Denna uppsats grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare från olika socioekonomiska områden i Skåne. Dessa områden är uppdelade i olika socioekonomiska grader enligt Boverket för att visa hur varje område skiljer sig åt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det socioekonomiska läget, föräldrar och intresse kan påverka elevernas gymnasieval, i synnerhet vägledares tankar om det. Vi har kommit fram till att påverkansfaktorer kan se olika ut beroende på de områden som elever bor och är uppväxta i. Utifrån informanternas svar under intervjuerna ser vi att varje områdestyp påverkar elevernas gymnasieval på ett sätt. Uppsatsen presenterar vägledarnas insikter av påverkansfaktorer på elevers gymnasieval. Områdets socioekonomiska grad påverkar eleven i frågor som uppväxt, vilka normer och författningar eleverna och andra i området har. Det finns vägledare i områden med liknande socioekonomiska grad som har både lika och olika upplevelser av elever och föräldrar inför gymnasievalet. Med utgångspunkt av informanterna påverkas grundskoleelever både medvetet och omedvetet på olika sätt. Många föräldrar i områden med låg socioekonomisk status önskar att sina barn studerar något högskoleförberedande program då de önskar sina barn en god framtid. Det finns dock även de föräldrar som föredrar att sitt barn fort kommer ut i arbetslivet genom yrkesförberedande gymnasieprogram. Informanter får höra likadant av sina elever själva. I de områden med goda socioekonomiska förutsättningar visar mönster att elever har högt meritvärde för satsning av högskoleförberedande program och att de erkänner yrkesförberedande program som låg status bringande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka samband mellan socioekonomisk status (SES), och oro för klimatförändringar i Sverige. Tidigare internationell forskning har visat på att både inkomst och utbildningsnivå påverkar, då högre inkomst och högre utbildningsnivå båda verkar leda till mer oro för klimatförändringar. Tre teoretiska utgångspunkter framställs från tidigare forskning. Teorierna om Individens Välstånd och Postmaterialistiska värderingar menar att det finns ett samband mellan att ha högre SES och att vara mer orolig för klimatförändringar. Å andra sidan menar teorin om Global environmentalism att individer med lägre SES är mer oroliga för klimatförändringar. För att besvara frågeställningarna, Finns det ett samband mellan Socioekonomisk status och individens oro för klimatförändringar? Och i så fall beror sambandet på postmaterialistiska värderingar? En logistisk regression genomfördes med data från ESS8. Resultaten visade inga signifikanta skillnader i oro för klimatförändringar utifrån utbildningsnivå i den slutgiltiga analysen. Resultatet visade också på ett kurvsamband för inkomst där de individerna med lägst och högst inkomst var mest sannolika att vara oroliga för klimatförändringar. Individer som i högre utsträckning har postmaterialistiska värderingar visade sig vara signifikant mer oroliga för klimatförändringar i jämförelse med de som inte delar dessa värderingar. Även kön, ålder och politisk placering hade statistiskt signifikant påverkan. Kvinnor, yngre och individer till vänster på den politiska skalan var mer sannolika att vara oroliga för klimatförändringar.

This study explored young adults experiences of the recent increase of gang related crime in Stockholm and possible impact on their everyday life. This study also aimed to study how these experiences varied due to genderand socioeconomic background. Semistructured interviews with six women and four men aged 20–29 from different socioeconomic areas were conducted. Stigma, Doing Gender and Empathy Identification theories were applied as a theoretical framework. The result shows that gender influenced the level of fear of crime, where women reported a higher fear of crime than men. The gender aspect also affected the level of influence on everyday life of the informants, none of the male informants was affected by the increased gang violence. Socioeconomic status was also shown to be a contributing factor since women from areas with low socioeconomic status were not affected by the increased gang violence, whereas women from areas with a high socioeconomic status were influenced. Finally socioeconomic status was a contributing aspect in the approach towards gang related crime and criminal individuals, as informants from areas with low socioeconomic status had a higher level of understanding and empathy for gang violence and why individuals become criminal gang members.

