Det problemområde som behandlas i arbetet är den del av systemutvecklarens arbete avsett att hantera förändringar i kravbilden under systemutvecklingens hela livscykel, kallat Requirements Management (RM). Arbetet fokuseras på detaljer kring spårbarhet inom förändringshantering. För att lyckas i spårbarhetsarbetet gäller det för systemutvecklaren att se hur de olika krav som finns i kravbilden är relaterade till varandra och var kraven har sitt ursprung. Det skiljs inom spårbarhetsområdet mellan framåt- och bakåtriktad spårbarhet. Vardera spårbarhetsriktningen delas sedan in i två steg från kravursprung framåt via kravdokumentation till realisering då det gäller den framåtriktade och från realisering via kravdokumentation till kravursprung då det gäller den bakåtriktade. En studie har genomförts där litteraturens syn har jämförts med ett antal respondenters då det gäller att dels kartlägga vilka typer av spårbarhet som behövs inom systemutvecklingsprojekt och dels vilket stöd som behövs för att etablera och underhålla denna spårbarhet.

Läsaren till denna studie får ta del av en undersökning där byggföretaget, Peab, och samarbetspartnern inom logistik, Speed, står i fokus. Syftet med studien har varit att undersöka hur planeringen av bygglogistik, med fokus på materialanskaffningsprocessen, ser ut där tredjepartslogistik används och om potentiella förbättringsåtgärder kan genomföras för att minska slöserier. Detta har genomförts med en fallstudie hos Peab och Speed på projektet Södra Älvsborgs sjukhus. För att möjliggöra studien gjordes en avgränsning där det som sker mellan ett byggföretag och en tredjepartslogistiker från avrop till leverans har undersökts. Intervjuer och observationer på Peab och Speed har gjorts för att få en tydlig bild om hur materialanskaffningsprocessen fungerar samt hur inblandade aktörer upplever den. Intervjufrågorna baserades på frågeställningen och syftet med studien. Efter att intervjuer hade genomförts och transkriberats lades en grund för att kunna skriva resultat och vidare analysera det med utgångspunkt från teorin. Resultatet och analysen lade tillsammans grunden för att vidare kunna föra en diskussion om hur resultatet och analysen såg ut. Denna studie är skriven på svenska och har utgått ifrån en kvalitativ metod med fallstudie som tillvägagångssätt där egna observationer gjorts samt intervjuer. Studien gynnar den läsare som vill ta del av eventuella förbättringsåtgärder som kan göras i planeringen för materialanskaffningsprocessen. / Readers of this study will take part of an examination in which the construction company PEABs logistical collaboration with Speed Logistics is in focus. The purpose of this study was to investigate planning in construction logistics where a third-party logistics is used, with a focus of the material procurement process and wether there could be potential improvements to reduce waste. Interviews and observations at Peab and Speed have been made, in order to get a clear picture of how the material procurement process works and how the actors involved experience it. The interview questions were based on the research question and the purpose of the study. After the interviews had been conducted and transcribed, a basis was laid for being able to write results and further analyze it based on the theory. The result and the analysis together laid the foundation for further discussion of what the result and the analysis turned out. This study is written in Swedish and has been based on a qualitative method with case study as a method where interviews and own observations were made. The study benefits readers who want to take part in any improvement measures that can be made in planning for the material procurement process.

Background: The high degree of digitalization in today's society allows for the possibility totrack material and equipment on construction sites, offering a deeper understanding andpotentially optimizing their efficiency. With the help of tracking, one can optimize the usewhile also make demands on suppliers on the type of material and equipment you as acustomer want and be able to control, this in a fast and safe way. At present, there is notracking solution for dirt that allows companies and individuals to control how the handlingtakes place and where the dirt originally comes from. This creates problems as it ischallenging to analyze and optimize the use of dirt due to the fact that it is not possible totrack digitally, and one do not get the same understanding of how dirt is handled. The marketthereby demands a solution that allows tracking of dirt in as fast, easy, and safe way.  Purpose: To understand who users and stakeholders are and to develop a solution that helpsusers and stakeholders to track, store, send and receive data and dirt of interest. This is tosimplify the tracking of relevant dirt and data while also improving the efficiency ofcompanies in terms of data flow and create security and reliability between users andstakeholders when it comes to buying, transporting, and selling dirt Method: The research method used in this thesis is based on Blessing and Chakrabarti'sDesign Research Method (DRM) while the main solution method is based on DesignThinking from the ME310 course at Stanford University.  Result: The result presents a solution that allows tracking of dirt on and off construction sitesand other relevant areas that suiting the users which are considered to be individuals andcompanies primarily connected to the sale, purchase and transportation of dirt. The solutionfacilitates tracking while minimizing paperwork as the solution offers to save all data in oneplace that everyone connected to the dirt can take part in. This means that the solution isuniversal and can be used between companies, while authorities and customers can accessinformation to check that companies that handle dirt follow the laws, rules, and requirementsplaced on them. Conclusions: This thesis proves the possibility for the development and use of a system totrack dirt and its properties in a fast, simple, and safe way while facilitating for the userregarding paperwork and optimization of how work should be. This in combination with thecompanies transparency and traceability increases, which means that customers andauthorities can take greater responsibility in ensuring that companies comply with the rules,laws, and requirements imposed on them. / Bakgrund: I dagens digitala samhälle så har spårning av material och utrustning, inte minstpå byggarbetsplatser, blivit till stor nytta då man kan få en bättre förståelse över hur materialoch utrustning ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Man kan med hjälp avspårning optimera användningen medans man även kan ställa krav på leverantörer på vilkentyp av material och utrusningen man som kund vill ha och kunna kontrollera detta på ettsnabbt och säkert sätt. I dagsläget finns det inte en spårningslösning för dirt som tillåter attföretag och privatpersoner kan kontroller hur hanteringen sker och var dirt ursprungligenkommer ifrån. Detta skapar problem då det är svårt att analysera och optimera användningenav dirt på grund av att det inte går att spåra digitalt och man får inte samma förståelse för hurdirt hanteras. Marknaden efterfrågar därmed en lösning som tillåter spårning av dirt på ett såsnabbt, lätt och säkert sätt som möjligt.  Syfte: Förstå vem som är användare samt intressenter och att utveckla en lösning som hjälperanvändare och intressenter att spåra, lagra, skicka och ta emot data om dirt av intresse. Dettaför att förenkla spårning av relevant dirt samt data och samtidigt förbättra effektiviteten hosföretag när det gäller dataflöde och skapa säkerhet och tillförlitlighet mellan användare ochintressenter när det gäller att köpa, transportera och sälja dirt.  Metod: Forskningsmetoden som använts i detta arbete är baserad på Blessing ochChakrabartis Design Research Metod (DRM) samtidigt som den huvudsakligalösningsmetoden är baserad på Design Thinking från kursen ME310 på Stanford University. Resultat: Resultatet presenterar en lösning som tillåter spårning av dirt på och utanförbyggarbetsplatser och andra relevanta områden som passar användaren som anses varpersoner och företag främst kopplade till försäljning, köp och transport av dirt. Lösningenunderlättar spåningen samtidigt som den minimerar pappersarbete då lösningen erbjuder attspara all data på ett ställe som alla som är kopplade till dirt kan ta del av. Detta medför attlösningen är universal och kan användas mellan företag medans myndigheter och kunder kanta del av information för att kontroller att företag som hanterar dirt följer dem lagar, regleroch krav som ställs på dem.  Slutsatser: Detta arbete visar på att det går att utveckla och använda system för att spåra dirtoch dess egenskaper på ett snabbt, enkel och säkert sätt samtidigt som man underlättar föranvändaren gällande pappersarbete och optimering av hur arbete bör utföras. Detta ikombination med att företagens transparens och spårbarhet ökar vilket medför att kunder ochmyndigheter kan ta ett större ansvar i att kontroller att företag följer dem regler, lagar ochkrav som ställs på dem.

Vårdens digitala system präglas idag av en hög komplexitet och saknar ensammanhållen standard. Ett ökat behov för digitalisering inom vården harlett till stora utvecklingar, men även nya utmaningar. Ett av de viktigastesystemen, som genomsyrar hela vårdsystemet, är patientjournalen. I detta arbete undersöks möjligheterna till att applicera en ny teknologi föranvändning inom den svenska vårdens informationshantering, blockkedjor. Blockkedjor har huvudsakligen använts för implementering avkryptovalutor men har, på grund av sina riktighet- och spårbarhetsgarantier,blivit alltmer vanlig för användning inom övrig informationshantering. Inledningsvis undersöks förutsättningarna som ett journalsystem ska levaupp till enligt säkerhetsprinciperna Konfidentialitet, Riktighet,Tillgänglighet och Spårbarhet. Intervjuer med områdeskunniga förjournalsystemen inom Region Halland och Region Stockholm belyser någraav de brister och utmaningar som finns inom vården idag. Informationsinhämtning från lagrum och föreskrifter lägger grunden till dekrav som ett journalsystem ska uppfylla. Efter den inledande undersökningen studeras litteratur kopplat tillimplementeringar av blockkedjor i syfte att hämta in information gällandeblockkedjans komponenter för vidare behandling. Här behandlas blandannat utvecklardokument, state-of-the-art och analyser relaterade tillblockkedjor. Slutligen bearbetas blockkedjetekniken ihop med journalsystemensförutsättningar och resulterar i en teoretisk modell av ett blockkedjesystemför användning som patientjournal inom den svenska vården. Slutsatsen dras att möjligheten för en praktisk implementering av denteoretiska modellen är möjlig, men att vården i dagsläget inte harförutsättningarna för ett omfattande systembyte till en relativt obeprövadteknologi.

