Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas. Metod • Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien? • Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna? • Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting? Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades. Resultat Generellt har ökning av intresse för förskrivning och FaR skett. För de med sämre socioekonomisk status finns hinder med FaR som är lättare att åtgärda jämfört med de andras. De med bättre status visar överlag ett bredare intresse samt insikt i problematik medan intresset att öka förskrivning lyfts mer hos landstingen med sämre status. De med bättre status har inte FaR-samordning med viktiga nätverk så som de andra landstingen. Slutsats Det finns för och nackdelar kopplat både till lägre, högre och oberoende av socioekonomisk status i studien. Samordning är en nyckelfunktion som framförallt finns i de landsting som har lägre socioekonomisk status och insikt gällande socioekonomisk status är mer omfattande för landstingen med bättre socioekonomisk status.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.

<p>Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.</p>

Rågsved är en förort i södra Stockholm som byggdes under 1950-talet. Rågsved har länge karaktäriserats för att vara ett segregerat område med en befolkning av lägre socioekonomisk status. Rågsved har som många andra segregerade områden problem med att bostadsområden och allmänna platser är i behov av upprustning och renovering. Syftet med studien är att undersöka hur det går att höja socioekonomisk status i utsatta områden. Målet med studien innebar att undersöka om områdesförnyelse genom fysiska åtgärder i miljön skulle kunna vara en lämplig strategi för att höja socioekonomisk status i segregerade områden. Studien har fokuserats till förorten Rågsved i Stockholm. Strategin som utarbetades är tillämpbar i andra områden som är karaktäriserande av segregering och utanförskap.Studien har utförts genom tre metoder, varav två av dem har inneburit att involvera medborgarna i processen. Den första metoden innebar att undersöka hur elever på Rågsvedsskolan uppfattade området samt om de ville se några förbättringar i den fysiska miljön. Därefter följde en medborgardialog genom en fokusgrupp med vuxna boende i Rågsved angående hur den fysiska miljön skulle kunna förbättras. Slutligen undersöktes den socioekonomiska statusen i Rågsved genom en statistisk analys. Resultatet av studien påvisar att elever vid Rågsvedsskolan tror att området skulle kunna förbättras om åtgärder i den fysiska miljön ägde rum. Medborgardialogen påvisar att genom upprustning av allmänna platser som centrum skulle åtgärden bidra till att förbättra identiteten för Rågsved och leda till attitydförändring gentemot området. Den statistiska analysen kring den socioekonomiska statusen i Rågsved visar på att området har den lägsta socioekonomiska statusen bland de södra förorterna i Stockholm.Studien påvisar slutligen att det behövs ändrat fokus inom områdesförnyelse genom att satsa på identitetshöjande åtgärder såsom att rusta upp allmänna platser som centrum för att öka attraktiviteten av området. Det är även viktigt att satsa på att ge medborgare i segregerade stadsdelar en möjlighet att flytta till ett annat boende inom området vilket innebär en möjlighet till boendekarriär genom att möta de boendes efterfrågan på bostäder. / Rågsved is a suburb of Stockholm. It is located on the city’s south side and it was built in the 1950s. Rågsved’s population has lower socioeconomic status and it’s neighborhood has long been characterized as a segregated area. Rågsved’s residential areas and public spaces like those in many other segregated communities have problems and are in need of modernization and renovation. The purpose of the study is to examine how it is possible to increase the socioeconomic status of vulnerable areas. The goal of the study is to examine if area renewal through physical measures in the environment could be an appropriate strategy for increasing the socioeconomic status in segregated areas. The study focusses on the suburb Rågsved in Stockholm. The strategy formulated is applicable for other areas that are characterized by segregation and exclusion.The study was carried out using three methods, two of which involved meeting with citizens. The first method explores how students of Rågsved’s school perceive the area as well as the improvements in the physical environment they want to see. A public dialogue using a focus group with adults living in Rågsved also explored how the physical environment could be improved. Finally, the socio-economic status in Rågsved was examined by a statistical analysis. The results of the study indicate that students at the Rågsved School believe that the area could be improved if changes to the physical environment are undertaken. The public dialogue demonstrate that renovations to public spaces would help improve the identity of Rågsved and change attitudes towards the area. The statistical analysis regarding the socio-economic status in Rågsved shows that the area has the lowest socioeconomic status among the southern suburbs of Stockholm.The study finally demonstrated that renewal strategies should change focus and invest in identity-enhancing measures such as renovating public places in Rågsved’s centrum to increase the attractiveness of the area. It is also important to provide a variety of housing in segregated neighborhoods so that changes in demand can be met throughout residents’ life cycles.

Syfte och frågeställningar I samhället finns skillnader i hälsa. Detta syns hos personer med olika utbildningslängd och vetenskapliga studier visar att det föreligger skillnader i kunskap om träning mellan personer med olika utbildningslängd. Syftet med denna studie var att ytterligare utöka detta område och undersöka om dessa skillnader i kunskaper om träning även föreligger bland människor som tränar på träningsanläggningar. Frågeställningarna som användes i studien var: 1. Vad vet personer som tränar på träningsanläggningar om träning? 2. Finns det en skillnad i kunskaper om träning mellan personer med olika utbildningslängd som tränar på träningsanläggningar? 3. Från vilka källor får dessa personer sin kunskap? Metod Urvalet för studien var personer som tränade på träningsanläggningar och alla som gick till och från träningsanläggningen erbjöds ingå. Enkätinsamlingen ägde rum på fyra olika träningsanläggningar som tillhörde en stor träningskedja i Stockholm. Anläggningarna valdes ut genom att kontakt togs med träningskedjan och tillstånd för enkätundersökningen gavs på fyra av kedjans träningsanläggningar. Enkäten innehöll ett kunskapstest med tolv frågor om styrketräning, konditionsträning, träningsmyter, högintensiv intervallträning och fysiologi. Svarsalternativen var fasta. Dessa tolv frågor var ej validerade. De antal rätta svar respondenterna hade delades upp i kunskapsnivåerna låg-, medelhög- och hög kunskap om träning. Respondenterna delades även upp baserat på deras utbildningslängd. Resultat Totalt samlades 333 respondenters enkäter in. Av dem hade 73,4 % låga kunskaper om träning baserat på kunskapsindelningen. Det var ingen skillnad i antalet rätta svar mellan könen. Däremot var det en signifikant skillnad mellan de tre kunskapsindelningarna, personer med kort utbildningslängd hade färre antal rätt än de med lång utbildningslängd. De vanligaste källorna till kunskaper om träning var: tidskrifter, internet och träningskompisar. Mindre vanliga källor var: personlig tränare, andra källor, TV och träningsapp. Slutsats Resultatet visade att majoriteten av personer som tränade på gym och träningsanläggningar hade låga kunskaper om träning. Vidare sågs att det föreligger skillnader i kunskap då personer med kort utbildning hade färre rätt än de med lång utbildning. Vidare forskning behövs på området för att bekräfta dessa resultat.

Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hur majoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper. Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext. Datamaterialet som används i studien kommer från SUDA:s undersökning Young Adult Panel Study från år 1999 och studiens urval består av individer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar som vid undersökningstillfället var i ett parförhållande. Logistisk regressionsanalys är den metod som tillämpats för att analysera svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner. Studiens resultat indikerar att föräldrars utbildning, till skillnad från respondenters egen utbildning, hade en betydande effekt på benägenheten att ha en partner som är född utomlands. Det visar också att svenskar som bor i storstäder är mer benägna att ha en utrikes född partner i jämförelse med de som bor på landsbygden. Samspelet mellan individers socioekonomiska bakgrund och sociala kontext kan således påverka vilken partnermarknad som är tillgänglig för varje individ och är därmed avgörande för svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner.

Bakgrund: Alkoholberoende är en psykisk sjukdom med både hög förekomst och stor utbredning. Socioekonomisk status (SES) är ett begrepp som innefattar utbildningsnivå, yrkesstatus och inkomst (Statistikcentralen, i.d). Många olika faktorer såsom arv och miljö kan öka risken för att en person drabbas av ett alkoholberoende. Tidigare forskning är oense gällande sambandet mellan alkohol och SES. Syfte: Att kartlägga hur människor med olika socioekonomiska förutsättningar upplever sitt alkoholberoende och mötet med sjukvården. Metod: En explorativ design med kvalitativ forskningsansats som bygger på personers egna upplevelser och erfarenheter av fenomenet alkoholberoende. Resultat: Känsloliv och tillgänglighet var avgörande orsaker till att ett alkoholberoende utvecklades. Yrkeslivet kunde både bidra till ökad och minskad alkoholkonsumtion. Alkohol kunde användas för att uppnå behag, dämpa ångest och känna samhörighet. Nyktra alkoholister upplevde överlag inte alkohol som något negativt. Personer med högre SES konsumerade mer alkohol i veckorna och fick lättare och snabbare tillgång till vård. Oavsett SES kunde alkoholberoende leda till psykiska besvär och försämrad ekonomi, vilket påverkade de personer med lägst SES hårdast. Rattfylleri var det mest frekvent rapporterade riskbeteendet under alkoholpåverkan, detta hade ingen koppling till SES. Upplevelser av passivitet från omgivningen var vanligt, när omgivningen agerade kunde det väcka förnekelse. Sjuksköterskans bemötande upplevdes som oklanderligt men sjukvården betraktades generellt som icke-fungerande. Terapeutisk effekt uppnåddes lättare om hjälparen också hade ett alkoholberoende, en av orsakerna till att Anonyma Alkoholisters verksamhet upplevdes som positiv. Produktivitet, intressen och motivation var nyckelfaktorer för att motverka återfall. Slutsats: I de socioekonomiska grupperna varierade upplevelserna av alkoholberoendet främst gällande dryckesmönster, tillgång till vård samt bakomliggande orsaker till alkoholdrickandet. Ett alkoholberoende drabbade de personer med lägst SES hårdast. Bemötandet av personer med alkoholberoende inom svensk hälso- och sjukvård upplevdes som oklanderligt, dock var många delar av vården utformade på ett icke-fungerande sätt. / Background: Alcohol addiction is a widespread mental illness with high prevalence. Socioeconomic status (SES) is a term that includes education, occupational status and income (Statistikcentralen, i.d). Many different factors such as heredity and the environment may increase the risk of a person becoming addicted to alcohol. Previous research presents different results about the relationship between alcohol and socioeconomic status. Aim: To chart how people with different socioeconomic conditions experienced their alcohol addicition and the health care. Methods: An explorative design with qualitative research approach based on people’s own experiences of the phenomenon alcohol addiction. Results: Emotions and availability were main reasons of the development of an alcohol addiction. People´s employment could contribute to both increased and reduced alcohol consumption. Alchol could be used to reach amenity and solidarity and to decrease anxiety. Sober alcoholics did not experience alcohol as something negative. People with a high SES consumed a greater quantity of alcohol during the weekdays and had easier and quicker access to health care than people with lower SES. Alcohol addition could contribute to psychological issues and a worsened economy, especially for the people with lowest SES. Drunk driving was the most highly reported risk behaviour under the influence of alcohol but without connection to the SES. The respondents experienced that the surrounding people mostly remained passive but when they did react it could issue in denial. The nurse’s treatment were experienced as impeccable but the health care was generally considered as not effective. Therapeutic effect was achieved more easily if the helpers had their own addictions, one of the reasons to that Anonymous Alcoholics was regarded as a positive activity. Productivity, hobbies and motivation were key factors to prevent relapse. Conclusion: The experience of the alcohol addiction varied between the socioeconomic groups, mainly concerning drinking patterns, access to health care and the underlying causes to alcohol drinking. An alcohol addiction affected those people with the lowest SES mostly. The treatment of people with alcohol addiction in the swedish health care were experienced as faultless, yet there were many aspects of the healthcare that were generally considered to be dysfunctional.

Diss. Linköping : Univ., 2002. / År 2005 tilldelat nummer i serien Linköping studies in arts and science.

Samhällets utveckling karaktäriseras av en allt mer påtaglig digitalisering. Att använda internet tycks vara en nödvändig förutsättning för att vara en aktiv deltagare av dagens samhälle. Forskning har visat att äldre individer använder internet mindre än yngre, vilket gör dem speciellt utsatta i och med samhällets digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka om det för äldre individer finns ett samband mellan socioekonomisk status och att vara uppkopplad till internet, samt sambandet mellan socioekonomisk status och tidsmässig omfattning av dagligt internetanvändande. Studien behandlar teori gällande ’digital immigrants’, ’digital divide’ och teori gällande sociala klasser och deras skilda levnadsförhållanden. Datamaterialet som användes hämtades från ESS omgång åtta år 2016. ESS samlar in datamaterial från ett 30-tal europeiska länder och behandlar bland annat frågor som rör socioekonomisk status och internetanvändning. Undersökningspopulationen för denna studie baserades på en hopfogning av uppgifter från länderna Sverige, Norge och Finland. Urvalet bestod av totalt 1171 individer 65 år eller äldre som inte arbetade. För att undersöka uppkoppling till internet och typisk daglig internetanvändning genomfördes en multipel logistisk regressionsanalys och en multipel linjär regressionsanalys som analysmetod. Resultatet visade att äldre individer med hög socioekonomisk status var mer uppkopplade till internet och använde det mer på en typisk dag än de med låg socioekonomisk status.

Syfte och frågeställningar: Studien ämnar undersöka socioekonomiska skillnader och dess påverkan för individers förhållningssätt till nyhetskonsumtion och samhälle. Frågeställningarna är följande: Hur förhåller sig unga vuxna till nyheter beroende på uppväxt och utbildningsnivå? Hur kan skillnaderna mellan unga vuxnas förhållningssätt till nyheter förklaras med hjälp av klassteori? Metod och material: Studien är genomförd med kvalitativ metod där empirin insamlats genom djupintervjuer. Huvudresultat: Individer med hög socioekonomisk status är i större utsträckning mer motiverade till att konsumera nyheter, jämfört med individer med låg socioekonomisk status.