Bakgrund: Daglig rökning och låg fysisk aktivitet på fritiden är betydligt högre bland individer med psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker.Metod: Använder data från en tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät, Skåne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i åldern 18-65. Huvudvariabler är självrapporterad daglig rökning och låg fysisk aktivitet, samt psykisk ohälsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistiskregression för att få oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders.Resultat: Samband finns mellan psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet bland båda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lägre oddskvoter gällande båda sambanden. Individer med psykisk ohälsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor än de med ej psykisk ohälsa, oavsett socioekonomisk status. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan socioekonomiska grupper vid jämförelse av oddskvoter gällande låg fysisk aktivitet, bland kvinnor med ej psykisk ohälsa.Slutsatser: Studien har bekräftat sambandet psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet, bland båda könen och inom olika socioekonomiska grupper. / Title: The relationship between mental ill-health and health related lifestyle habits among women and men in a scanian populationBackground: Daily smoking and low leisure time physical activity prevalence are higher among individuals with mental ill-health.Aim: To investigate these relationships in a gender- and socioeconomic perspective, together with possible underlying mechanisms.Methods: Using data from a cross-sectional survey (Scania public health survey, 2000) with a representative sample (n = 11 304), aged 18-65. Included were selfreported daily smoking, low leisure time physical activity, and mental health measured by the General Health Questionnaire-12. Logistic regression analyseswere performed to get odds ratios (OR), and to adjust for potential confounding factors.Results: Daily smoking and low leisure time physical activity were found to be associated with mental ill-health, among both sexes. Women had significantly lower OR than men with regard to both relationships. Individuals with mental illhealth had more unfavourable lifestyle habits than individuals without, independently of socioeconomic status. There were no significant differences between socioeconomic groups when comparing OR for low leisure time physicalactivity among women without mental ill-health.Conclusions: This study confirms the relationships of mental ill-health and dailysmoking, and low leisure time physical activity, among both sexes and within different socioeconomic groups.Key words: mental health; daily smoking; low leisure time physical activity; General Health Questionnaire-12; gender; socioeconomic status; etnicity; crosssectional study.

Alkohol är en källa till glädje men är också orsaken till många människors lidande och död. Värst drabbade är de som redan är missgynnade i samhället och den världsdel där alkohol konsumeras som mest är Europa. Alkoholen är integrerad i det sociala livet människor emellan och är något som är förknippat med mat och fest. Människor påverkas av de sociala nätverk som de befinner sig i, där vanor överförs och anammas. Därför är det viktigt i studiet av alkoholvanor att inkludera indikatorer på sociala faktorer. Syftet med studien var att undersöka alkoholvanor i relation till socioekonomisk status och kön. Tidigare forskning om alkoholvanor i Europa bildar en bas för en ökad förståelse för hur alkohol konsumeras i de olika regionerna och länderna. Trots skillnader mellan länder avseende alkoholkonsumtion så finns det fortfarande landspecifika mönster som denna studie ämnar undersöka. Dessa mönster omfattar frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande. Datamaterialet som använts är från omgång 7 av European Social Survey, ESS, år 2014. Data för studien omfattar 37 623 respondenter från 20 europeiska länder. För att mäta socioekonomisk status användes utbildningsnivå och föräldrars utbildningsnivå. Alkoholvanor mättes med frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande genom AUDIT-C. För att analysera samband mellan socioekonomisk status och alkoholvanor användes bivariat analys samt linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att lågutbildade dels konsumerar alkohol mest frekvent och intensivkonsumerar i större utsträckning än högutbildade och att män i högre grad än kvinnor har riskfyllda alkoholvanor. Alkoholvanorna skiljde sig mellan olika europeiska regioner, vilket stöds av resultat från tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar studien att sociala faktorer har betydelse för alkoholvanor och är något som bör beaktas i framtida forskning. Studien visar även att det fortfarande finns regionala skillnader i Europa gällande alkoholvanor.

<p>Sammanfattning</p><p>SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp <em>känsla av sammanhang</em> (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.</p><p>      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.</p><p>      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?</p><p> METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.</p><p> RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.</p><p> SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.</p>

Sammanfattning SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.       Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.       De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?  METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.  RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.  SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.

En sund livsstil är en förutsättning för att uppnå en god folkhälsa bland alla befolkningar oavsett land. Befolkningens olika levnadsvanor som t.ex. rökning-, alkohol- och fysisk aktivitet skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på inkomst, utbildning och sysselsättning. Därmed skiljer sig hälsan mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Tidigare studier har visat att en ohälsosam livsstil tenderar att finnas hos de mest utsatta socioekonomiska grupperna. Syftet med studien var att ta reda på relationen mellan östgötarnas livsstil och deras socioekonomiska status. Metoden för datainsamlingen var att använda redan insamlat material från enkätundersökningen ”Östgötens hälsa 2006”. ”Östgötens hälsa 2006” utfördes av Folkhälsovetenskapligt Centrum på Landstinget i Östergötland. Frågorna besvarades av 7 238 personer som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval från en totalbefolkning på 315 185 personer, i åldrarna 18-84 år. Svarsfrekvensen mättes till 54,3 procent. Resultatet visade att de med högre socioekonomisk status upplevde sin hälsa bättre än de med lägre socioekonomisk status samt att individer med en bättre ekonomi och högre utbildningsnivå drack alkohol oftare än de med sämre ekonomi och lägre utbildningsnivå. Respondenterna med bättre ekonomi hade bättre trivsel med t.ex. sin sysselsättning och sin sociala gemenskap. Resultatet visade även att de med bättre ekonomi ofta kände sig glada, lyckliga samt mindre oroliga och nedstämda än de med sämre ekonomi. I Konklusionen beskrivs vikten av att bedriva ett folkhälsoarbete både ur ett salutogent och patogent perspektiv. Folkhälsoarbetet bör fokusera främst på att motivera, skapa verktyg och möjligheter för individerna att kunna göra en beteendeförändring. Det hälsofrämjande arbetet bör också fokusera resurser på att främja sundare levnadsvanor redan i tidig ålder och då är skolan en bra arena. / A healthy lifestyle is a prerequisite to a good public health among populations. Lifestyle habits such as smoking, alcohol use and physical activity are different among groups in populations depending on income, education and occupation. Thus, there are disparities in health between different socioeconomic groups in communities. Previous studies have shown that groups with lower socioeconomic status tend to live unhealthy lifestyles. The purpose of this study was to examine the relation between ostgotarnas lifestyle and socioeconomic status. The method of data collection was through already existing data from the survey “Ostgotens halsa 2006”. “Ostgotens halsa 2006” was designed by the National Public Health Centre in Ostergotland County Council. A total of 7 238 individuals answered the questionnaire. The participants was selected through a stratified random sample from the total population of 315 185 people, aged 18-84 years. A total of 54, 3 percent responded. The results mainly showed that those with higher socioeconomic status were healthier than those with lower socioeconomic status, and that those with higher economy and higher education was drinking more often than those with lower economy and lower education. Respondents with higher economy experienced a higher degree of well-being in different contexts such as employment and social fellowship. The results also showed that those with higher economy more often were happy, less depressed and anxious than those with lower economy. The conclusion was to engage in health promotion from both a pathogenic and salutogenic perspective in order to achieve a healthy population. Resources should primarily focus on motivating and creating opportunities for individuals to make a behavioral change and also to promote healthy lifestyles in early ages.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Karol. inst., 2005.

Bakgrund: Statistik och forskningsrapporter från bland annat Världshälsoorganisationen visar att hälsan världen över är ojämlikt fördelad och att socioekonomisk status, socialt kapital och health literacy är bidragande faktorer. Föräldrars utbildningsnivå och inkomst kan påverka barns hälsa och uppväxtvillkor och barn tillhörande riskgrupper har sämre förutsättningar till hälsa. Samhället har möjlighet att genom politiska insatser på olika nivåer och i olika sektorer påverka individers möjligheter att i sin tur vidta hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på kopplingen mellan ekonomi och hälsa, och hur det påverkar familjen att leva ett gott liv. Metod: En kvalitativ ansats valdes och sju föräldrar från tre olika kommuner i Värmland intervjuades i enskilda semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades därefter enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: ”Hinder och möjligheter” som består av subkategorierna: Socialt kapital och Tid och utrymme, och vidare av ”Prioritering och investering” som består av subkategorierna: Samhällets roll, Levnadsvanor och livsstil och Uppväxtvillkor. Slutsats: Det framkom att hälsa är ett komplext begrepp som handlar om både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Enligt informanterna har individer möjlighet att påverka sin hälsa genom prioriteringar och investeringar. Vidare beskrevs att förutsättningarna för hälsa är ojämlikt fördelade i samhället och de ekonomiskt svagare kan ha svårare att vidta hälsofrämjande åtgärder. Informanterna ansåg att det finns en koppling mellan ekonomi och hälsa och att god ekonomi förbättrar individers möjligheter till hälsa och ett gott liv. Individers kunskap, intressen och vilja styr individers val i livet. Tidsbrist och för lite utrymme för återhämtning och tid med familjen har beskrivits kunna utgöra en begränsande faktor för bättre hälsa. Hälsa beskrevs också vara en resurs för ett produktivt liv. Barns hälsa påverkas bara till viss del av familjens ekonomi samtidigt som en trygg miljö och god föräldrarelation ansågs vara betydelsefulla. / Background: Statistics and reports from among others the World Health Organization show that inequity in health exists all over the world and that socioeconomic status, social capital and health literacy are contributing factors. Parental education and income have an effect on children’s health and development and children in risk groups have lower chances to develop good health. The society has the opportunity to affect individuals to take actions to promote their own health by political actions on different levels and in different sectors. Aim: The aim of this study was to examine parental view on the connection between economics and health, and its effects on living a good family life. Method: A qualitative approach was used to collect data. Seven parents from three different municipalities in Wermland were interviewed using a semi-structured interview guide. The interviews were recorded and transcribed. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of the material resulted in two categories: ”Obstacles and opportunities” which further consists of two subcategories: Social capital and Time and capacity. The other category “Priority and investment” consists of three subcategories: Society’s role, Lifestyle factors and Childhood conditions. Conclusion: This study showed that health is a complex concept about physical and psychological well-being. According to the informants individuals have the opportunity to affect their health by their priorities and investments. Furthermore, the opportunities for reaching good health are being described as unequal throughout the society and it seems to be harder to take health promoting actions for those who are economically weaker. The informants felt that there is a connection between economics and health and that good economy improves individuals’ possibilities to be healthy and live a good life. Individuals’ interests, knowledge and will affect their choices in life. Lack of time and capacity for recovery and to spent time with their families is thought to be a limiting factor for better health. Health is also being described as a resource for a productive life. Children’s health is only partly being affected by families’ economy. A safe environment and good parental relationship seems to be important.