Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka hinder och möjligheter som fanns för personer över 65 år med låg inkomst att följa de rekommenderade riktlinjerna för fysisk aktivitet. Metod: Studien tillämpade en deskriptiv ansats för att sammanfatta tidigare forskning, där den utvärderade och kategoriserade varierande studier som hade undersökt dessa faktorer. Resultat: Genom innehållsanalys av 15 artiklar framkom framstående hinder såsom fysiska svårigheter, psykologiska utmaningar, socioekonomiska förhållanden och miljöbarriärer. Däremot framkom möjligheter såsom stöttande sociala relationer, lättillgänglig omkringliggande miljö och individanpassade interventionsprogram. Resultaten pekade på att äldre med låg inkomst ställdes inför signifikanta hinder som försvårade deras deltagande i fysisk aktivitet, samtidigt som det också kunde vidtas åtgärder för att främja en mer hälsosam livsstil. Dessa kunskaper kan vara betydelsefulla för att planera framgångsrika åtgärder som främjar tillgängligheten och engagemanget i fysisk aktivitet hos denna målgrupp, en punkt som är grundläggande för att främja deras generella hälsa och välmående. Slutsats: Studien lyfte fram betydelsen av att se till det större sammanhanget och inkludera varierande faktorer som kunde ha effekt på äldre personers förmåga att delta i fysisk aktivitet. Genom att upptäcka såväl inre som yttre hinder och möjligheter bland denna särskilda grupp, framhävdes betydelsen av olika åtgärder som inkluderade stöttning från samhället, utvecklingen av interventionsprogram och förändrade miljömässiga förhållanden i en positiv riktning. För den kommande forskningen är det viktigt att skapa och tillämpa dessa varierande åtgärder, i syfte att försäkra att alla äldre, oberoende av deras socioekonomiska förutsättningar, kan dra nytta av de nödvändiga resurser och den hjälp de behöver, för att möjliggöra regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor. Genom samarbete inom hälso- och sjukvården, samhällen och bland beslutsfattare kan effektiva åtgärder skapas för att möta behoven hos personer över 65 år med låg socioekonomisk status, och därigenom skapa en mer tillgänglig och engagerande miljö för fysisk aktivitet.

This thesis investigated the relationship between socioeconomic status (by occupation) and self-reported depression among women in Stockholm County. A quantitative study was conducted based on secondary data from the 2006 Stockholm County Public Health Survey. Data was analyzed using descriptive statistics and logistic regression analysis through SPSS statistical package. Results showed that low socioeconomic status (by occupation) increased the risk of reporting depression among women in Stockholm County. In addition, the study found that the relationship was to some extent explained by income and marital status. However, further studies are warranted of the relation between socioeconomic status (e.g. education and income) and depression among women in the Swedish population but particularly in Stockholm County. / Syftet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan socioekonomisk status (efter ockupation) och själv-rapporterad depression bland kvinnor i Stockholms län. En kvantitativ studie genomfördes baserat på data från Stockholms läns folkhälsoenkät 2006. Data analyserades med deskriptiv statistik och logistisk regressionsanalys med hjälp av det statistiska programmet SPSS. Resultatet visade att låg socioekonomisk status (efter ockupation) ökade risken för självrapporterad depression bland kvinnor i Stockholms län. Dessutom så fann studien att förhållandet kunde till viss del förklaras av inkomst och civilstånd. Men ytterligare forskning krävs för att undersöka förhållandet mellan socioekonomisk status (t.ex. utbildning och inkomst) och depression bland kvinnor i den svenska befolkningen, särskilt i Stockholms län.