Tidigare studier visar en ökning av psykisk ohälsa och olika socioekonomiska indikatorer är olikastarkt associerade med prevalensen för psykisk ohälsa, men det är osäkert i vilken grad och hursambandet verkar i en regional kontext. Syftet med studien är att utifrån regional data analyserasambandet mellan olika socioekonomiska indikatorer (Yrkesgrupptillhörighet, Utbildningsnivå, ochEkonomisk stress) och mild psykisk ohälsa i relation till män och kvinnor i olika åldersgrupper samtdiskutera om det finns en socioekonomisk gradient i psykisk ohälsa. Resultaten visar att ekonomiskstress har ett starkt samband till psykisk ohälsa både för män och kvinnor i olika åldersgrupper.Resultatet visar även på kön- och åldersskillnader i regressionsanalyserna både inom indikatorernaskategorier och sambandens styrka. Ingen signifikant gradient mellan samtliga nedbrutnasocioekonomiska indikatorer och psykisk ohälsa kunde påvisas eftersom det förekom omvändaassociationer inom och mellan sambandsanalyserna. Den stora variationen i sambandsanalysernapåvisar att ytterligare stratifieringar kan göras både för de oberoende och beroende variablerna. / Previous studies in public health show an increase in Common Mental Disorders, and where some socioeconomic indicators are differently associated with the prevalence of mental illness, it’s uncertain to what extent and how the associations displays in a regional public health context. The purpose of the study is to analyze, on the basis of regional data, the association between different socioeconomic indicators (Occupational group, Educational level, and Economic Stress) and Common Mental Disorders in relation to men and women in different age groups and discuss whether there is a socioeconomic gradient in Common Mental Disorders. The results shows that economic stress is highly associated to mental illness for both men and women in their different age groups. The regression analyzes also show gender and age differences both within the indicators' categories and the statistical significance of the correlations. No significant gradient between the various socioeconomic indicators used and Common Mental Disorders could be demonstrated since there were reverse associations within and between the statistical analyzes. The great variat ion in the correlationanalyzes shows that further stratifications can be made both for the independent and dependent variables.

<p>Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner. Det är i snitt 22,5 års uppföljning mellan den intervju som gjordes tidigare i livetoch den som gjordes senare i livet. Den information som har använts, utöver kontrollvariabler,innefattar rökvanor, alkoholvanor, socioekonomisk status i barndomen samt socioekonomiskstatus i vuxen ålder. Socioekonomisk status mättes genom utbildning och socialklass(huvudsakligt yrke). Resultat Analyserna visar att frekvent alkoholkonsumtion i äldre dar ärassocierat till hög socioekonomisk status, både i barndom och i vuxen ålder. Rökning är ocksåassocierat med en hög socioekonomisk status, med undantag för män vad gäller egensocialklass samt faders socialklass. För dem är rökning associerat med låg socialklass. Detfinns även samband mellan social mobilitet och dessa hälsobeteenden. Bland män har bådeindivider som gjort en uppåtriktad klassresa och som har varit stabila i den höga klassen enmindre sannolikhet för att vara rökare än dem som varit stabila i den låga klassen. Hoskvinnor finns en mindre sannolikhet hos dem som gjort en nedåtriktad klassresa. Hos bådakönen har individer som har en hög utbildningsbakgrund både vad gäller fadern och den egnahögre sannolikhet för att vara rökare. Både individer som gjort en uppåtriktad klassresa ochsom har varit stabila i den höga klassen dricker oftare än de som varit stabila i den lågaklassen. När det gäller utbildningsmobilitet dricker samtliga grupper oftare än de som varitstabila i gruppen med låg utbildning. Slutsats Det finns skillnader i alkoholkonsumtion ochrökning bland äldre beroende på socioekonomisk status.</p>

<p>Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa <em>Undersökningen om äldres levnadsvillkor </em>(SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa <em>Levnadsnivå-undersökningen</em> (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning. Däremot förklarade de psykiska arbetsmiljöförhållandena genomgående mycket litet eller inget alls av sambanden mellan socioekonomisk status och ohälsoutfallen i stort. Med resultaten för handen drar vi slutsatsen att tidigare fysiska arbetsmiljöförhållanden i enlighet med tidigare forskning står för den största delen av sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa. Med det i åtanke kan resultaten av vår studie tänkas reflektera dåtidens arbetsmiljö som karakteriserats av mestadels monotont arbete med, som vi kunnat se, belastningssjukdomar såsom smärta i rörelseorgan och nedsatt funktionsförmåga till följd. I vår studie har vi inte analyserat bristande kontroll av arbetet, hög anspänning, tillfredsställelse med arbetet, stöd från chef och medarbetare och inflytande över arbetsuppgifter. Om vi hade kunnat inkludera dessa faktorer hade vi eventuellt fått andra resultat med avseende på deras inverkan på sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa.</p>

<p>Forskning har visat att många skolbarn lider av psykisk ohälsa och att ohälsa påverkas av socioekonomisk status och etnisk tillhörighet. Studiens syfte var att undersöka om gruppbehandling med medveten närvaro kan minska skolbarns oro, ångest och nedstämdhet i ett område med låg socioekonomisk status och etnisk mångfald. Aktiv behandling jämfördes med kontrollbehandling (avslappningsövningar). 50 skolbarn i åk 3 deltog. Behandlingen omfattade 12 sessioner á 30 minuter under sex veckor. Självskattningsformulären PSWQ-C, MASC och CDI-S visade att barnen som fått aktiv behandling minskade sin oro och ångest signifikant, medan nedstämdheten inte minskade. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp. Etnisk tillhörighet påverkade inte behandlingsutfall. Förebyggande interventioner för att minska oro bland skolbarn verkar vara verksamma vid såväl behandling med medveten närvaro som kontrollbehandling.</p>

Forskning har visat att många skolbarn lider av psykisk ohälsa och att ohälsa påverkas av socioekonomisk status och etnisk tillhörighet. Studiens syfte var att undersöka om gruppbehandling med medveten närvaro kan minska skolbarns oro, ångest och nedstämdhet i ett område med låg socioekonomisk status och etnisk mångfald. Aktiv behandling jämfördes med kontrollbehandling (avslappningsövningar). 50 skolbarn i åk 3 deltog. Behandlingen omfattade 12 sessioner á 30 minuter under sex veckor. Självskattningsformulären PSWQ-C, MASC och CDI-S visade att barnen som fått aktiv behandling minskade sin oro och ångest signifikant, medan nedstämdheten inte minskade. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp. Etnisk tillhörighet påverkade inte behandlingsutfall. Förebyggande interventioner för att minska oro bland skolbarn verkar vara verksamma vid såväl behandling med medveten närvaro som kontrollbehandling.

Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner. Det är i snitt 22,5 års uppföljning mellan den intervju som gjordes tidigare i livetoch den som gjordes senare i livet. Den information som har använts, utöver kontrollvariabler,innefattar rökvanor, alkoholvanor, socioekonomisk status i barndomen samt socioekonomiskstatus i vuxen ålder. Socioekonomisk status mättes genom utbildning och socialklass(huvudsakligt yrke). Resultat Analyserna visar att frekvent alkoholkonsumtion i äldre dar ärassocierat till hög socioekonomisk status, både i barndom och i vuxen ålder. Rökning är ocksåassocierat med en hög socioekonomisk status, med undantag för män vad gäller egensocialklass samt faders socialklass. För dem är rökning associerat med låg socialklass. Detfinns även samband mellan social mobilitet och dessa hälsobeteenden. Bland män har bådeindivider som gjort en uppåtriktad klassresa och som har varit stabila i den höga klassen enmindre sannolikhet för att vara rökare än dem som varit stabila i den låga klassen. Hoskvinnor finns en mindre sannolikhet hos dem som gjort en nedåtriktad klassresa. Hos bådakönen har individer som har en hög utbildningsbakgrund både vad gäller fadern och den egnahögre sannolikhet för att vara rökare. Både individer som gjort en uppåtriktad klassresa ochsom har varit stabila i den höga klassen dricker oftare än de som varit stabila i den lågaklassen. När det gäller utbildningsmobilitet dricker samtliga grupper oftare än de som varitstabila i gruppen med låg utbildning. Slutsats Det finns skillnader i alkoholkonsumtion ochrökning bland äldre beroende på socioekonomisk status.

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa Levnadsnivå-undersökningen (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning. Däremot förklarade de psykiska arbetsmiljöförhållandena genomgående mycket litet eller inget alls av sambanden mellan socioekonomisk status och ohälsoutfallen i stort. Med resultaten för handen drar vi slutsatsen att tidigare fysiska arbetsmiljöförhållanden i enlighet med tidigare forskning står för den största delen av sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa. Med det i åtanke kan resultaten av vår studie tänkas reflektera dåtidens arbetsmiljö som karakteriserats av mestadels monotont arbete med, som vi kunnat se, belastningssjukdomar såsom smärta i rörelseorgan och nedsatt funktionsförmåga till följd. I vår studie har vi inte analyserat bristande kontroll av arbetet, hög anspänning, tillfredsställelse med arbetet, stöd från chef och medarbetare och inflytande över arbetsuppgifter. Om vi hade kunnat inkludera dessa faktorer hade vi eventuellt fått andra resultat med avseende på deras inverkan på sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa.