In this two years masters thesis in Library and Information Studies, the Russian Library-Bibliographical Classification (LBC/BBK) and the Chinese Library Classification (CLC) are analyzed with regard to their historical and ideological backgrounds and their respective evolutions. The structure of these classifications is compared with the Dewey Decimal Classification (DDC), as well as three chosen subjects (History, Politics and Religion). A qualitative comparative textual method is used.The study shows that these classification schemes, created at different times, different parts of the world, and different political systems, have different biases but give priority to the European before other foreign views. Otherwise, they often use a proximity principle. The CLC and the LBC were originally based on Marxist materialist principles but built in totally different ways. The CLC is closer to the DDC in the idealistic outline of the main groups of classes. The Chinese scheme, influenced by Maoism, shows the clearest ideological purpose, while the current LBC shows less bias than the others in the studied subjects. The dramatic political changes that Russia experienced after the fall of the Soviet Union necessitated the renewal of the scheme, which was not the case with the other two schemes. Despite this, the original structure of the LBC and also the Chinese Library Classification has been, with a few exceptions, retained, but the subdivisions have changed much more substantially. The LBC has lost its original Marxist content and the CLC has followed the regimes official guidelines which do not really acknowledge the major changes in Chinese society over the last few decades properly. History can explain many aspects of library classification schemes.

The use of history is the concept of people using and analyzing history in the society for various purposes. Study in this area has largely emerged because there are many different reasons for people and societies to be interested in history. To investigate the use of history, a historical material needs to be present in some form. With this study, I intend to show how older tourist guidebooks can provide such materials of study and therefore I use travel guidebooks about Tallinn released under the USSR (Estonian SSR) between the years 1960 to 1990. The analysis is based on Klas-Göran Karlsson's (Professor of History) typology of seven different uses of history: scientific, existential, moral, ideological, political, educational, non-use of history and a commercial use of history. This paper has highlighted several different historical dimensions in travel guides and reasons why they can be analyzed. Results of this study show that the travel guides can act as a medium for existential orientation and that they can function as a communicational, educational and an interest raising tools. They can also develop a critical approach towards historical events and help to "sell" history through various commercial products. Thus, tourist guidebooks can be used and analyzed more systematically by professionals, interested individuals or a group who feel the need, desire or interest in the way history can be used in their practices. / Historiebruk handlar om hur människor använder och analyserar (brukar) historia i samhället för olika syften. Studieområdet har till stor del vuxit fram eftersom det finns många olika skäl att intressera sig för historia. För att undersöka historiebruk behövs ett studieobjekt som på något sätt tar upp historia. Med denna uppsats ämnar jag undersöka hur äldre reseguider kan utgöra sådana studieobjekt och därför kommer reseguider om Tallinn från Estniska SSR utgivna mellan 1960 till 1990 användas i historiebruksundersökningen. Analysen utgår från historieprofessorn Klas-Göran Karlssons typologi med sju olika historiebruk – ett vetenskapligt, ett existentiellt, ett moraliskt, ett ideologiskt, ett politiskt-pedagogiskt, ett icke- bruk av historia och ett kommersiellt. Undersökningen har belyst flera olika historiska dimensioner i reseguiderna och motiv till varför de kan analyseras. Resultatet av undersökningen visar på fyra punkter. Den första är att reseguiderna kan agera medium vid existentiell orientering. Den andra att de kan fungera som kommunikations-, kunskaps- och intresseprocess. Den tredje punkten är att de kan utveckla ett kritiskt förhållningssätt och fjärde punkten handlar om att reseguiderna kan vara motiv för att “sälja” historia vid utvecklingar av olika kommersiella produkter inom exempelvis turismen. Likaså att reseguiderna kan nyttjas och analyseras av antigen en individ eller grupp som känner behov, önskan eller intresse.

From the end of the Second World War until the fall of the Soviet Union in 1991 the world was divided. An iron curtain separated the world into two parts, east and west. These were dominated by the two great powers, the Soviet Union and the USA. The contradictions between the great powers should characterize the whole period that was named the Cold War. USA and the Soviet Union never met in open confrontation during this time, but it happened indirectly in the many conflicts that occurred during the Cold War. The Vietnam War (1964-1975) and the Afghanistan War (1979-1989) were two conflicts in which the great powers brought war against smaller states and the non-fighting part supported the resistance against the great power.   The purpose of this study is to examine the three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens nyheter och Norrskensflamman, and thereby discover how they reported during the Vietnam War and the Afghanistan War.  We seek the answer on following questions: What did the reporting looked like during the Vietnam War and the Afghanistan War and how did it change over time? How does the newspapers political point of view appear on the editorial pages? Which international outlook can be seen in the news report and which are the similarities and differences?   In order to do this we’ve used a qualitative method. The result shows that three different international outlooks are described in the newspapers. We can also confirm that the political point of view for each newspaper is confirmed by the standard reporting and primarily by the content of the editorial pages.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Målet för denna läroboksanalys är att undersöka hur Sovjetunionen och sovjetkommunismen framställts i tre svenska historieläroböcker från åren 1971, 1999 och 2021. Det relevanta innehållet från de olika läroböckerna har studerats genom ett funktionellt samt strukturellt perspektiv, för att se till vilket innehåll som framställs samt hur, och på vilket sätt läroböckerna och dess författare kan ha påverkats av den tid då de tillkommit.  Det finns främst två skäl till att det just är perioden 1971-2021 som valts ut för denna undersökning. Under 1971 hade det kalla kriget pågått i drygt tjugosex år, och det var inte sannolikt att historieläroböcker som producerats tidigare än så skulle förmedla särskilt mycket information om det pågående kriget. I den läroplan som börjat gälla 1969 ingick det dock som mål att undervisningen skulle belysa - bland annat - den politiska utvecklingen. Det betonades även att tonvikten skulle läggas på sådant som “i särskild grad bidragit till att skapa de förhållanden, problem och motsättningar som råder i världen idag. Ett väsentligt utrymme bör ägnas vår egen tid” (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 184). I detta ingick även det kalla kriget, och en av de två supermakter som deltog i detta krig; Sovjetunionen. Den andra läroboken som studerats i detta arbete utgavs år 1999, alltså efter kalla krigets slut och efter den läroplan som började gälla år 1994. Denna bok studerades i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter från perioden då kriget ännu pågick. Den tredje och sista boken gavs ut år 2021 och har granskats i syfte att undersöka vilka mönster, förändringar och kontinuiteter som går att urskilja från tiden då kalla kriget ännu pågick till den tid vi nu lever i.