Bakgrund: Låg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gäller matvanorna. Barns levnadsvanor är av stor vikt, då grunden för deras framtida vanor läggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende på vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka återkommande ämnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, föräldrars inkomst och utbildningsnivå påverkar barns matvanor och måltidsmönster. Det framkom att låg socioekonomisk status vanligtvis innebär mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna måltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende på socioekonomisk status bör genomföras för att få bättre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sätta in riktade interventioner i syfte att minska ojämlikheterna i kostvanor mellan barn. / Background: Socioeconomic differences influence the risk of unhealthy behavior, like the diet, among other things. Children’s habits are of extra importance, since future habits are established during childhood.Aim: To describe the differences in children’s diet due to socioeconomic background. Method: Integrative literature review. The results of ten scientific articles were summarized by searching for recurring topics, which were turned into themes.Results: Socioeconomic background, the parents’ income and the parents’ education affected the children’s diet and meal patterns. Low socioeconomic status were usually connected to more unhealthy foods, smaller amounts of healthy foods and irregular meal patterns. Conclusion: More studies of children’s diets due to socioeconomic background should be conducted to get better insight into the reasons for these differences. This should be done so that interventions aimed at closing the gaps of inequity between children in different socioeconomic groups can be implemented.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som haft som syfte att undersöka vad som bäst predicerar arbetstillfredsställelse. De variabler som har mätts som eventuella prediktorer är; sociometrisk status enligt sociometerteorin, socioekonomisk status, personlig känsla av makt samt personlighetsdraget extraversion. Urvalet bestod av (N=128) deltagare som alla var anställda av ett medelstort företag. Denna studie har utgått från en liknande studie The Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) som handlade om subjektivt välbefinnande och sociometrisk status. Arbetstillfredsställelse mättes enligt MSQ (Minnesota satisfaction questionnarie). Sociometrisk status och personlig känsla av makt mättes enligt liknande påståenden som Anderson, Kraus et al. (2012) använt, vilka beskrivs närmre i metoddelen. Socioekonomisk status mättes utifrån inkomst samt utbildningsbakgrund. Personlighetsdraget extraversion mättes med frågor ur personlighets-testet IPIP. Frågeställningenlyder; vad predicerar arbetstillfredsställelse bäst: socioekonomisk-eller sociometrisk status? Även vad personlighetsdraget extraversion spelar för roll som prediktor till arbetstillfredsställelse var en fråga som ställdes. Hypotesenformulerades att utifrån sociometerteorin prediceras arbetstillfredsställelse i större utsträckning än inkomst/socioekonomisk status. De insamlade svaren från enkätundersökningen bearbetades i SPSS version 22 genom en multipel regressionsanalys samt korrelationsanalyser. Endast personlig känsla av makt ficksignifikant stöd i regressionsanalysen då samtliga variabler fanns med som prediktorer, men efter en medieringsanalys fick vi stöd för att sociometrisk status predicerar arbetstillfredsställelse via personlig känsla av makt. Resultatet från regressionsanalysen (modell Enter)visade att personlig känsla av makt var den starkaste prediktorn av arbetstillfredsställelse (β=.50, p< .05) Korrelationen visade samma riktning. Den starkaste korrelationen fanns mellan arbetstillfredsställelse och variabeln personlig känsla av makt som delvis förklarar sociometrisk status(r=.57, p<.05). / This is a quantative study that aims to examine differentfactors effecting job satisfaction. Thevariables measured as potential predictors are; sociometric status in accordance to sociometer theory, socioeconomic status, personal sense of power and the personality trait extraversion. The data consists of (N= 128) participantsemployed by a medium sized company. This study is based on a similar studyThe Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) which studies Subjective Well-Being and sociometric status. Job satisfactionwas measured by the MSQ (Minnesota Satisfaction Questionnaire). Sociometric status and personal sense of power weremeasured according to similar claims by Anderson, Kraus et al. (2012), further described in detail in the methodssection. Socioeconomic status wasmeasured based on income and educational background. The personality trait extraversion wasmeasured with questions from the personality test IPIP. The question being asked is; what predicts job satisfaction-socioeconomic-or sociometric status? Also what rolethe personality trait extraversion plays as a predictor was a question in this study. The hypothesis is formulated on the basis that the sociometer theory isa better predictor of job satisfactionthan income/socioeconomic statusis. The collected responses from the survey were processed and analyzed in SPSS version 22 through a multiple regression analysis and correlation analyzes. Only personal sense of powerreceived significant support in the regression analysis when all variables were included as predictors, but after a mediation analysis, we received support for sociometric status as a predictor ofjob satisfaction throughpersonal sense of power. The results of the regression analysis (model Enter) showed that personal sense of power was the best predictor of job satisfaction(β =.50, p< .05). Correlationsshowed the same way. The strongest correlation was found between job satisfaction and personal sense of power,which partly explains sociometric status(r =.57, p <.05).