Den kommunala exploateringsverksamheten driver en suboptimerad hantering av dataoch information, vilket leder till ineffektiva exploateringsprocesser. Vid genomgång avrevisionsrapporter från kommunal exploateringsverksamhet framgår brister hänförligatill data- och informationshantering. Denna interdisciplinära studie syftar till att belysahanteringen i exploateringsprocessen från initiering till genomförande. Genom att byggapå tekniska framsteg inom blockchainteknik ställs frågan om vilka effekter nämnd teknikkan möjliggöra i kommunal exploateringsverksamhet. I denna kontext är det av frågavilka förutsättningar tekniken har med utgångspunkt i gällande författning och befintligexploateringsprocess, samt vilka ekonomiska effekter detta betingar. Med grund i en förstudie om blockchainteknikens kärnattribut i kombination med enlitteraturstudie om kommunal exploateringsverksamhet och offentlig infrastruktur, utfördeskvalitativa intervjuer. Intervjuobjekt var chefer för kommunala exploateringskontoroch myndigheten för digital förvaltning. En litteraturstudie om blockchainteknikenstillämpning utfördes parallellt med en rättsdogmatisk undersökning om nämnda tekniskaförutsättningar i kommunal exploateringsverksamhet. En analys av intervjuernapåvisar revisionsrapporternas iakttagna brister. Blockchaintekniken visar potential i atttillhandahålla en distribuerad databas som är transparent, tillförlitlig och säker. Detföreligger inga juridiska hinder för att tillämpa blockchainteknik. Resultatet indikeraratt kommunal exploateringsverksamhet bearbetar flera parallella uppsättningar av dataoch information kontinuerligt. Härvid kan blockchainteknik användas för att byggaen gemensam offentlig infrastruktur som tillgodoser data- och informationsförsörjninggenom exploateringsprocessen. Upprättandet av sådan infrastruktur är möjlig, men kräveren långsiktig juridisk lösning för att utse datavärdskap, ansvar, samt fördelningenav kostnader för anläggande och drift. Ett sådant arkitekurramverk med färre osäkerheter,bättre indexering och mer effektiv handläggning ger överblickbarhet, insyn ochmöjlighet att mäta förvaltningsresultat vilket kan öka värdet av kommunala exploateringstillgångar.

Digitala produktpasset (DPP) har föreslagits i en kommande EU-förordning och planeras attomfatta produkter i textilindustrin för att främja ökad spårbarhet, transparens och cirkulärekonomi. Med tanke på modeindustrins begränsade digitala kompetens, synlighet ivärdekedjan samt omfattningen av små-medelstora företag kan övergången till ett digitaltproduktpass innebära stora utmaningar. Studien syftar till att analysera och utvärderamodeföretags förutsättningar inför anpassningen till en cirkulär ekonomi och sättas i relationtill framtida DPP-regleringen. Teorier inom Sustainable Supply Chain Management ochcirkulär ekonomi används som grundläggande referensramar. Insamling av sekundärdata iform av årsredovisningar, hemsidor, nyhetsartiklar och en föreläsning samt intervjuer från tremodeföretag och tre ämnesexperter har genomförts. Resultatet antyder att modeföretagen inteuppnår spårbarhet i alla led och har minimala cirkulära initiativ, vilket gör en omställning tillett digitalt produktpass svåranpassad. Möjligheter och utmaningar som är identifieradehandlar om att samarbeta med leverantörer, samla och strukturera information frånproduktlivscykeln och engagera sig i cirkulära initiativ som är lönsamma.

