Examensarbetet är en jämförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lärande av talbegrepp. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att se om det finns skillnader och i så fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lärande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förståelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bättre kunna jämföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv på barns lärande.   Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pågående verksamheten där jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgått från examensarbetets två frågeställningar. Jag har även undersökt teorier och studier med fokus på talbegrepp i förskolan. Två förskolor inom Skåne län har deltagit i undersökningen. Pedagoger som har deltagit i observationerna har arbetat med barn i tre till sex års ålder.   Resultatet visar att det finns vissa likheter i hur de två förskolorna arbetar med talbegrepp. Både förskolorna sätter barnet i centrum samt utgår från barnens spontana nyfikenhet och intresse. De främsta skillnaderna är att i förskolan med montessoriperspektiv företräder en mer individcentrerad lärandeprocess medan den kommunala förskolan med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar enligt principen om att kunskap konstrueras genom samarbete i en kontext och inte primärt genom individuella processer. I förskolan med montessoripedagogik betonas i hög grad de sofistikerade matematikmaterialen som hjälp för barns kunskapsinhämtning medan den kommunala förskolan med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv lägger större tonvikt vid den sociala interaktionen för barns lärande och utveckling.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass. Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan.

Det är en ständigt pågående debatt i media gällande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktärer inte är genusneutrala nog. Vårt syfte är att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktärerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktärer. Syftet är även att studera på vilka sätt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktärer och spelbara karaktärer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har även observerat vilka förutsättningar som ges för att kunna konstruera genus på sin karaktär. Observationerna innefattade även hur det sociala samspelet konstruerar genus genom användande av redskap som samlades in med utgångspunkt i två olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehåller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktären har på sig. Observationsschemat för socialt samspel innefattar främst studering av förekommande ord och begrepp, samt vilka emotioner som förekommer. Materialet kodades och kategoriserades inom lämpliga kategorier, för att sedan analyseras. Utrustningsobservationerna delades upp i kön på karaktär sen delades upp i icke spelbara karaktärer, skapandet av karaktär samt spelbara karaktärer.   Resultatet blev att manliga och kvinnliga karaktärer uttrycker större genusskillnader inom icke spelbara karaktärer än de gör inom de spelbara karaktärerna. Inom de spelbara karaktärerna är genus ganska neutralt. Språket visar inga implikationer på att språk skulle vara en del av genuskonstruktionen utan har en större koppling medspelarens kunskaper inom spelet. / There is a continual debate in media that affects gender and online games, and it deals with the problematic that the games playable characters are not gender neutral enough. Our purpose is to examine how gender constructs in World of Warcraft with the playable characters as mediating tool and how the game express gendertypifications through non playable characters. The aim is also to study in which way identitymaking by the player occurs through the social interaction. We have observed how non playable characters and playable characters express gender through their feature and equipment. We have also observed which prerequisites that have been given to construct gender at your character. The observations also include how the social interaction constructs gender through the use of the tools which gathering in basis of two observation schemas.The observation schema for characters feature connected to gender includes different headings that make it possible for us to study particular pieces separately, for example hairstyle or which type of weapon the character has. The observation schema for social interaction includes principal studying of existing words and concepts, as well as emotions that were used. The material was encoded and categorized within appropriate categories in order to analyses.The result shows that both male and female characters express considerable gender differences within non playable characters than in the playable characters. Within the playable characters gender is quite neutral. The language does not indicate that the speech would be a part of the gender construction, but have a considerable connection to the knowledge in the game by the fellow-player.

Inom idrottens värld råder skillnader mellan kön gällande förväntningar på egenskaper. Historiskt har män setts som det starkare könet av såväl genetiska som sociokulturella skäl. På grund av sociokulturella förväntningar har män tidigt strävat efter att bli fysiskt starkare för att nå de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gällande de olika könens förutsättningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda på hur de ser på genusskillnader inom idrotten. Våra intervjuer har skett på två grundskolor i två olika årskurs treor. Genom intervjuerna vill vi ta reda på hur eleverna upplever könsskillnader inom idrott, om det finns några attribut inom idrotten som framstår som specifikt maskulina respektive feminina och vilka attribut som är av vikt för att uppfattas som framgångsrik inom idrotten. Vårt mål är att nå grunden till och följden av dessa eventuella genusskillnader. Genom att samtala med barnen och analysera deras svar vill vi nå kunskap om elevernas uppfattningar gällande genusskillnader och hur påverkade barnen är utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på genus. Vi ställer frågor om barnens upplevelse om idrott, könens uppdelning och hurvida olika kön passar för olika idrott eller inte.     I resultatdelen har vi dragit slutsatser om det sociokulturella samhället och genusskillnader som råder där, samt dess inverkan på elevernas åsikter. Barnen är starkt påverkade av såväl media som strukturer som finns i samhället och deras svar är formade därefter. I resultatet har vi exempelvis nått slutsatser om att samtliga barn har en uppfattning om manligt och kvinnligt inom idrotten och vi kan därmed klargöra att genusskillander existerar. Resultatet vi uppnått är av största vikt då man når kunskap om var påverkan om genusskillnader kommer ifrån och därmed vad som behöver ändras för att uppnå förändringar. Vårt arbete är skildrat ur ett elevperspektiv för att nå barnens uppfattningar av genusskillnader inom idrotten. / <p>Publikationen är redan gjord.</p>

Syftet med denna studie är att med hjälp av en fallstudie undersöka hur ämnet Idrott &amp; Hälsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsättningar som går på ett Rh-gymnasium. Fallstudien är uppdelad i tre delstudier som med hjälp av tre forskningsfrågor undersöker hur elever kan uppleva ämnet Idrott &amp; Hälsa, hur lärare i Idrott &amp; Hälsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsättningar och hur styrdokument reglerar ämnet Idrott &amp; Hälsa. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som innebär att lärande sker i samspel mellan människor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt på varje individs utvecklande och lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet har det därmed varit nödvändigt att göra en kontextanalys på Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att ämnet Idrott &amp; Hälsa kan anpassas till elever med funktionsnedsättningar genom att nivåanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och behov. Eleverna menar att inkluderad undervisning inte behöver betyda att alla elever gör precis samma  sak, utan alla aktiviteter kan anpassas individuellt. Det är därför viktigt med ett samspel mellan lärare och elev för att läraren ska kunna anpassa undervisningen så att varje individ har möjlighet att utmanas och utvecklas så långt som möjligt efter sina förutsättningar. Styrdokument reglerar ämnet Idrott &amp; Hälsa genom SkolL (2010:800), läroplaner, kunskapskrav och Salamancadeklarationen.

Syftet med denna studie har varit att öka våra kunskaper om förskollärares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat på hur förskollärare beskriver att TAKK används på samlingar, hur TAKK används i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn på samlingarna. Ett fjärde fokus har varit på hur TAKK, enligt förskollärarna, påverkar barns med DS språk, kommunikation och kunskapsutveckling. För att samla in data till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört åtta intervjuer med förskollärare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fått utbildning av TAKK via habiliteringen. Våra respondenter har arbetat olika länge med barn med DS, vilket leder till att de har olika erfarenheter av TAKK. I studiens resultat framkom det att TAKK används under samlingar, andra aktiviteter och andra situationer med barn med DS, med syftet att TAKK inkluderar barn med DS och även övriga barn på avdelningen.  I situationer som de övriga barnen anser vara roliga används TAKK. Vidare visar studiens resultat att TAKK påverkar barns med DS utveckling av språk, kommunikation och kunskap positivt.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången. Makt är något som är ständigt närvarande och lärare har enligt studien makt vid genomgångar samt vid enskilda elevsamtal, några skillnader är röstläget och kroppsställningen på lärare vid genomgång gentemot enskilt elevsamtal. Vad kommunikationen innehåller handlar i ett matematikklassrum om det matematiska språket och detta analyseras i jämförelse med det vardagliga språket. Lärarna i studien använde ett tvetydigt matematiskt språk och pendlade ofta mellan matematiska och vardagliga begrepp vilket kan ses både positivt och negativt, genom att eleverna får mer förståelse men även att det kan anses rörigt av eleverna. Kommunikationen mellan lärare och elever på högstadiet kan alltså ses ur olika aspekter i ett matematikklassrum.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att studera vilka färdigheter och förmågor barn får möjlighet att utveckla vid av- och påklädning i förskolans hall samt att undersöka förskollärares uppfattningar kring lärande i hallen. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i ämnet och titta närmare på hur hallen används som ett pedagogiskt utrymme. Utifrån våra frågeställningar undersöktes detta med hjälp av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen får möjlighet att utveckla en rad olika färdigheter vid av- och påklädning, med hjälp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhållningssätt i dessa situationer blir mycket viktiga. Även de medierande redskapen vars karaktär kan vara språkliga, materiella eller intellektuella blir viktiga för att möjliggöra ett lärande. Förskollärarna var medvetna om hallens möjligheter och de gav en bild av en förändrad syn där man börjat ta tillvara på dessa möjligheter. Språk och kommunikation beskrivs som två av grundstenarna till att ett lärande ska kunna ske och även att pedagogerna ger barnen möjlighet att få utvecklas. Tidsbrist och stress beskrivs dock som hinder i arbetet med att främja barns lärande och utveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med och hur de synliggör matematik i förskolan. Tanken var även att belysa hur prioriterad matematiken är i den vardagliga verksamheten på förskolan. Denna studie bygger på en kvalitativ studie. För att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik på förskolan intervjuvades åtta förskollärare som arbetar med olika åldersgrupper av barn och på olika förskolor. Öppna frågor gav förskolläraren utrymme att svara med egna ord. Som stöd under intervjuerna användes en intervjuguide som innehåller slutna underfrågor. Samtliga förskollärare ansåg att matematik är något som finns överallt och att arbetet med matematik ska utgå från barnens egna intressen. Vårt resultatet gav också svar på vad förskollärare anser att matematik är, att matematik är allt bara man kan se den. Vilken typ av matematik som förekommer på förskolan synliggjordes också, de flesta förskollärare nämner begreppsbenämning och det matematiska språket som en stor del av matematiken på förskolan. Det framkom även en del skillnader, en skillnad som synliggjordes var vad förskollärare anser om relationen mellan språket och matematik. Förskollärare belyste även hur de arbetar med läroplanen för förskolan, vissa använder sig av läroplanen vid planering av aktiviteter medan andra använder den i efterreflektionen av aktiviteterna. Vårt resultat visade också hur förskollärare planerar de matematiska aktiviteterna eller inte och varför vissa använder sig av dokumentation. Vissa förskollärare planerar de matematiska aktiviteterna utifrån barnens intressen men andra utifrån läroplanens strävansmål. Några förskollärare föredrar att planera i grupp medan andra planerar enskilt. En förskollärare nämner till och med att de inte alls planerar några matematiska aktiviteter.  Ytterliggare en sak som flera förskollärare är överens om är att det är viktigt att man använder sig av ett matematiskt språk och att man benämner de matematiska begreppen rätt i samspelet med barnen.