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Sammanfattning   Inledning: Barnfetman ökar i samhället, vilket innebär konsekvenser för folkhälsan. Socker finns tillsatt i både mat och dryck. Tidigare forskning har visat att en hög konsumtion av socker kan leda till en rad följdsjukdomar. Syftet med den här studien är att beskriva kopplingen mellan hög sockerkonsumtion och fetma hos barn i åldern 6–12 år.   Metod: Artikelsökningen genomfördes i PubMed, som är en sökmotor. 10 vetenskapliga originalartiklar valdes för denna litteraturöversikt. Artiklarna är etiskt granskade. Därefter gjordes en analys av artiklarna, som resulterade i fem olika teman.   Resultat: Resultatet visar att barns ökade sockerkonsumtion leder till fetma som i sin tur kan innebära följdsjukdomar. Det finns kopplingar mellan etnicitet och sockerkonsumtion. Det finns även samband mellan genus och hur sockerkonsumtionen ser ut.   Diskussion: Kostråden bör vara individanpassade och ta hänsyn till såväl etnicitet och genus. Mer information till föräldrar om sockrets negativa påverkan. Mer forskning behövs inom området. / Abstract   Background: Child obesity is on the increase in society, which could mean consequences for public health. Sugar is added to both food and drink. Earlier research has shown that a high consumption of sugar may lead to obesity related diseases. The aim of this study was to describe the association between high sugar consumption and child obesity in 6-12 years old.   Methods: The PubMed search engine was used to conduct the search. 10 ethically approved original articles were selected for this literature review and thereafter an analysis was made of these articles, which resulted in five different themes.   Results: The results show that the increased consumption of sugar in children may lead to obesity which in turn, may lead to other obesity related diseases. There is also an association between ethnicity and consumption of sugar and a connection between gender and how sugar is consumed.   Conclusions: Dietary advice should be personalized. Both ethnicity and gender should be taken into consideration and parents need to be constructively informed about the negative effects of sugar. More research needs to be done in this field.

Bakgrund: I dagens samhälle blir ungdomar allt mer fysiskt inaktiva, samtidigt som hälsoklyftorna bland befolkningen fortsätter att öka. Den socioekonomiska statusen är en bidragande faktor till den ojämlikhet som finns idag och det är en av de faktorer som har störst påverkar för individers förutsättningar och möjligheter att uppnå en god och jämlik hälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida ungdomars fysiska aktivitetsnivå skiljer sig åt beroende på kön och socioekonomisk status. Metod: För att besvara studiens syfte tillämpades en kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning där urvalet bestod av 97 gymnasieungdomar på en skola i Eskilstuna. Data analyserades i SPSS genom frekvenstabeller och chi2-test. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna inte uppnår den dagliga rekommendationen om fysisk aktivitet på minst 60 minuter om dagen men att män har en högre fysisk aktivitetsnivå än kvinnor. Resultatet påvisade ingen signifikant skillnad gällande ungdomars fysiska aktivitetsnivå utifrån deras socioekonomiska status. Slutsats: Slutsatserna är att det finns en skillnad gällande ungdomars fysiska aktivitetsnivå beroende på kön men att det inte finns någon skillnad utifrån deras socioekonomiska status. / Background: In today’s society, adolescents are becoming increasingly physically inactive, while health disparities continue to increase among the population. Socioeconomic status is a contributing factor to the inequality that exists today and it’s one of the factors that have the most impact on individuals' conditions and opportunities to achieve a good and equal health. Aim: The aim of the study is to investigate whether adolescents physical activity levels differ depending on gender and socioeconomic status. Method: To answer the study’s aim, a quantitative method was applied with a cross-sectional design. The data were collected through a survey and the sample consisted of 97 high school students at a school in Eskilstuna. Data were analyzed in SPSS through frequency tables and chi-square tests. Results: The results show that the majority of adolescents don’t reach the daily recommendation of physical activity for at least 60 minutes a day, but men have a higher level of physical activity in comparison with women. The results showed no significant difference regarding the level of physical activity among adolescents based on their socioeconomic status. Conclusion: The conclusions are that there’s a difference in adolescents’ level of physical activity depending on gender, but there’s no difference based on their socioeconomic status.

Amning ger stora hälsofördelar för både mödrar och spädbarn. Sverige står bakom WHO:s rekommendation om att amma exklusivt upp till 6 månader. Amningsfrekvensen är låg trots alla positiva hälsoeffekter som amning medför. Flera socioekonomiska faktorer påverkar amning. Syftet är att identifiera faktorer som är associerade med mödrars utbildning och deras beteende när det gäller amning av spädbarn, inklusive amningsfrekvensen och amningslängden. Metod Strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats där 10 vetenskapliga artiklar analyserades genom tematisk analys. I resultatet framkom fyra centrala huvudteman. ”Sociala faktorer relaterade till mödrars utbildningsnivåer som påverkar amningsfrekvensen "", Samband mellan amningstid och utbildningsnivå", ”Avsikten att amma kopplat till och "Stödprogram, insatseroch föräldrautbildning främjar amning". Dessa visade skillnader på sambandet mellan utbildningsnivå hos mödrar och olika faktorer som hade betydelse för amning. Amningsfrekvensen påverkas av mödrars utbildningsnivå, lågutbildade mödrar ammar mindre och högutbildade mödrar ammar i större omfattning. Nuvarande litteratur och forskning om amning visar att kunskapen finns kring amningens alla hälsofördelar och vilka faktorer som påverkar amningsfrekvensen i positiv riktning. Amningsfrekvensen är trots detta väldigt låg och når inte upp till de nivåer om exklusiv amning i 6 månader som rekommendationerna om amning anger. Amningen bör få en större betydelse redan från mödrarvården med ett större fokus på mer utbildningsmöjligheter kring amning både för vårdpersonal och föräldrar för att förebygga ojämlikhet i hälsa. / Introduction: Breastfeeding provides great health benefits for both mothers and infants.Sweden supports the World Health Organisation’s recommendation to breastfeed exclusively for up to 6 months. Breastfeeding is low despite all the positive health effects of breastfeeding. Multiple socio economic factors affect breastfeeding. Aim The purpose of this study is to identify factors associated with maternal education and nursing behaviours, including length of nursing, and frequency of nursing Method Structured literature study with qualitative approach where 10 scientific articles were analyzed through thematic analysis. Results Four main themes emerged in the results, " Social factors related to mothers' education levels that affect breastfeeding frequency”, "Relationship between breastfeeding time and education level", “The intention to breastfeed is linked to the level of education" and "Support programs, efforts and parent training promote breastfeeding". These themes identified differences in the relationship between educational level in mothers and various factors that were important for breastfeeding. Conclusion: Breastfeeding frequency is affected by mothers' level of education, low educated mothers breastfeed less and higher educated mothers breastfeed to a greater extent. Current literature and research on breastfeeding show that there is knowledge about all the health benefits of breastfeeding and which factors affect the breastfeeding rate in a positive direction. Nevertheless, breastfeeding frequency is very low and does not reach the level of exclusive breastfeeding for 6 months as stated in the recommendations on breastfeeding. Breastfeeding should be given greater importance 4 beginning with pregnancy beginning with pregnancy, with a greater focus on more educational opportunities around th a greater focus on more educational opportunities around breastfeeding both for healthcare staff and parents in order to prevent inequalities in health.

Denna studie syftar till att studera om teorin kollektiv förmåga går att applicera i en svensk kontext. Mer specifikt genom att undersöka om områden som skiljer sig gällande socioekonomisk status, andelen utflyttningar och nivån av etnisk heterogenitet också skiljer sig gällande nivån av kollektiv förmåga. Vidare syftar studien till att studera sambandet mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Med detta som bakgrund krävs två områden som skiljer sig gällande samtliga aspekter som presenterats ovan. Vid genomgång av statistik ansågs Brommas och Skärholmens stadsdelsområden som lämpliga att inkludera i studien. Studiens primärdata samlas in med hjälp av enkäter, i syfte att mäta kollektiv förmåga i respektive område. Enkäterna analyseras med hjälp av korstabeller och regressionsanalyser. Resultaten visar att nivån av kollektiv förmåga skiljer sig mellan de två områdena. Vidare påvisas ett samband mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Detta samband kvarstår när en rad individbaserade variabler inkluderas i modellerna för att testa det ursprungliga sambandet. Slutsatsen är att teorins grundläggande antagande gällande strukturella faktorers inverkan på kollektiv förmåga kan påvisas i en svensk kontext. Vidare finns det också ett samband mellan högre kollektiv förmåga och lägre nivåer av våldsbrott.

Swedish sports clubs are becoming more concerned with how to attract young people to participate in organized sports. Young people with low socio-economic status and individuals with ethnic background are especially in mind as it has become clear that these individuals are excluded in the various activities of sports clubs. The aim of this study was to examine the possible obstacles for young adolescents to participate in organized sports. By identifying the visible and invisible obstacles through a gender- and socio-cultural perspective the four research questions were examined. The questions concerned within this qualitative study was how accessibility was described by the respondents; how the obstacles to participate in organized sport were experienced by the respondents; how the difference in sport participation was explained by the respondents from a cultural and socio-economic perspective and; how the differences in sport participation were explained by the respondents from a gender perspective. Through six focus groups encompassing 16 individuals between the age of 14–20 years old a Bourdieu approach was applied in order to interpret the content of the responses. The results showed that the youth experienced obstacles to participate in sport in two different ways. One was described as the physical means of being able to get access to sport which was transportation facilities, sports fees and costs for equipment. The other form of obstacle was described as underlying factors such as norms and expectations regarding participation in organized sports and a lack of perceived sense of belonging. Cultural background and gender were discussed as the two most contributing factors as to why some of the youth are not participating in organized sports. Swedish sports clubs should focus on how to include the youth needs into their day-to-day work rather than ensuring their participation in their current offered activities.