Denna studie syftar till att undersöka digitala läromedelstexter om Sovjetunionens kontroversiella historia och vidare i komparation till historieskrivningar om Romarriket, Nazityskland och Jugoslavien. De utvalda ämnesområdena innefattar olika grader av politisk känslighet och utgör samhällen som har uppstått och fallit under olika tidsperioder. Genom kvalitativa begrepps-, idé- och ideologianalyser har manifesta värdeladdade begrepp och den latenta historiesynen kunnat identifieras i de olika granskade narrativen. Vidare har tolkningarna integrerats i Francis Fukuyama och Mark Fishers teorier om historiens slut och kapitalistisk realism, för att därefter utkristalliseras i Peter Aronssons fyra historiekulturella grundtroper. Utöver nyansering av den ryska revolutionen påvisar studiens resultat en tydlig anti-sovjetisk historiesyn med explicit upphöjning av kapitalistiskt associativa begrepp, samt formuleringar som förkastar kommunismen och ser den som en olycklig parentes med ett tydligt historiskt slut. Den djupaste indikationen av kapitalistisk realism ingår i de narrativ som har uteslutits ur läromedlen, såsom redogörelser av positiva sovjetiska reformer och pluralism. Det går att tolka det ensidiga perspektivet och bortfallet av historisk fakta som en konsekvens av den partipolitiska känslighet som funnits i Sverige beträffande Sovjetunionen. Även 1990-talets politisk-akademiska debatt om totalitarismteorin har lämnat sina spår i historieskrivningen. I läromedelstexter om andra samhällen som har bildats och rasat går det att finna både likheter och skillnader med förklaringsmodeller om Sovjetunionen. Den största utmärkande åtskillnaden är att historieskrivningen om Romarriket och Nazityskland erbjuder ett mycket mer fylligt, pedagogiskt innehåll med tolkningsmöjligheter och olika narrativ om människors levnadsvillkor. Ett sådant resultat kan tolkas i relation till att Romarriket och Nazityskland, med anledning av tidsmässig och politisk distans från Sverige, enklare tas an med större mångsidighet. Likheterna rör däremot bortfallet av jugoslavers levnadsvillkor och titoismen, samt beskrivningen av Jugoslaviens kaosartade övergång från kommunism till marknadsekonomi och nationalism. Även Nazitysklands läromedelstexter har gemensamma drag med Sovjetunionens, då historiens slut efter andra världskriget mynnar ut i Berlinmurens fall och enandet i den fria marknadsekonomin. Slutligen visar studien en brist i samstämmighet mellan de granskade läromedlen och kritiserar den alltemellanåt låga kvalitét som presenteras i flertal texter, då somliga författare har uteslutit essentiella förklaringar, frångått objektivitet med värdeladdade begrepp och framfört felaktig historisk fakta. På så vis går det att dra slutsatsen om behovet av en mer systematisk läromedelsgranskning i Sverige av såväl stora förlag som kostnadsfria hemsidor.

Studiens fokus är sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier.

Läroboken har en viktig roll i undervisningen, så pass att den på många sätt styr undervisningen. Historia formar på många sätt även vårat historiemedvetande. Med utgångspunkt från detta och diverse undersökningar som påvisar att ungdomen i Sverige har dålig kunskap om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten så försöker detta arbete ge förklaringar till den dåliga kunskap genom kvalitativ text och bildanalys av läroböcker. En avgränsning har även använts där gymnasiet och grundskolan över en tidsperiod som sträcker sig från 1960-talet fram till nutid. En avgränsning har även gjorts där sovjetunionen tjänar som representant för kommunistiska regimers brott, då denna är den första regimen i och med revolutionen 1917 samt ligger i vårt närområde. Arbetet har inte enbart som syfte att undersöka förändring över tid gällande innehåll och urval, utan även föra fram rimliga förklaringar till den eventuella förändringen som observeras. Resultatet av arbetet är att läroböckerna har förändrat sig avsevärt gällande kommunistiska regimers brott, från att knappt ha nämnt något mer än att människor deporterades och gårdar slogs ihop till nutidens läroböcker där Gulag, svält och död får stort utrymme i läroböckerna. Förklaringen till denna förändring är svår att identifiera men indikationer pekar på att politiken inte spelat stor roll gällande detta, utan det är snarare ”tidsandan” och kunskapsunderlaget som spelat roll.

No description available.

Sommaren 1944 skedde tre stora sovjetiska offensiver på östfronten samtidigt som landstigningen i Normandie ägde rum. Den nutida västeuropeiska och nordamerikanska populärhistoriska bilden av sommaroffensiverna 1944 har dominerats av D-dagen. De senaste femton åren har dock historiker som Ian Kershaw och Norman Davies delvis nyanserat bilden genom att tydligt poängtera den större betydelsen av Sovjetunionens insatser på östfronten. Hur rapporterades skeendena i de tre svenska tidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Norrskensflamman? Uppsatsen undersöker pressrapporteringen under juni-juli 1944 och tidningarnas inställning till aktörerna, med fokus på Sovjetunionen.