Relationsarbetet har en dubbel bemärkelse: att utveckla och upprätthålla goda relationer till elever, samt att praktiskt undervisa om relationer kopplat till SO-ämnet. De båda bemärkelserna strävar åt samma håll, att gynna elevers kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att relationsskapandet ser olika ut beroende på elevers socioekonomiska förutsättningar. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur SO-lärare i det dubbla uppdraget på skolor med olika socioekonomiska förutsättningar skapar relationer till elever, och undersöka hur arbetet med relationsskapande, normer och regler tar sig uttryck i SO-undervisningen på låg- och mellanstadiet. Sociokulturella och relationella teorier ligger till grund för arbetet. Genom arbetet återkommer begreppet socioekonomisk status och har en central roll. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod för att undersöka relationsfenomenet på djupet, vilket i detta fall har varit genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Tre skolor deltog i undersökningen, varav två lärare arbetade på två olika skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar, och två lärare arbetade på en och samma skola med bättre socioekonomiska förutsättningar. I studien lyfts forskning om att goda relationer påverkar elevers kunskapsutveckling och att samhällsorientering kan vara ett relationsfrämjande ämne i en dubbel bemärkelse. Det framkom i studiens resultat att lärarna värdesätter relationsskapandet till sina elever högt genom att se sina elever som individer, lyssna på och prata med dem om vardagliga saker, att sätta gränser samt att bemöta motstånd. Resultatet visade även att SO-undervisning om relationer, normer och regler i stor utsträckning beskrivs som en daglig praxis som genomsyrar alla sociala interaktioner. I resultatet framkom kommunikativa undervisningsmetoder som centrala, i syfte att utbilda eleverna till framtida samhällsmedborgare. Vår slutsats var att lärarna arbetar på likartat sätt i relationsarbetet, oberoende av hur de socioekonomiska förutsättningarna på skolan ser ut, vilket motsäger tidigare forskning som vi presenterat. Slutsatsen är även att alla barn, i olika utsträckning, har ett grundläggande behov av goda relationer, oberoende av socioekonomiska förutsättningar. Varje elevs individuella behov bör istället därför ligga till grund för hur lärare arbetar med relationsarbetet i den dubbla bemärkelsen, istället för att utgå ifrån socioekonomiska faktorer.

Syftet med det här arbetet är att undersöka den fysiska aktivitetsgraden i några av Malmö stads förorter. Fokus på socioekonomiskt utsatta förorter. Samt att försöka förstå vad som görs för att förbättra aktivitetsgraden bland barn och ungdomar inom dessa områden i Malmö. I uppsatsen användes det Teorier från Antonovsky, Bourdieu och Engström för att klargöra individers olika livsstilar för att genom det få en bättre uppfattning kring förhållandet mellan levnadssituation och aktivitetsgrad. Uppsatsen är kvalitativ och utgjordes i form av intervjuer med frågeställningar som: Vilken uppfattning har unga ledare om den fysiska aktivitetsgraden bland barn i socioekonomisk utsatta områden? Samt vilka åtgärder bör man vidta för att uppmuntra fysisk aktivitet bland dessa unga? Sammanfattningsvis menas det att det finns många påverkande faktorer för ungas nivå av fysisk aktivitet. Socioekonomisk status har inverkan på den fysiska aktiviteten och många gånger kan en låg socioekonomisk status likställas med låg nivå av fysisk aktivitet. I de fall det finns familjemedlemmar och unga mentorer som uppmuntrar till fysisk aktivitet går det däremot att se en större andel unga som är fysiskt aktiva, även i områden som anses ha lägre socioekonomisk status. Målet var att skaffa sig en förståelse för vad som görs idag för att främja fysisk aktivitet bland unga och om de aktiviteter som görs får det genomslag som önskas. Genom utbildning av unga ledare, mentorer och andra aktiviteter som sysselsätter unga i Malmö menas det att man har tagit ett steg i rätt riktigt. Däremot finns det mer att önska avseende ingripanden och initiativ för att i större grad öka ungas fysiska aktivitet. / The purpose of this study is to investigate the physical activity of some of Malmö City's suburbs. As well as trying to understand what is being done to improve the activity rate among children and young people in these areas in Malmö. In the essay, the theories of Antonovsky, Bourdieu and Engström were used to clarify the different lifestyles of individuals in order to gain a better understanding of the relationship between living and activity levels. The essay is qualitative and consisted of interviews with questions such as: What view do young leaders have about the physical activity of children in socio-economically vulnerable areas? And what measures should be taken to encourage physical activity among these young people?In conclusion, it is meant that there are many influencing factors for young people's level of physical activity. Socioeconomic status has an impact on physical activity and many times a low socioeconomic status can be equated with a low level of physical activity. However, if there are family members and young mentors who encourage physical activity, it is possible to see a larger proportion of young people who are physically active, even in areas that are considered to have lower socio-economic status.The goal was to get an understanding of what is being done today to promote physical activity among young people and if the activities that are done are given the desired impact. Through education of young leaders, mentors and other activities that employ young people in Malmö, it is meant that you have taken a step in the right direction. On the other hand, there is more to be desired regarding interventions and initiatives to increase the youth's physical activity to a greater extent.

