Denna studie syftade till att undersöka grad av alla tre dimensioner sammanslagna och respektive dimension av psykopati bland unga och hur det relaterade till antisocialt beteende samt om relationerna kvarstod oberoende av ungas sociala förmåga och föräldrars SES. Urvalet bestod av 1731 unga varav 912 pojkar och 819 flickor i åldern 11-13 år med medelålder 12,2. Psykopatiska personlighetsdrag definierades med tre dimensioner som var grandiositet - manipulation, brist i empati - flackt känsloliv och impulsivitet - behov av omväxling. Resultaten visade att pojkar uppvisade högre grad av psykopatiska personlighetsdrag jämfört med flickor. Psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende korrelerade i hög utsträckning med varandra. Majoriteten av korrelationerna var högre bland pojkar än flickor separat. Sambanden kvarstod mellan psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende vid kontroll för ungas sociala förmåga respektive föräldrars SES för totala urvalet samt separat för pojkar respektive flickor. Slutsatsen som drogs var att psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende var relaterade till varandra. Denna relation var oberoende av ungas sociala förmåga och föräldrars SES. Diskussioner om praktiska implikationer förs och direktiv för framtida forskning ges. / The main purpose of this study was to investigate the extent of psychopathic personality traits among youths and how it related to antisocial behaviour and whether the relationships remained independent of youth’s social skills and parental SES. The study consisted of 1731 participant, where 912 of them were boys, and 819 were girls at age 11-13 with mean age 12,2. The psychopathic personality traits consist of three different dimensions; Grandiose-Deceitful, Callous-Unemotional, and Impulsivity-Need for Stimulation. The results showed that the psychopathic dimensions were significantly higher among boys than girls. We also examined the relationship between the psychopathic dimensions and conduct problems for the total sample, which showed a high positive significant correlation. These correlations were tested for both genders separately, which showed indications of boys having a higher correlation than girls. Furthermore, the result indicated that the relationship remained between psychopathic dimensions and conduct problems in controlling for social skills respective socioeconomic status for the total sample and separately for boys and girls. The conclusion drawn that psychopathic personality traits and conduct problem were related to each other. This relationship was independent of young’s level of social skills and parental level of SES. Discussions of practical implications and directives for future research are provided.

Studiens syfte var att undersöka om nudging kan påverka individers ekonomiska riskbenägenhet och om effekten av nudging som beteendeförändrings teknik skiljer sig beroende på upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet. Studien har utgått från en kvantitativ metodologi och design. Metoden innehåller ett standardiserat frågeformulär med ett väl beprövat instrument som mäter ekonomisk knapphet och ett pre-experiment för att kunna mäta deltagarnas riskbenägenhet. Urvalet bestod av ett studenturval (N= 304) och studien utfördes på studenter vid Högskolan i Skövde. Nudging är ett verktyg som kan användas för att ge människor möjlighet att kunna fatta mer medvetna beslut och därmed undvika ett automatisk tänkande. Tidigare forskning visar att människor ofta har svårt att ta rationella beslut när de ställs inför komplexa val. I sådana situationer tenderar människor att använda sig av ett heuristiskt tänkande och därmed appliceras ett automatiskt tankesätt. Individer som upplever eller har upplevt ekonomisk knapphet har svårare att ta långsiktiga ekonomisk beslut. Forskningar har visat att en uppväxt under låga socioekonomiska förhållanden kan leda till systematiska skillnader i beslutfattande. Vilket kan resultera i att dessa individer gör mer riskbenägna och impulsiva val. Forskarna ville undersöka om effekten av nudging som beteendesförändringsteknik kan påverka riskbenägenhet. Studiens resultat visade att upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet inte hade någon större effekt på deltagarnas ekonomiska riskbenägenhet. Det fanns en tendens som visade att effekterna av nudging som beteendeförändringsteknik skiljer sig beroende på upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet, dock var resultatet ej statistisk signifikant. / The purpose of this study was to investigate whether nudging can impact individuals'economic risk taking and whether the effect of nudging as a behaviour change technique differs dependingon perceived scarcity during the life cycle.The study has been based on a quantitative methodology and design. The method contains a standardized questionnaire with an established instrument that measures scarcity and a pre-experiment to be able to measure the participants' risk taking. The sample consisted of a student sample (N= 304) and the study was performed on students at the University of Skövde. Nudging is a tool that can be used to give people the opportunity to make more conscious decisions and thereby avoid automatic thinking. Previous research shows that people often find it difficult to make rational decisions when faced with complex choices. In such situations, people tend to use heuristic thinking and thereby an automatic way of thinking is applied. Individuals who experience or have experienced scarcity find it more difficult to make long-term economic decisions. Research has shown that growing up in low socio-economic conditions can lead to systematic differences in decision-making, which can result in these individuals making more risky or impulsive choices.The researchers wanted to investigate whether the effect of nudging as a behaviour change technique can affect risk taking. The results of the study showed that perceived scarcity during the life cycle had no major effecton the participants' economic risk taking. There was a tendency that showed that the effects of nudging as a behaviour change technique differs depending on perceived scarcity during the life cycle, however, the result was not statistically significant.

Ett av grundskolans syften är att ge alla elever oavsett social bakgrund, socioekonomisk status och övriga behov samt förutsättningar en likvärdig utbildning. Dock visar denna kunskapsöversikt att långt ifrån alla elever får en likvärdig teknikundervisning. Dessutom behandlas teknikundervisningen ofta som en separat och orelaterad enhet i relation till övriga skolämnen. Teknikämnet ses som en mindre viktig del av elevernas utbildning och är även det ämne med lägsta antal behöriga lärare och minst läromedelsresurser - framför allt i socioekonomiskt utsatta skolor och områden. Vidare påverkar lärarens attityd samt undervisningsmetodik elevernas inställning till ämnets relevans i relation till deras vardag. Det uppkommer även att elever med utländsk bakgrund sällan får läxhjälp eller undervisningsstöd hemifrån på grund av språkliga brister. Även tillgången till läromedelsresurser påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning. Dessa är alla faktorer som påverkar elevernas skolutveckling, lärande, prestationer samt resultat och analyseras närmare i denna kunskapsöversikt.

Detta arbete har, med ett kvantitativt arbetssätt, undersökt hur socioekonomisk ojämlikhet kan påverka matematikutbildning på grundskolan. Syftet med detta arbete är att undersöka hur 15-åriga högstadieelever på skolor med högre respektive lägre genomsnittlig socioekonomisk profil upplever matematikundervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur elever upplever eget intresse och svårighet inom matematik, och hur elever upplever förväntningar från föräldrar och lärare samt deras egna mål på slutbetyg i matematik. För att beskriva skolornas socioekonomiska profil, användes föräldrarnas utbildningsbakgrund utifrån skolverkets SALSA-undersökning. Digitala enkäter i Google formulär användes i datainsamling för detta arbete. Univariata analyser med statistiska tabeller och signifikanstest (Wilcoxon test) används i dataanalysen. Totalt 19 elever på skolan med högre socioekonomisk status och 70 elever på skolan med lägre socioekonomisk status har deltagit i enkätundersökningen. Resultaten visar att elever på skolan med lägre socioekonomisk status upplever större förväntningar från föräldrar på deras betyg i matematik. Resultaten visar också att jämfört med elever på skolan med lägre socioekonomisk status, så tycker elever på skolan med högre socioekonomisk profil att matematik är enklare och att några matematiska områden som ingår i det centrala innehållet är mer intressanta. De matematiska områdena som taluppfattning, samband och förändring samt sannolikhet och statistik påverkas mest av elevers socioekonomisk status. Socioekonomisk status kan även påverka elevers gymnasieval där elever på skolan med högre socioekonomisk status har betydande högre vilja att söka gymnasieprogram som kräver matematisk kunskap. / This work has, with a quantitative approach, investigated how socio-economic inequality can affect mathematics education in primary school. The purpose of this work was to investigate how 15-year-old students at schools with higher and lower average socio-economic profile experience mathematics teaching. The research questions were how students experience their own interest and difficulty in mathematics, and how students experience expectations from parents and teachers as well as their own goals for final grades in mathematics. To describe the schools’ 'socio-economic profile, the parents' educational background was used based on the National Agency for Education's SALSA survey. Digital surveys in Google Forms were used as a data collection method. Univariate analysis with statistical tables and significance tests (Wilcoxon test) are applied in the data analysis. A total of 19 students at the school with higher socio-economic status and 70 students at the school with lower socio-economic status have participated in the survey. The results show that students at school with lower socio-economic status experience greater expectations from parents of their grades in mathematics. The results also show that compared with students at the school with a lower socio-economic status, students at the school with a higher socio-economic profile think that mathematics is simpler and that some mathematical areas that are included in the central content are more interesting. The mathematical areas such as number perception, connection and change as well as probability and statistics are most affected by students' socio-economic status. Socio-economic status can also affect students' upper secondary school choices, where students at the school with a higher socio-economic status have a significantly higher willingness to apply for upper secondary school programs that require mathematical knowledge.

Syftet med den här studien är att med kvantitativ metod undersöka om samband föreligger mellan låg socioekonomisk status och förekomst av brott i nära relation i landets kommuner. Regressions- samt geografisk analys används för att studera socioekonomiska faktorers påverkan på frekvensen i antalet anmälda brott i nära relation, samt belysa geografiska variationer i brottsnivå. Resultatet ger stöd för hypotesen samt vad som förväntades utifrån teorin om social desorganisation samt strainteori avseende socioekonomiska faktorers samband med nivåer av våld i nära relation. Vi kan dock inte utesluta vare sig medierande eller modererande faktorer som tidigare forskning visat på. För det krävs vidare forskning. Våld i nära relation skulle alltså, baserat på resultaten, vara mer sannolikt att förekomma i kommuner med högre andel individer med låg socioekonomisk status. Följaktligen bör sannolikt brottspreventiva åtgärder som syftar till att motverka effekterna av låg socioekonomisk status även motverka förekomsten av våld i nära relation. / This study considers the effects of concentrated disadvantage on the prevalence of intimate partner violence (IPV) in Sweden. The purpose is to quantitatively study the relationship between rates of reported IPV to police. Multiple regression analysis is used to examine the relationship between socioeconomic factors and differences in crime rates among municipalities. Geographical analysis is used to examine variations in crime rates between municipalities. The results seemingly confirms the hypothesis that concentrated disadvantage significantly increases intimate partner violence, as expected from social disorganization and strain theory. However, we can not rule out the possibility of mediating and/or moderating factors as indicated from previous studies abroad. For that, further research needs to be done. Based on the results, municipality representatives should consider crime prevention strategies aimed at decreasing the effects of concentrated disadvantage among residential areas.

Avsikten med detta arbete var att samla information om lärarnas erfarenheter om hur de upplever att Coronapandemin påverkan på undervisningen och elevers lika möjligheter att ta till sig undervisningen, med specifikt fokus på No-klassrummet. I arbetet har det tagits med begrepp som klass, social klass samt socioekonomisk status för att senare kunna diskutera den insamlade empirin. Arbetet har en viss grad sociologisk inriktning där bland annat aktörer och samhällsstrukturer inom naturkunskap i skolan diskuteras. Det har samlats in empiri genom kvalitativa intervjuer. Totalt deltog fyra lärare. Varje lärare har fått dela med sig av sina erfarenheter som de upplevat under Coronapandemin. Vidare har det gjorts analys utifrån den samlade empirin och till slut har resultatet diskuterats.

Bland barn och unga är det endast två av tio som uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet, skillnader i fysisk aktivitet utgörs främst av socioekonomisk status. Barn och unga med låg socioekonomisk status är mindre fysiskt aktiva och är likaså underrepresenterade i idrottsföreningar. Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse och skildras vara tillgänglig för alla som vill delta. Kostnader för idrottsdeltagande har däremot ökat senaste åren och beskrivs vara en av faktorerna till att barn och ungas deltagande skiljer sig åt. Gemenskap och tillhörighet i föreningsidrotten skapar Känsla av sammanhang (KASAM). Med denna bakgrund syftade studien till att undersöka företrädare för barn- och ungdomsidrotts upplevelser av föreningens arbete för jämlik inkludering utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Studien har använt en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. Informanterna valdes utifrån ett målstyrturval med kriterierna att ha en styrelseposition inom en idrottsförening i Västmanland. Insamlad data transkriberades och därefter analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys som i studiens resultat mynnade ut i två kategorier; Möjliggöra ett jämlikt deltagande och Idrottsföreningars strukturella förutsättningar. Resultatet synliggjorde idrottsföreningars aktiva arbete med att möjliggöra ett varaktigt deltagande för både befintliga och nya medlemmar. Samt hur föreningars arbete förhåller sig till riktlinjer för beviljat bidrag för verksamheten och betydelsefulla resurser för ett utvecklat arbete med jämlikhet. Arbetet med att möjliggöra deltagande utifrån ett socioekonomiskt perspektiv varierar bland föreningarna, däremot tydliggörs svårigheter med att nå ut till de socioekonomiskt svaga grupperna. Föreningarna försöker möta medlemmarnas förutsättningar och hitta alternativa lösningar för att möjliggöra medlemskap. / Among children and adolescents, only two out of ten achieve the recommendations for physical activity, differences in physical activity are mainly related to socioeconomic status. Children and adolescents of low socioeconomic status are less physically active and are also underrepresented in sports associations. The sports movement is the largest social movement in Sweden and is described as available to everyone who want to participate. However, the cost of sports participation has increased in recent years and described as one of the factors why children and adolescents’ participation differs. Fellowship and solidarity in sports associations create Sense of coherence (SOC). With this background, the study aimed to investigate the experiences of representatives of children's and adolescents' sports with regard to the association's work for equal inclusion from a socio-economic perspective. The study used a qualitative method with six semi-structured interviews. The informants were selected based on a purposive sampling with the criteria of having a board position in a sports association in Västmanland. Collected data was transcribed and then analyzed using a manifest qualitative content analysis which contributed to the study´s results with two categories; Enabling equal participation and structural conditions of sports associations. The results show the active work of sports associations to enable lasting participation for both existing and new members. As well as how associations' work relates to guidelines for approved grants for activities and significant resources for developing work with equality.  The work to enable participation from a socioeconomic perspective varies among the sports associations, although it clarified that it is difficult to reach out to the socioeconomically weak groups. The associations try to meet the conditions of their members and find alternative solutions to enable membership.

Tusentals människor tvingas fly sina hemländer på grund av bland annat krig, förföljelse och våld. Under 2015 migrerade 60 miljoner vuxna och barn och ungdomar under 18 år. Syfte: Att beskriva den orala hälsan hos flyktingbarn. Metod: Allmän litteraturstudie. Litteratursökningen utfördes i tre databaser: CINAHL, DOSS och MEDLINE. Totalt valdes 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2014–2023. Resultat: Resultatet visar att de mest förekommande orala sjukdomarna bland flyktingbarn är karies och gingivit. Riskfaktorer för den orala hälsan identifieras som tillgång till tandvård och munhygienartiklar, socioekonomisk status och kost. Barn på flykt under en längre tid anses vara mer benägna att ha högre antal kariesskador jämfört med de motsvarande barnen på flykt under en kortare tid. Slutsats: Karies och gingivit är de mest förekommande orala sjukdomarna hos flyktingbarn. Riskfaktorerna som svårigheter med tillgång till tandvård och munhygiensartiklar, kost och socioekonomisk status är vanligt förekommande vilket påverkar förekomsten av karies och gingivit. / Thousands of people are forced to flee their home countries because of war, persecution and violence. In 2015, 60 million adults, children and adolescents under the age of 18 emigrated. Aim: To describe the oral health of refugee children. Method: Literature review. The literature search was performed in three databases. 16 scientific articles were selected that were published between 2014-2023. Results: The results show that the most prevalent oral diseases among refugee children are caries and gingivitis. Risk factors for oral health are identified as access to dental care and oral hygiene items, socioeconomic status and diet. Children on the move for a longer period of time are considered to be more likely to have higher rates of dental caries compared to their counterparts on the move for a shorter period of time. Conclusion: Dental caries and gingivitis are the most common oral diseases in refugee children. Risk factors such as difficulties in accessing dental care and oral hygiene products, diet and socioeconomic status are common and influence the prevalence of caries and gingivitis.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar och förståelse av en "mörkare sida" av förskolans omsorgsuppdrag, med fokus på "barn som far illa". Studien är av kvalitativ art och bygger på en hermeneutisk forskningsansats. Resultatet har därför analyserats fram genom en tolkande ansats. Materialet har sorterats, reducerats och argumenterats. Undersökningen har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger på fyra olika förskolor. Studien är indelad i tre olika huvudrubriker. Dessa är "Omsorg - vad är det?" ”Omsorg – en "mörkare" sida" och "Omsorg – betydelsen av att se”. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att beskriva vad omsorg innebär för dem. Resultatet tyder på att pedagogerna har kunskap om anmälningsskyldigheten. Däremot har de en begränsad förståelse om både omsorgsuppdragets ”mörkare sida” och om ”barn som far illa”. Pedagogerna saknar en medvetenhet kring omsorgsuppdragets komplexitet. Denna studie kan användas för att öka medvetenheten hos verksamma pedagoger kring detta. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

This study has focused on the schoolyard and how the social interaction between children plays out in the schoolyard-play from a socio-economic perspective. The reason for this is to highlight some major differences in children's social skills depending on where they go to school. We have reported on relevant previous research that shows that play that takes place in the schoolyard are an incredibly important part of children's lives but also in their development of social skills. Our analysis has been linked to key concepts in sociological and sociocultural theory. For the purpose of the study, it has utilized qualitative method in the form of observation at two different schools in southern Stockholm but at two different municipalities. The result shows that there is quite a difference in the social interaction between children in the schoolyard, depending on how the schoolyard looks and what kind of plays it offers. Based on the socio-economic status of the schools, we were able to conclude that an attractive schoolyard offers more opportunities for children to develop their social skills. The overall conclusion from the study is that children who attend school where the socioeconomic status is high have an easier time for the social interaction between the children. While in a school where the status is lower, it appears that the conditions for social interaction do not develop in the same way. The conclusion we have reached is that students' social skills do not develop in the same way because of the socio-economic background. / Denna studie fokuserar på skolgården och hur det sociala samspelet mellan barn utspelar sig i leken utifrån ett socioekonomiskt perspektiv, för att kunna undersöka hur barns sociala kompetenser villkoras det av var de går i skola. Vi har redogjort för relevant tidigare forskning som visar att lekar som utspelar sig på skolgården är en otroligt viktig del i barnens liv men också i deras utveckling av sociala kompetenser. Vår analys har kopplats till centrala begrepp inom sociologisk och sociokulturell teori. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av observation på två olika skolor i två av Stockholms södra kommuner. Resultatet visar att det skiljer sig ganska mycket i det sociala samspelet mellan barn på skolgården beroende på hur skolgården ser ut samt vad den erbjuder för lekar. Utifrån skolornas socioekonomiska status kunde vi dra en slutsats om att en attraktiv skolgård erbjuder fler möjligheter för barn att utveckla sina sociala kompetenser. Den övergripande slutsatsen från studien är att det sociala samspelet mellan eleverna är lättare att åstadkomma i en skola där den socioekonomiska statusen är hög. På en skola där statusen är lägre visar det sig att förutsättningarna för det sociala samspelet inte utvecklas på samma sätt. Den slutsats vi kommit fram till är att elevers sociala kompetens inte utvecklas på samma sätt just på grund av den socioekonomiska bakgrunden.