Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur eleverna ser på fysisk aktivitet och vilka förväntningar eleverna har på fritidshemmet utifrån socioekonomisk status. Att eleverna får göra sina tankar hörda, eftersom det inte finns många studier som har fokuserat på elevernas tankar om fysisk aktivitet. Genomförde fokussamtal med tjugo elever på ett fritidshem i södra Sverige, där det fanns olika socioekonomiska statusar bland elevernas familjer. Dessa elever valdes ut genom subjektivt- och bekvämlighets urval, eftersom forskaren har förkunskaper om vilka elever som tillhör vilken socioekonomisk status. Förkunskaper fanns även om att elevernas syn ser olika ut på fysisk aktivitet och det passade denna studie bra därför valdes dessa respondenter. Resultatet av elevernas tolkning av fysisk aktivitet är bland annat att ”springa” och ”röra sig i olika former som spela innebandy”. Studien kom fram till att det inte skiljer sig mycket mellan de olika socioekonomiska statusarna i denna kategori. Däremot när eleverna fick svara på vilka idrotter och fritidsaktiviteter som de går på skiljer det sig en hel del, några elever som tillhör lägre socioekonomiska status genomför ingen aktivitet alls på fritiden. Några elever har mellan tre till fyra olika aktiviteter per vecka, dessa elever tillhör högre socioekonomiska status. Elevernas förväntningar ser olika ut några elever ville ha mer fysiska aktiviteter i idrottssalen och andra ville ha mer ute som i skogen och på skolgården. Det har troligtvis en koppling till familjens socioekonomiska status, eftersom vårdnadshavares egna fysiska aktivitet påverkar hur eleverna tänker om fysisk aktivitet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottare utifrån sin socioekonomiska bakgrund hanterar en allvarlig skada (skador som håller idrottaren borta i mer än trettio dagar). Frågeställningarna var: Vilka copingstrategier framträder? Vad motiverar deltagarna att ta sig tillbaka till tidigare kapacitet? Och slutligen, upplever personer ur olika socioekonomiska grupper olika motivationsfaktorer och copingstrategier? Metod Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna i studien byggde på ett bekvämlighetsurval och ett målinriktat urval där vi valt att rikta in oss på elitidrottare som ligger på gränsen till att bli professionella. Vi valde att ta kontakt med idrottsföreningar utifrån vårt kontaktnät och för att urskilja socioekonomisk status på de intervjupersoner som vi fick så samtalade vi med spelarnas tränare som har god insyn i spelarnas tillvaro. Fem idrottare deltog i studien som spelar på en hög nivå inom sin idrott där alla har varit skadade och borta från sin idrott i minst 30 dagar från skadetillfället. Resultat Resultatet visade att det förekommer två olika sorters copingstrategier hos deltagarna när det kom till hanteringen av skada. Tre av fem deltagare använder sig av problemfokuserad coping när de fått veta sin rehabiliteringstid, och sätter då upp nya mål för att kunna hantera påfrestningarna. De andra två idrottarna använder sig av en undvikande coping då de förnekar sin skada genom att spela trots smärta och risken att förvärra sin skada. Socialt stöd har ansetts viktigt för idrottarna vare sig det kommer ifrån familj, tränare, lagkamrater eller naprapat/sjukgymnaster. Majoriteten av idrottarna upplever en inre drivkraft som motivation för att komma tillbaka från skadan där endast en av idrottarna talar om en yttre drivkraft. De olikheter som uppkommer mellan de socioekonomiska grupperna är att två idrottare upplever att de har svårt att fokusera på annat, där bland annat skolan blivit lidande. Slutsats Utifrån studiens syfte kan slutsatsen dras att hanteringen av en skada är individuell och att socioekonomisk status spelar roll i hur hanteringen går till. Dock skulle studien behöva fler deltagare med olika socioekonomisk status för att kunna få en djupare förståelse för hur detta påverkar. Studien har visat att det sociala stödet från tränare, spelare, familj, naprapat/sjukgymnast spelar roll för hantering av skada hos idrottarna. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för att undersöka huruvida skillnader i utbildningsnivå kan förklaras utifrån etnicitet, kulturellt kapital och klass. Med utgångspunkt i litteraturen finns det förklaringar som menar att kulturellt kapital är en begränsad resurs i samhället och alla har inte de kulturella förutsättningar som gör det “enklare” för människor att satsa på utbildning för sig själva och sina framtida barn. Det förekommer även förklaringar som menar att beroende på föräldrarnas etniska och socioekonomiska ursprung uppstår det olikheter utbildningsprocessen som påverkar både livschanser och beteenden som i sin tur kan leda till att individer inte kan leva upp till sin fulla potential.I studien har kvantitativ metod använts och mätningar har gjorts med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Uppsatsen utgår från två hypoteser och analyserar stödet för följande hypoteser: (1) Det finns skillnader i utbildning mellan personer födda i Sverige jämfört med personer som inte är det, (2) Dessa skillnader kan förklaras med socioekonomiska resurser och kulturellt kapital. I resultatet kan man se att den första hypotesen inte visar ett inget signifikant samband mellan skillnader etnicitet (individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar) och utbildning. Resultatet visar vidare att hypotesen 2 delvis stämmer. Socioekonomiska resurser och kulturellt kapital påverkar till en viss del skillnader som uppstår i utbildning, men enbart socioekonomiska resurser och kulturellt kapital kan inte förklara skillnader i utbildningsval mellan individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar.

Den här uppsatsen ämnar undersöka elevers preferenser vid val av högstadium och om dessa preferenser skiljer sig beroende på elevernas bostadsområdes socioekonomiska och etniska karakteristika. Uppsatsen är baserad på svar från en enkätstudie riktad till högstadieelever inom Uppsala kommun samt på en insamling av statistisk områdesdata. Tre skolor valde att medverka i enkäten, vilket genererade enkätsvar från 128 elever. Resultatet från enkätstudien visar på fyra dominerande preferenser i form av: “skolans utbildning”, “skolans rykte”, “vänner” samt “närhet till hem”. Däremot så skiljer det sig vilka preferenser eleverna värdesätter mest beroende på vilken skola de går på. Utifrån enkätsvaren och den insamlande statistiska datan genomfördes en statistisk analys där korrelation mellan preferenser och skolor, bostadsområdens socioekonomiska status samt etnicitet undersöktes. Utifrån den statistiska analysen går det att konstatera att det finns vissa samband mellan olika typer av bostadsområden och preferenserna i vår studie, men det är mellan preferenserna och skolor det går att utläsa tydligast samband.

Segregation är ett rumsligt begrepp. Utifrån detta handlar denna uppsats om hur segregationen i Södertälje kan appliceras på Geneta. Geneta har av Polismyndigheten fått benämningen som ”ett särskilt utsatt område”. Den tidigare forskningen som gjorts kring segregation är främst baserad på kvantitativa metoder. Jag ämnar i denna uppsats därav, med kvalitativa metoder angripa mitt ämne. Jag har valt en kvalitativt intervjubaserad empiriinsamling med fokus på att undersöka hur boende själva upplever sitt grannskap. Det har visats att samtliga boende inte instämmer med medias syn av området och tycker att polisens klassificering är felaktig. Detta är ett resultat som endast kunnat nås via just, kvalitativa metoder.  Intervjuerna identifierar tre huvudteman dessa var; En jämförelse med att bo i två socioekonomiskt segregerade bostadsområden. Det finns barriärer i form av preferenser att tala ett visst språk och rasism som kan upplevas som hinder i vardagen utanför Södertälje och att det fanns en variation kring inom Geneta då de olika bostadsformerna i området kan beaktas positivt eller negativt beroende på dess socioekonomiska status.

Syftet med kunskapsöversikten och frågeställningen är att titta på vilken påverkan hemmet och socioekonomisk status har på yngre barns läsutveckling. Olika faktorer i hemmet och skolan verkar ha inflytande på elevers språk och läskunnighet, både positiva och negativa.  Informationssökningen i arbetet sker på ett metodiskt sätt där databaserna ERIC och SwePub används. I kunskapsöversikten använder vi vetenskapliga källor varpå inställningen Peer Review och Refereegranskat finns som tydlig avgränsning. Anledningen till detta är att de källor som inte är vetenskapligt granskade, automatiskt ska sållas ut från sökningen. I arbetet används endast en artikel som inte är Peer Reviewed. Artikeln “Improving Reading Engagement in the Primary Classroom” skriven av Jewell. m.fl. (1998), är en forskningsrapport. Den är en del av en avhandling som är publicerad via ett universitet, och inte via en tidskrift. Därför är den inte Peer Reviewed. Däremot uppfyller den tillräckliga vetenskapliga kriterier, eftersom avhandlingar alltid är akademiskt granskade och kvalitetssäkrade.  Resultatet visar att föräldrars utbildningsnivå och inkomst påverkar elevers läsutveckling. Samtidigt som de socioekonomiska förutsättningarna alltmer blir avgörande för elevers lärande ökar även skolsegregationen, det vill säga klyftorna mellan olika skolor blir större. Resultatet visar även att hemmets läsmiljö både kan skapa positiva och negativa förutsättningar för läsutvecklingen. Resultaten har vi strukturerat enligt tre teman: socioekonomisk status och dess påverkan på elevers läsutveckling; sambandet mellan hemmets läsmiljö och socioekonomisk status samt attityder gentemot skola och läsning. Slutsatsen som dras är att samarbetet mellan hem, skola och lärare är viktig, och kan komma till att vara en avgörande faktor för en elevs läsutveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till språkutveckling i socioekonomiskt svaga områden, där utbildnings- och inkomstnivån hos befolkningen är låg. Datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare i områden som uppfyller dessa kriterier. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan genom en innehållsanalys bestående av; sortering, reducering och argumentering av materialet. Studien tar utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där språket ses som bärande för människans sätt att förstå omvärlden. Resultatet visar att förskollärarnas sätt att arbeta med språkutveckling påverkas av att förskolan ligger i ett socioekonomiskt svagt område, då bland annat stora språkliga variationer och andra modersmål medför svårigheter för en jämlik utbildning. Undervisningen påverkas bland annat genom att barnen med sämre språk prioriteras på bekostnad av barnen med ett starkare språk. Främst lyfts föräldrarnas okunskap om språkutveckling som en avgörande faktor till barnens sämre förutsättningar till detta i hemmen. Förskollärarna förespråkar att förskolan och deras yrkesgrupp är särskilt viktiga i socioekonomiskt svaga områden, då de kan kompensera för de sämre förutsättningarna hemifrån. Språkets betydelse för såväl individen som samhället skildras i resultatet och relateras i diskussionen till teorin, även förskolans roll som en del i utbildningsväsendet och samhället lyfts fram. Avslutningsvis relateras studiens betydelse till förskollärarprofessionen och förslag på vidare forskning ges.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare uppfattar fenomenet sommareffekten samt undersöka hur man kan reducera effekterna. Tidigare forskning presenteras och visar på olika undersökningar för att reducera sommareffekten, främst genom sommarprogram. För att analysera det insamlade materialet kommer synsättet fenomenografi att användas, vilket utgår ifrån olika människors perspektiv på ett fenomen (Marton & Booth, 2000). En studie utfördes genom enkäter till lärare, där resultatet visar på fyra uppfattningar för att reducera sommareffekten; Uppmuntran, sommaruppgifter, repetition och förebyggande färdighetsträning. Resultatet och tidigare forskning diskuteras därefter och slutsatsen är att lärares uppfattningar om effektiva metoder för att reducera sommareffekten inte stämmer överens med tidigare forskning.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader hos individer bosatta i Bromma (Höglandet) respektive Rinkeby gällande fysisk aktivitetsnivå. Vi undersökte också samband mellan fysisk aktivitet, utbildningsnivå och inkomst. Studiens frågeställningar: • Finns det någon skillnad i fysisk aktivitetsnivå mellan vuxna bosatta i Bromma (Höglandet) respektive Rinkeby? • Finns det något samband mellan fysisk aktivitetsnivå och socioekonomisk status (enligt utbildningsnivå och inkomst)? Metod I denna studie används en kvantitativ ansats i form av en tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter som skickades ut eller frågades på plats respektive område. Utifrån svaren kunde vi sammanställa fysisk aktivitetsnivå i METs min/vecka. Urvalet gjordes av ett bekvämlighets- och självselekterat urval. Antalet deltagare var n=82 som innefattade både män (n= 36) och kvinnor (n= 46). Data analyserades i SPSS (Mann-Whitney U-test för skillnader och Spearmankorrelation för samband). Resultat Vår studie visade inte att de finns någon skillnad (P=0.26) i fysisk aktivitetsnivå mellan vuxna bosatta i Höglandet (3053 METs min/vecka) respektive Rinkeby (2446 METs min/vecka). Signifikant samband mellan utbildningsnivå och fysisk aktivitet kunde påvisas (r = 0.23; p=0.004). Inkomst visade sig inte ha samband med fysisk aktivitetsnivå (r=0.07; P=0.54) dock var sambandet mellan inkomst och utbildning var signifikant (r=0.74; P&lt;0.001). Slutsats Det fanns inga skillnader i fysisk aktivitetsnivå mellan Bromma och Rinkeby. Utbildningsnivå var den socioekonomiska variabel som hade ett tydligt samband med fysisk aktivitet. Därför anser vi att jämt fördelade förutsättningar för utbildning är grundläggande för att förebygga samhällsklyftor.

Syfte och frågeställningar  Enligt tidigare forskning är de lägre socioekonomiska grupperna mindre fysiskt aktiva och ojämlikheter i hälsa ses som ett problemområde. Då det främst har varit fokus på kvantitativa resultat, finns det få studier som undersökt vad personerna som bor i liknande områden själva tycker om hälsa och fysiska aktiviteter. Denna studie gjordes i syfte att få ta del av deras åsikter. Forskningens två huvudfrågor är: Vilka är förutsättningar till en bra hälsa enligt de boendes uppfattning? Hur uppfattar de boende att de har möjlighet till att utföra fysisk aktivitet i sin vardag? Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att samla in empiri. Data består av 15 intervjuer och en fenomenografisk analysmetod tillämpades. Deltagarna var alla boende i det aktuella bostadsområdet med låg socioekonomisk status strax utanför Stockholm i åldern 18 - 77 år, både kvinnor och män. Resultat Upphov till en bättre hälsa har enligt respondenterna fyra förutsättningar: man behöver vara fysiskt aktiv, socialt aktiv, äta hälsosamt och ha en positiv attityd. Vidare visar studien att det finns flera faktorer som påverkar tillgång till den fysiska aktiviteten i vardagen. Dessa faktorer lokaliserade följande kategorier: tidsperspektiv, brist på kunskap och vägledning, ekonomi och tillgänglighet, interpersonella faktorer, väderförhållanden, kunskap som möjlighetsfaktor, samhällets stöd, egna initiativ, och hopp på den nästa generationen. Slutsats De boende i området finner sig i en situation där de måste anpassa sina aktiviteter efter möjligheter. Hälsa och hälsosam livsstil anses som oersättlig tillgång med fysisk aktivitet som en av komponenter. Möjlighet till att utföra fysisk aktivitet i sin vardag avgörs av varje individs livssituation och nödvändiga prioriteringar som kan se olika ut under livets gång. Kunskap, ekonomisk tillgänglighet, samhällets stöd och investering i familjens framtid präglar vilka val i fördel eller nackdel till fysisk aktiv livsstil kommer att göras. / Aim  According to previous research, the lower socio-economic groups are less physically active and inequalities in health are seen as a problem area. As the focus has mainly been on quantitative results, there are few studies that have investigated what the people living in similar areas themselves think about health and physical activities. This study was done with the aim of getting their opinions. The research's two main questions are:  What are the prerequisites for good health according to the residents' opinion?  How do the residents perceive that they have the opportunity to perform physical activity in their everyday life? Method  A qualitative method with semi-structured interviews was used to collect empirical data. The data consists of 15 interviews and a phenomenographic analysis method was applied. The participants were all residents of the housing area in question with low socio-economic status just outside Stockholm aged 18 - 77 years, both women and men. Results  According to the respondents, there are four prerequisites for better health: you need to be physically active, socially active, eat healthy and have a positive attitude. Furthermore, the study shows that there are several factors that affect access to physical activity in everyday life. These factors located the following categories: time perspective, lack of knowledge and guidance, economy and accessibility, interpersonal factors, weather conditions, knowledge as an opportunity factor, community support, own initiative, and hope for the next generation. Conclusions The residents of the area find themselves in a situation where they have to adapt their activities according to opportunities. Health and a healthy lifestyle are considered irreplaceable assets with physical activity as one of the components. The possibility of performing physical activity in everyday life is determined by each individual's life situation and necessary priorities, which may look different during the course of life. Knowledge, financial availability, society's support and investment in the family's future characterize which choices in favour or disadvantage to a physically active lifestyle will be made.