Sverige har under 1900-talets senare halva prioriterat inkludering och att alla elever skulle få en chans att nå så långt som möjligt, oberoende av dess ekonomiska eller sociala bakgrund. 1990-talet förde dock med sig en mängd reformer som drastiskt förändrade skolans förutsättningar. Elever har idag större möjlighet till egna val gällande deras skolgång. Denna valfrihet, tillsammans med friskolereformen, har ökat utbudet och variationen av skolor. Skillnaderna mellan skolorna, i form av elevunderlag och likvärdighet, har i sin tur också ökat. Denna studie har parat ihop samtliga elevers slutbetyg med deras föräldrars inkomstnivå. Detta underlag har använts för att genomföra statistisk analys av hur föräldrars inkomstnivå påverkar elevers slutbetyg i årskurs 9 vid en högstadieskola i Ängelholm. Resultaten visar att en högre inkomst, hos elevens bäst tjänande förälder, i genomsnitt leder till högre betyg. Ungefär 17% av elevers slutbetyg kan förklaras av deras föräldrars inkomst. Dock med en relativt tidig övre gräns på 450 000 kr per år och bara upp till strax över betyget C i genomsnitt, ett resultat som är lägre än i andra nationella studier. Föräldrars inkomstnivå påverkar också ämnen olika med svenska i topp. Matematik är det ämne med lägst betygsgenomsnitt men även det ämne som minst påverkas av förälders inkomstnivå. En delförklaring till resultatskillnaderna finns troligen att finna i att Ängelholms skolor är relativt heterogena i sitt elevunderlag, dvs relativt osegregerade och det finns enbart en gymnasieskola inom kommunen att välja. Tillsammans med att avståndet mellan rik och fattig i kommunen är mindre än riksgenomsnittet skapar det förutsättningar som minskar effekten av föräldrars inkomst på elevers skolresultat.

Kunskapsöversikten utgår från vår frågeställning; vad säger forskning om hur elevers sociala klass- och socioekonomiska bakgrund påverkar undervisningen i naturkunskap? Vi redogör också för vår systematiska sökprocess.Utifrån ett systemteoretiskt-inspirerat synsätt på de forskningsstudier vi undersökt, har vi kategoriserat resultaten på tre nivåer; individ-, grupp- samt organisationsnivå, olika faktorer som påverkar naturkunskapsundervisningen. Vi har undersökt elevers syn på naturkunskap, kompensationsåtgärder, lärares syn och förväntningar, lärarens kvalitét, föräldrars påverkan genom engagemang, förväntningar, IKT möjligheter samt organisatoriska faktorer. Vi diskuterar resultatet i relation till vår kommande yrkesprofession utifrån de faktorer studierna identifierat. Vår analys gav oss ett resultat gällande brister i forskningsfältet. Vi fann att det saknas forskning på organisatorisk nivå. Detta inspirerar oss till vidare forskning kring de möjligheter en organisatoriskförändring kan ge. Därför vill vi i framtida examensarbete undersöka vilka åsikter erfarna F-3 lärare och rektorer har kring problematiken samt vad dem anser bör göras för att minska skillnaderna i elevernas prestationer inom naturkunskap?

Finns det skillnader i pojkars och flickors yrkesaspirationer i de lägre årskurserna? Hur ser i så fall skillnaderna ut? Och förstärks skillnaderna av skolornas socioekonomiska status såväl som årskurs? Tidigare studier visar att barn i de lägre skolåldrarna, såväl som i förskoleåldern, har könsstereotypa yrkesaspirationer. Forskningsområdet i den svenska kontexten är gles, men att det i många avseenden finns en verksamhetsförankrad praktik för tidiga studie- och yrkesvägledande aktiviteter i de lägre årskurserna. Studien visar att elevernas har könsstereotypa yrkesaspirationer i tidig ålder. Sambanden är starka och signifikanta. Elevernas skolors socioekonomisk status såväl som årskursvariabeln har marginella effekter på könsstereotypiseringen. Studien visar vidare ett behov av ytterligare forskning i området som kan stärka upp tidiga studie- och yrkesvägledande insatser såväl som undersöka barn i karriärutvecklingsprocessen.

Malignt melanom är en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat på grund av ändrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror främst på UV-strålningen från solen samt ökad användning av solarier. Idag är det främst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gäller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, då det ger en bättre förutsättning för överlevnaden. Sjuksköterskor ska arbeta preventivt mot ohälsa och ge information om riskfyllt beteende för att förebygga sjukdom och skada. Med tanke på detta var syftet med litteraturstudien att kartlägga riskfaktorer för malignt melanom som grund för sjuksköterskans preventiva arbete. Orems egenvårdsteori ligger till grund för studien. Litteraturstudien är baserad på elva vetenskapliga artiklar och resultatet presenteras i fem huvudteman: socioekonomiskt status, livsstilsfaktorer, sjukvårdspersonalens brister, patienternas kunskap och attityder samt individuella faktorer. Hög socioekonomisk position hade samband med ökat insjuknande och högre överlevnad. Högt intag av grönsaker, frukt och fisk hade skyddande effekt. Sjukvårdspersonalen hade bristande kommunikation om risker och för lite tid för att förmedla information om sjukdomen. Solarier användes mer bland yngre, trots att de hade vetskapen om att solarier ökade utvecklingen. Individuella faktorer såsom exempelvis ljus hud, fler fräknar och antal solbrännor under barndomen associerades med ökad utveckling av malignt melanom.Nyckelord: Kommunikation, kost, livsstil, malignt melanom, Orem, prevention, socioekonomiskt status, UV-strålning. / Malignant Melanoma is one of the ten most common cancer diseases. The disease has increased due to changed sun and travel habits. The development depends on UV-radiation from the sun and increasing use of sunbeds. Today it’s the younger women who are most affected. Malignant Melanoma has to be diagnosed in an early stage because it’s prerequisite with a better survival. The nurse should work preventive against illness and give information about risky behaviour so that diseases and injuries are obviated. Taking this into consideration the aim of this literature review was to determine risk factors for Malignant Melanoma that can be used by the nurse in the preventive work. Orem’s Self-Care Deficit Theory of Nursing underlies this study. The study was based on eleven scientific articles and the result was presented in five main themes: socioeconomic status, lifestyle, lack in the medical service, patient’s knowledge and attitude and individual factors. High socioeconomic position was associated with more illness and higher survival. A high intake of vegetable, fruit and fish had a protective effect. There was a lack in the medical service about risk communication and little information was given about the disease. It was the younger individuals who used sunbeds, even though they had knowledge about the relation between sunbed use and the development of Malignant Melanoma. Examples for individual factors which were associated with a higher development for Malignant Melanoma was fair skin, freckles and the quantity of sunburns during the childhood.Keywords: Communication, diet, lifestyle, Malignant Melanoma, Orem, prevention, socioeconomic status, UV-radiation.

En föräldraseparation kan för många barn upplevas som livsomvälvande eftersom det kan medföra en del förändringar, däribland boendesituationen. Det är vanligt att barn efter föräldrars separation antingen endast bor hos en förälder eller bor växelvis. Tidigare forskning har visat att barn som bor växelvis rapporterat bättre mått på hälsa och välmående än de som bor med ensamstående föräldrar. Studier har även påvisat en överrepresentation av barn med hög socioekonomisk status inom växelvisa boendearrangemang. Syftet med denna studie är därmed att undersöka förhållandet mellan socioekonomisk status och barns växelvisa boende samt analysera denna utveckling över tid. Utifrån tidigare forskning är antagandet i denna studie att barn med hög socioekonomisk status är mer sannolika att bo växelvis. Det antas även att utvecklingen av växelvisa boenden inte distribuerats jämnt över sociala skikt.   Studien använder Stockholmsenkätens datamaterial från nio olika mättillfällen. Urvalet består av elever i årskurs 9 i Stockholms län, som antingen bor med båda föräldrar, växelvis eller enkom hos en förälder. Det slutgiltiga urvalet omfattade 56 905 individer. Inledningsvis presenteras deskriptiv statistik över studiens centrala variabler. Med hjälp av deskriptiv statistik, logistiska regressionsmodeller och interaktionsanalyser prövas studiens hypoteser. Resultaten visade att det finns ett signifikant samband mellan växelvis boende och socioekonomisk status. Det är vanligare för barn födda i Sverige med medelutbildade och icke-arbetslösa föräldrar att bo växelvis. Vidare skiljer sig utvecklingen av växelvis boende åt utifrån studiens undersökta kategorier.

Syftet med denna studie är att bidra med forskningsbaserad kunskap om huruvida elevernas socioekonomiska status (SES) spelar roll för elevernas prestationer i matematik i grundskolan. Dessutom har studien för avsikt att undersöka hur elevers SES påverkar deras motivation och inställning till matematik. Vidare kommer studien undersöka hur SES i relation med motivation och matematikängslan (ångest) påverkar elevernas prestationer i matematik. I studien används en kvalitativ metod och det empiriska materialet består av intervju med fem matematiklärare som undervisar på olika skolor i områden med olika SES. Studiens resultat är att elever vars föräldrar har hög SES har bättre förståelse av matematik som leder till att dessa elever presterar bättre i matematik. Studien visar även att elever i familjer med låg SES visar en låg självkänsla, vilket påverkar deras prestationer i matematik negativt. Det visas också i studien att elever med låg självkänsla är mer mottagliga för att få matematikängslan, vilket leder till lägre prestationer. Studien tyder på att lärarnas kompetens att skapa goda lärandemöjligheter och föräldrarnas stöd samt engagemang minskar elevernas matematikångest och bidrar till ökad motivation i matematik.

I följande studier har vi undersökt hur fyra olika förskolor arbetar med barns språkutveckling i deras gemensamma vision att alla barn ska nå en gymnasieexamen och hur barnen följer upp samt om det finns någon statistik kring barnens skolgång. Vi har studerat vilka arbetssätt och metodpedagoger som används i förskolans verksamhet samt hur dessa skiljer sig åt i olika socioekonomiska stadsdelar inom förskoleområdet. Sociokulturella teorier är studier teoretiska utgångspunkt och med hjälp av teorins begrepp, proximala utvecklingszoner, mikro-makronivåer, den viktiga interaktionen och miljön kommer vår insamlade empiri analyseras för att kunna nå fram till ett resultat. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet grundar sig i intervjuer med tre förskollärare och barnsköter med många års erfarenhet samt en specialpedagog med fokus på hur de arbetar för att nå sin vision. I resultat- och analysdelen beskrivs pedagogernas arbetssätt och metoder. Pedagogerna använder sig av språkutvecklande metoder så som TAKK och AKK och arbetar för positiva språkmiljöer. Vikten av kompetent personal i barns språkutveckling skriver också fram. I slutsatsen framgår det hur viktigt det är att ha en ledning som arbetar för pedagogernas kunskap och utveckling som i sin tur bidrar till barns lärande och utveckling. Genom att ha en ledning som bidrar till pedagogers kunskap skapas större förutsättningar att ge en likvärdig utbildning så att alla kan nå samma mål och få de förutsättningar som behövs för att kunna gå vidare i sin skolgång.

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s. hur mycket individen äter, vad den äter och intagsfrekvens. Enligt den svenska Tandvårdslagen har alla barn och ungdomar rätt att få den tandvård och information de behöver oavsett vilken socioekonomisk status de har. För att kunna genomföra studien skickades etikprövning in till etisk kommitté på Malmö högskola för godkännande. Därefter valdes fyra tandhygienister på två olika kliniker i Malmö. Intervjuerna gjordes på respektive arbetsplats. Tandhygienisterna fick inte tillgång till intervjufrågorna innan intervjutillfället. Denna studie har visat att två av fyra tandhygienister valde att ge ytlig information angående kost, kostvanor och karies till 13-åringar oavsett socioekonomisk status. De två andra tandhygienisterna valde att ge djupare information till de barn och ungdomar som hade bristande kunskap. Oftast hade dessa barn och ungdomar ett socioekonomisk låg status.