I den här litteraturstudien presenteras svenska elevers läsförståelseresultat i PISA från 2000 till 2012 samt vad forskningen anger som anledningar till att resultaten sett ut som de gjort. Resultaten visas upp i text och diagram, inte bara de allmänna genomsnittsresultaten, utan även resultatspridning hos flickor och pojkar, olika migrationsgrupper samt annan statistik som på ett tydligt sätt definierar Sveriges resultat. Ett flertal faktorer tas upp som på olika sätt påverkar läsförståelse hos elever, bland annat socioekonomisk status och kön. Några slutsatser dras av de fakta som presenteras.

Inom psykologin har det länge varit intressant att studera personligheter för att förklara individers beteenden. Ett välstuderat beteendemönster är om personer är prosociala eller inte. Prosociala är generösa mot andra och icke-prosociala ser till sin egen vinning. Tidigare studier har visat att personlighetsegenskaper som Big Five och socioekonomisk status kan påverka en persons generositet och förmodligen predicera prosocialitet. Syftet med studien var att undersöka vilka personlighetsegenskaper som predicerar att en person är prosocial. Social önskvärdhet kontrolleras för att se om personer som beter sig socialt önskvärt även var prosociala. Social Value Orientation, ett ekonomiskt spel, användes i studien för att mäta om en person var prosocial. Resultatet baserades på 131 undersökningsdeltagares svar på en enkät. En multipel regressionsanalys visade att ingen prediktor förutom socioekonomisk status var relaterad till om en person var prosocial. Dock gick samtliga variabler i förutspådd riktning vilket är värt att lyfta fram.

Litteraturstudiens syfte är att belysa hur läsförståelsen hos elever påverkas av olika undervisningsaktiviteter i skolan samt vilken betydelse en elevs socioekonomiska status har. För att kunna besvara dessa frågor har vi genom manuell och elektronisk sökning hittat och läst 15 vetenskapliga artiklar som legat till grund för vår studie. Resultatet av vår studie har vi fått genom att beskriva, analysera och diskutera de olika resultaten författarna presenterat. Vår litteraturstudies resultat visar att det för främjande av elevers läsförståelse i klasserna F-3 är bra att använda sig av läsförståelsestrategier i undervisningen. Genom att bearbeta en text med hjälp av de olika strategierna ökar elevens förståelse för det som lästs. Vi har även fått fram ett resultat som pekar på att klassrumsmiljön ska vara stimulerande och intressant för att bringa fram kreativitet hos eleverna och öka deras motivation och vilja att läsa. En annan faktor som spelar stor roll för en elevs läsförståelse är vilken läsmiljö som finns i hemmet, även kallat home literacy environment. En god home literacy environment har i vår studie visat sig vara viktigare än familjens socioekonomiska status när det gäller barnets läsförståelseutveckling.

Sverige arbetar aktivt för att öka graden av återvinning och ekologisk konsumtion hos sin befolkning. Denna studie syftar därför till att kvantitativt kartlägga vilka individer som avviker från den miljömedvetna handlingsnormen i Sverige, med utgångspunkt i socioekonomisk status (SES). SES definieras i studien som individens månadsinkomst samt utbildningsnivå. Miljömedvetna handlingar definieras som regelbundenhet i återvinning samt inköp av KRAV-märkta livsmedel. Syftet mynnar ut i frågeställningarna Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av återvinning i hushållet? samt Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av inköp av KRAV-märkta livsmedel?   Studiens teoretiska ramverk är Bourdieus kapitalteori, där beteendemönster förklaras vara en följd av klasstillhörighet, samt Rational Choice Teorin (RCT), som kan förklara de olika handlingsvalen på individnivå. Den tidigare forskningen visar blandade resultat kring sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Det kan därför argumenteras för ett behov av mer forskning kring sambandet, vilket denna studie bidrar till med svensk data.   Studiens data erhålls från den nationella SOM-undersökningen 2018. För att besvara forskningsfrågorna används först deskriptiv data. Därefter genomförs multivariata regressionsanalyser (LPM) av sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Resultaten visar att SES via inkomst har ett samband med både återvinning och inköp av KRAV-märkta livsmedel, då inkomst uppvisar signifikans i de multivariata analyserna. I diskussionsavsnittet argumenteras detta kunna bero på variationer och likheter i olika klassers habitus, vilket i sin tur formar individens preferenser och rationalitetsuppfattning om de miljömedvetna handlingsalternativen.

Syftet med studien var att undersöka vad för känslor som riksdagens partiers propaganda genererar och vad för utbildningsnivå Alliansen och de Rödgrönas väljare har. Studien undersökte vilket block som genererade flest negativa kontra positiva känslor över hur Sverige ser ut idag. Känslorna som användes i undersökningen härstammade från Paul Ekmans teori om grundkänslor men har utvecklats för att passa in i undersökningen. Metoden som användes var en kvantitativ undersökning där en pappersenkät utformades och delades ut. Utfallet blev att 93 enkäter gick att analysera i undersökningen. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan vad Alliansen och de Rödgröna framkallade för känslor om hur Sverige ser ut idag. Signifikant skillnad förelåg däremot i att Sverigedemokraterna genererade fler negativa och färre positiva känslor över hur Sverige ser ut idag än de övriga två blocken gjorde. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan Alliansen och de Rödgrönas väljare beträffande utbildningsnivå. / The purpose of the study was to investigate what kind of emotions the propaganda of the parliamentary parties generates and what level of education the Alliance and the Red-Green voters have. The study examined which block generated the most negative versus positive emotions about how Sweden looks today. The feelings used in the study was developed from Paul Ekmans theory of basic emotions. The method used was a quantitative survey and the outcome was that 93 of the distributed questionnaires could be analyzed. The result showed that there was no significant difference between what emotions the Alliance and the Red-Greens brought out about how Sweden looks today. A significant difference, however, was that the Swedish Democrats generated more negative and fewer positive emotions about how Sweden looks today than the other two blocks did. There was no significant difference between the Alliance and the Red-Green voters regarding educational level.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån tidigare forskning ta reda på huruvida elevernas socioekonomiska status spelar för roll hur eleverna presterar i matematik. Dessutom vill vi ta reda på hur socioekonomisk status i relation med self-efficacy, ångest och motivation påverkar elevernas prestationer i matematik. Vi ville även ta reda på hur socioekonomisk status i relation till dessa tre faktorer påverkar prestationer i matematik. Vi valde att fördjupa oss mer i detta ämne på grund av att vi anser att det är viktigt för oss som blivande lärare att veta varför/varför inte elever har svårigheter i matematik och hur vi som lärare kan motverka dessa hinder. Vi samlade in vår data genom databaserna unisearch och ERIC. Resultatet gav oss att elever med hög socioekonomisk status visar även en hög självkänsla i matematik, vilket leder till att eleven får högre provresultat än elever med låg socioekonomisk status som oftast har en låg självkänsla. Elever med låg självkänsla kan i sin tur få ångest över matematikämnet, vilket leder till lägre prestationer. Föräldrarnas stöd och engagemang minskar sina barns matematikångest samt bidrar till ökad motivation i matematik.

Socioekonomisk status påverkar elevers skolresultat mer än någon annan faktor och i skolans uppdrag ingår att kompensera för elevers socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna undersökning är därför att granska förekomst, framställning och förmedling av låg socioekonomisk status i läroböcker för svenskämnet för att avgöra hur likvärdighet framträder utifrån representation i läroböcker. Läromedelsanalysen behandlar litteraturhistoria i läroböcker för Svenska 2 på gymnasiet genom en textnära innehållsanalys. Analysen innefattar en kvantitativ metod baserat på förekomsten av tematiska delar och ordmarkörer för låg socioekonomisk status, samt en kvalitativ metod för analys av framställningstyper och explicit samt implicit förmedling av låg socioekonomisk status. Resultatet visar att förekomsten av representation för låg socioekonomisk status varierar kraftigt mellan läroböcker och kan vara mycket låg. Framställningen är generellt ytlig och bristfällig, samt förlägger låg socioekonomisk status till dåtiden. Vidare visar resultaten att lärobokstexternas narrativ skapar en ”vi och dem”-gemenskap, där personer av låg socioekonomisk status förmedlas tillhöra ”dem.” Representationen i dagens läroböcker stämmer därmed väl överens med resultat från det begränsade urvalet av tidigare forskning som berört representationen av låg socioekonomisk status i läroböcker.

Studiens syfte var att undersöka hur de boende i två socioekonomiskt olika bostadsområden upplevde möjligheterna till fysisk aktivitet, samt hur den fysiska miljön påverkade deras rörelsemönster. De bostadsområden som jämfördes var Luthagen och Gottsunda som skiljer sig från varandra både i avseende till invånarnas inkomst, ohälsotal och stadsnära läge. Metoden som användes var semistrukturerade, kvalitativa intervjuer där totalt tre boende från respektive bostadsområde fick dela med sig av deras upplevelser av boendemiljön samt beskriva på vilket sätt de upplevde att den fysiska miljön påverkade deras och andras rörelse- och transportmönster. Intervjuerna tog mellan 35-75 minuter att genomföra vilka sedan följdes av fullständiga transkriberingar för vidare analys. Resultatet av studien överensstämde till stor del med tidigare studier inom forskningsområdet där faktorer som närhet till grönområden, en god tillgänglighet till service och tjänster samt en god tillgång till cykel- och gångvägar tenderade att främja deltagarnas dagliga rörelsemängd. På grund av studiens småskalighet och begränsade dataunderlag går det inte att dra några generella slutsatser utefter resultatet men det ger ändå en fingervisning om vilka miljömässiga attribut som människor tenderar att uppskatta.

Syftet med detta examensarbete är att på ett kvalitativt sätt undersöka om det föreligger några skillnader kring hur elever uppfattar samhällskunskapsämnet utifrån vilken tidigare skola de gått på. Dessa tidigare skolor ligger i områden med olik socioekonomisk status och således är syftet att undersöka om elever ser på ämnet samhällskunskap på ett annorlunda sätt utifrån deras bakgrund. Syftet med studien är även att koppla elevernas svar till verksamma samhällskunskapslärares för att se hur de uppfattar ämnet. Studien har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på en kommunal högstadieskola i Malmö. För att undersöka vårt syfte har vi använts oss av och besvarat följande två frågeställningar: Hur påverkar elevers tidigare erfarenheter från olika skolor hur de ser på ämnet samhällskunskap?; Hur förhåller sig elevernas uppfattning av ämnet jämfört med lärares syn på ämnet? I vårt resultat har vi delat upp svaren utefter ett par kategorier för att kunna placera in elevernas och lärarnas svar. Först och främst visar resultatet att det finns skillnader mellan hur elever ser på ämnet samhällskunskap utifrån vilken skola de tidigare gått på. Vi har även sett att lärarna i större utsträckning ser samhällskunskap på samma sätt som elever som tidigare gått på en skola som legat i ett område med högre socioekonomisk status. Vi har i analysen använt oss av tre teorier av Pierre Bourdieu för att försöka förklara vårt resultat och teorierna är habitus och symboliskt våld.