Title: Memorandum for thesis about the labour migration to the Soviet union 1917-1939   This memorandum for thesis deals with the international migration to the USSR, principally during the 1920s and 1930s and, though the whole process is described, the Swedish emigrants and Soviet Karelia are subjected to a more attentive exposition. The aim has been to present and evaluate previous research on the migration to USSR and Soviet Karelia to find shortcomings, which can function as a point of departure for further studies. Previous research finds that the migration to the USSR was special, due to the strong political awareness of a not insignificant part of the migrants. Furthermore, an important part of the memorandum, partly as a consequence due to the lack of theoretical perspectives in previous research, was to present a theoretical framework for a feasible thesis. The theoretical approaches to class, gender, ethnicity and generation has consistently been connected to previous research to demonstrate how further studies can be constructed. However, the choice of these theoretical approaches also finds its foundation in the inherent advantages for study of social relations, the capability to categorize people, the inherent relation of power, and the connection to a person’s identity. As a result, I claim that the use of the concepts class, gender, ethnicity, and generation can create a bigger understanding of the migration process, about the migrants in both their countries of departure and the daily life of the migrants in their new home country.

<p>Title: Memorandum for thesis about the labour migration to the Soviet union 1917-1939</p><p> </p><p>This memorandum for thesis deals with the international migration to the USSR, principally during the 1920s and 1930s and, though the whole process is described, the Swedish emigrants and Soviet Karelia are subjected to a more attentive exposition. The aim has been to present and evaluate previous research on the migration to USSR and Soviet Karelia to find shortcomings, which can function as a point of departure for further studies. Previous research finds that the migration to the USSR was special, due to the strong political awareness of a not insignificant part of the migrants. Furthermore, an important part of the memorandum, partly as a consequence due to the lack of theoretical perspectives in previous research, was to present a theoretical framework for a feasible thesis. The theoretical approaches to class, gender, ethnicity and generation has consistently been connected to previous research to demonstrate how further studies can be constructed. However, the choice of these theoretical approaches also finds its foundation in the inherent advantages for study of social relations, the capability to categorize people, the inherent relation of power, and the connection to a person’s identity. As a result, I claim that the use of the concepts class, gender, ethnicity, and generation can create a bigger understanding of the migration process, about the migrants in both their countries of departure and the daily life of the migrants in their new home country.</p>

No description available.

This essay is a comparison according to the ideological thoughts about womens position in the society of Mao Zedong och Josef Stalin. The material I have analysed is writings by Mao and Stalin, in a wide range from leaflets to orders to the armies of the states of China and the Soviet Union. The method I have used is an ideological analysis where the attitude towards women is the target for my survey. The attitude towards women generally was not unified in the world during the time for Mao and Stalin. In many countries the women was intended to take care of the children and the home, not be active in working and fighting. That was something for the men. Although, in the socialistic ideology, the attitude towards women were different. They were expected to work, and did this in China and the Sovjet Union. In the same way Mao and Stalin thought. Both of the leaders considered that women should take part of the work for socialism, both before and after the dates when this ideology came to be government in the both countries. Much of the ideology is alike between the two leaders. This is not a surprise when you get to consider that Maos thoughts were based on the same as the one of Stalin, namely these of Vladimir Lenin.

Denna studie redogör för hur en utvald grupp av fysiklärare i Ukraina upplever att de har påverkats i sin yrkesutövning sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Reformerna inom skolan har varit många men fysikämnet har inte varit prioriterat för reformering. Innehållsmässigt är det oförändrat samtidigt som timtilldelningen har minskat drastiskt. Detta har resul­terat i att fysiklärarna kämpar med att hinna lära ut ett innehåll som är avan­cerat och till viss del förlegat. Elevernas intresse för fysik har dessutom minskat vilket har gjort att fysiklärarna har svårt att inspirera och motivera dem till att satsa på fysikämnet. Som följd av detta fokuserar lärarna mest på de få elever som är duk­tiga och intresserade. Den andra gruppen elever, som är i stor majoritet, låter de till viss del vara och nöjer sig med att de tillägnar sig det absolut mest basala. De ekono­miska svårigheter Ukraina har genomlidit har även påverkat fysiklärarna negativt. Framförallt ser den framtida försörjningen av fysiklärare ut att vara hotad, delvis beroende på de låga lönerna.  2016 sjösattes en skolreform kallad the New Ukrainian Schoolsom avser att revolut­ion­era skolsystemet. Den är under implementering och kommer inte att vara klar för­rän 2029. Denna studie pekar på många utmaningar för reformen rent generellt men också specifikt för fysikämnet.

Begreppet Counterinsurgency har fått stor uppmärksamhet, speciellt efter NATOs operationer i Afghanistan och Irak. Sedan den svenska Försvarsmakten ingått som medlem i NATOsamarbetet PFP (Partnership for Peace) är även Sverige sedan en tid tillbaka involverade i konflikten i Afghanistan. Mycket av det doktrinära arbetet i länder, involverade i dessa konflikter, har varit inriktat mot irreguljära konflikter och Counterinsurgency-operationer. Stora mängder forskning görs inom ämnet bland annat av den franska COIN-teoretikern David Galula. Galula utkom 1964 med sin bok Counterinsurgency Warfare: Theory and Practice, och är internationellt erkänd som ett av de stora namnen inom COIN-teorin. Den sovjetiska invasionen av Afghanistan är en av modern tids största militära operationer. Stora delar av de moderna COIN-teorierna kan tillämpas på konflikten, både ur en analyssynpunkt samt ett lessons learned perspektiv. Konflikten, tillsammans med Vietnam gav ett nyvaknande inom COIN i västvärlden. Metoden som använts är en kvalitativ historisk textanalys. Resultatet visar att de sovjetiska metoderna och de sovjetiska enheterna hade bristande förmåga att anpassa sig till en ny typ av uppror, och att bara delar av Galulas teorier går att spåra i de sovjetiska metoderna, ibland i en annan tillämpning än vad Galula rekommenderar.

This study has examined how the Soviet Union has been portrayed in digital educational material in Sweden. Since similar studies has been done on history textbooks, the study also compared the result with previous studies in order to see how the portrayal might have change during the years. The study shows that the main change is that the digital format is able to contain more content than the former textbooks. However, there are little change in how the Soviet Union is portrayed compared to the later textbooks. As a future teacher, it is important to be aware of the material we choose to teach our students in matter of explicit and implicit values conveyed from the educational material.

<p>Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.</p><p>Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande.</p><p>De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.</p><p>Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare.</p><p>En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande.</p>

<p><strong>AbstractIII-essay in political science by Christoffer Harnell, autumn -08. Supervisor: Malin Stegman-McCallion. ”Nuclear Disarmament - USA and the Soviet Union 1960-2002” </strong>This essay is about USA and the former Soviet Union and their nuclear disarmament. The purpose is to explain why and when the two states begun their nuclear disarmament, as well as what caused the start of the process. The essay investigates how well the two states have followed the NPT-Treaty’s article of nuclear disarmament. The article says that the states who have signed the NPT-treaty shall work for an disarmament of their nuclear weapons.          The arguments are that a state’s nuclear disarmament starts because of a previous action or happening, the new development of a disarmament-theory, the essay aims to proove this.Both the United States of America and the Soviet Union show evidence that they have started their nuclear disarmament after a previous action. USA started their nuclear disarmament in the period 1966-70 because of the former American minister of security Robert McNamara and his U-turn in the aggressive war politic and the former president Nixon and his ambition to lower the heat between USA and the Soviet union by signin the ABM-Treaty.          The Soviet Union started their nuclear disarmament many years later in the period of 1986-1987, the cause of this, it is believed, is the nuclear explosion in Chernobyl and the former president of the Soviet Union Michail Gorbatjov’s ambitions to end the war in the world and disarm the nuclear weapons, not just between USA and the Soviet Union, but in all states.          USA has followed the NPT-Treaty’s article of nuclear disarmament well, one reason for this is that, they started the disarmament before they signed the NPT-Treaty in 1968. The Soviet Union, however, has followed the NPT-treatys article of nuclear disarmament less well and did not start their nuclear disarmament until 1986-87, even though they signed up for the NPT-Treaty in 1968.           The NPT-Treaty will probably still be relevant in the future for the nuclear disarmament, but how well the world’s states will follow it, the future will tell. The nuclear disarmament in this two states has been caused by a previous action and the new developed disarmament-theory is avaliable for further disarmament research.</p>

Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953. Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande. De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953. Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare. En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande.