the city could also be viewed as a map of socioeconomic variation. This paper seeks to examine the socioeconomic spatial variation in the city of Karlstad in relation to urban blue spaces. Using publicly available statistics for 23 different areas of the city, this variation is visualised in a series of maps and tables. Two models, one using average income and one using a proposed local socioeconomic index, are devised and used to estimate the impact of blue spaces on socioeconomic spatial variation in Karlstad. Results show a significant socioeconomic variation between different areas. Certain areas score high and certain areas score low in every category of the socioeconomic index, painting the picture of a socioeconomically divided city. The models used are proven to be inaccurate. Although the four areas with the lowest average income are all located in zones furthest from blue spaces, no evidence indicate that high and medium high average income areas, nor areas with high socioeconomic index, generally are located in closer proximity to blue spaces. Findings imply that socioeconomic spatial variation in Karlstad cannot be reduced to blue spaces and is a complex area of further research.

Inledning: Övervikt och fetma bland barn har de senaste 30 åren ökat över hela världen. Att barn utvecklar övervikt eller fetma har inte bara att göra med deras livsstil utan bakomliggande orsaker kan kopplas till föräldrars socioekonomiska status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för utbildning, yrkesnivå och inkomst. Syftet med denna uppsats var att kartlägga associationen mellan socioekonomiska faktorer och övervikt/fetma bland barn mellan 0 – 12 år gamla. Metod: Tio vetenskapliga artiklar valdes ut för denna litteraturöversikt. Ur dessa artiklar utkristalliserades fem olika teman som litteraturöversikten baserades på. Resultat: Studien visade att det finns ett samband mellan SES och övervikt/fetma hos barn. Föräldrars utbildningsnivå, moderns vikt och tillgång till fysisk aktivitet och även Tv-vanor kan kopplas till SES som anses som riskfaktorer gällande övervikt/fetma. Diskussion: Resultaten från artiklarna visar att förekomsten av samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga determinanter påverkar livsstil. Samhällets beslutsfattare har ett ansvar att underlätta individers beslutsprocesser kring hälsosamma val, då är det viktigt att samhällets olika aktörer är inblandade i den övergripande strävan att främja hälsan. / Introduction: Overweight and obesity among children have increased worldwide over the last 30 years. The fact that children develop overweight and obesity isn’t only related to lifestyle, but an underlying cause can be linked to parents’ socioeconomic status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES can be described as a collective term for educational and occupational level as well as income. The purpose of this thesis was to map the relationship between socioeconomic factors and overweight/obesity among children between 0 – 12 years old. Method: Ten scientific articles were selected for this literature review. From these articles, five themes emerged which outlined the base for this literature review. Results: The studies showed that a connection between SES and overweight/obesity in children exists. The parents’ educational level, the weight of the mother, access to physical activity and also TV viewing habits can be linked to SES and considered as risk factors for overweight and obesity. Discussion: The results from the articles show that the existence of societal, economic and environmental determinants affect lifestyle. Society’s decision makers have a responsibility to facilitate individuals’ decision-making processes regarding health choices, therefore it’s important that society’s various actors are involved in the overall endeavor to promote health.

Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.

Introduktion Hälsan har förbättrats för hela världens befolkning. Ekonomiska och sociala förutsättningar såsom socioekonomi påverkar möjligheten till god hälsa. Även självkänsla har en koppling till god hälsa, men också till boendeform och socioekonomiskt status.  Syfte Att undersöka om, och i så fall hur, självkänsla påverkas av självskattad hälsa, boendeform, utbildning (objektiv socioekonomisk status) och självskattad ekonomi (subjektiv socioekonomi), och dessutom om en sådan association finns, om det finns en skillnad i dessa associationer mellan könen. Metod som använts är kvantitativ metod, med tvärsnittsdesign från data som insamlats av LSH-studien (Livsvillkor, Stress, Hälsa) i Östergötland 2012/2013. För att analysera data har logistiska regressioner tillämpats. Resultat Självkänslan påvisar en stark korrelation med självskattad hälsa, men även med självskattad ekonomi och kön. Att vara man, eller att ange bra ekonomi ökar sannolikheten att ha hög självkänsla. Att äga sitt boende har även det en positiv relation med självkänsla. Konklusion Att vara man och att äga sitt boende medför ökad sannolikhet för hög självkänsla. Samma faktorer har också en samvariation med hälsa. Dessutom har subjektiv socioekonomi en starkare relation till hälsa och självkänsla, än objektiv socioekonomi. / Introduction Health has improved for the entire world population. Economic and social conditions, such as socioeconomic status, influence the possibility of good health. Self-esteem is also associated with good health, as well as housing tenure and socioeconomic status.  Purpose To investigate whether, and to what extent, self-esteem is influenced by self-rated health, housing tenure, education (objective socioeconomic status) and self-rated economic status (subjective socioeconomic status), and if there is such an association, whether there is a difference between sexes.  Method This study was quantitative, with cross-sectional design, using results from the LSH-study questionnaires 2012/13 in Östergötland. The relationship between self-esteem and independent variables was analysed using logistic regressions.  Results High self-esteem demonstrates a strong correlation with self-rated health, as well as with self-rated economic status and sex. Being a man, or indicating good economic status increases the probability of high self-esteem. Owning one’s own housing also has a positive association with high self-esteem. Conclusion Being a man who owns his own housing increases the possibilities for high self-esteem. The same variables also covariate with health. Likewise, subjective socioeconomic status has a stronger relationship with health as well as self-esteem than objective socioeconomic status does.