The purpose of the report is to analyse how automatic identification technology affects traceability, and then analyse the effects of automatic identification technology on inventory management. This report is based on the research questions "How can barcodes and RFID affect inventory management?" and "What advantages and disadvantages can automatic identification technologies lead to in warehousing?". In order to answer the report's purpose and research questions, a case study was conducted. The company is a manufacturing company and is active in the chemical industry. The company is categorized as a large company located in western Sweden. Two challenges for the company are to reduce the number of incorrect deliveries and improve the inventory accuracy. These problems are due to the fact that activities in the company's warehouse are done manually. The consequence is reduced inventory efficiency and a risk for dissatisfied customers. During the 2017 fiscal year 45 non-conformances were registered, some of which derives from incorrect deliveries. Empirical data was collected through interviews, observations and internal documents. The case study consists of a process mapping in which the company's processes and activities have been mapped. To obtain a better basis for analysis, a literature study of earlier research was conducted in the field of traceability and automatic identification technologies. A summary of the literature study is found in the theoretical framework. The theoretical framework includes traceability, automatic identification and data capture (AIDC), barcodes and radio frequency identification (RFID).The results shows which activities in the process mapping that identification technologies can be applied to and what effects an application may lead to. It appears that the identification technologies have similar effects on inventory management as they both result in automated product identification and automated transfer of information. These effects in combination with an integration with the ERP-system can lead to increased inventory efficiency with fewer incorrect deliveries and improved inventory accuracy. The company is recommended to implement AIDC, however the study shows that further research needs to be carried out to investigate what kind of barcodes or RFID is most beneficial. / Rapportens syfte är att undersöka hur identifieringsteknik påverkar spårbarhet, för att därefter undersöka vilka effekter en tillämpning av identifieringsteknik kan leda till inom lagerhållning. Denna rapport utgår från frågeställningarna “Hur kan streckkoder och RFID påverka lagerhållning?” och “Vilka för- och nackdelar kan automatisk identifieringsteknik inom lagerhållning leda till?”.För att besvara rapportens syfte och frågeställning genomfördes en fallstudie. Fallföretaget är ett tillverkande företag och är verksamt inom kemiindustrin. Företaget kategoriseras som ett storföretag med säte i Västsverige. Två utmaningar för företaget är att minska antalet felaktiga leveranser och förbättra precisionen i lagersaldot. Dessa problem är en följd av att aktiviteter i företagets lagerhållning sker manuellt. Konsekvensen är en försämrad lagereffektivitet och risk för missnöjda kunder. Under verksamhetsåret 2017 registrerades 45 avvikelser, där en del av dessa kan härledas till felaktiga leveranser. Empiriskt material insamlades genom intervjuer, observationer och dokumentstudier. Fallstudien består av en processkartläggning där företagets processer och aktiviteter kartlagts. För att få ett bättre underlag för analys så genomfördes en litteraturstudie av tidigare forskning inom ämnesområdena spårbarhet och automatisk identifieringsteknik. En sammanställning av litteraturstudien återfinns i det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket innefattar spårbarhet, automatisk identifierings- och datafångstteknik (AIDC), streckkoder och radiofrekvensidentifiering (RFID). Resultatet visar vilka aktiviteter i processkartläggningen där identifieringsteknik kan tillämpas samt vilka effekter en tillämpning kan medföra. Det framkommer att streckkoder och RFID har liknande effekter på lagerhållningen då de båda medför automatiserad produktidentifiering och automatiserad informationsöverföring. Om streckkoder eller RFID integreras med affärssystemet kan det medföra en högre lagereffektivitet med färre felaktiga leveranser och ett mer korrekt lagersaldo. Företaget rekommenderas att implementera en teknik för produktidentifiering. Däremot visar studien att fortsatt forskning behöver genomföras för att undersöka vilken typ av streckkoder eller RFID som är mest gynnsamt.

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är ett verktyg som kommuner och landsting enligt lag skall göra. Dessa RSA ska sedan ligga till grund för en utbildnings- och övningsplan. På så sätt kommer de övningar som genomförs på kommunal och länsnivå fokuseras på omhändertagande av dess risker och sårbarheter.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gjorde 2018 en utvärdering och fann att inte alla övar på sina risker och sårbarheter men att det var oklart hur många de var. Denna studie ger en bild av vad kommuner väljer att öva på i sina årliga krisberedskapsövningar om de inte övar på att hantera sina risker och sårbarheter. För att svara på frågan har juridiska dokument analyserats samt intervjuer genomförts med representanter för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt säkerhetscheferna vid två kommuner.Studiens slutsats är att kommunerna dels tar krisberedskapsarbetet på stort allvar, men att brister i spårbarhet mellan RSA och utbildnings- och övningsplan medför att man inte övar på sina risker och sårbarheter. Studiens resultat är fem hypoteser som skulle kunna användas vid efterkommande forskning. / Risk and Vulnerability Analysis (RSA) is a tool that municipalities and county councils must do according to law. The RSA will then form the basis of a training and exercise plan. In this way, the exercises that are carried out at municipal and county level will be focused on dealing with these risks and vulnerabilities.The Swedish Civil Contingencies Agency, the MSB, made an evaluation in 2018 and found that not all were practising risks and vulnerabilities, but it was unclear how many they were. This study gives a picture of what municipalities choose to practice in their annual emergency preparedness exercises if they do not practice managing risks and vulnerabilities. In order to answer the question, legal documents have been analyzed and interviews have been conducted with representatives of the Swedish Civil Contingencies Agency and the security managers at two municipalities.The study's conclusion is that the municipalities take the emergency preparedness work very seriously, but that deficiencies in traceability between the RSA and the education and training plan mean that they do not practice risks and vulnerabilities. The study's results are five hypotheses that could be used in subsequent research.

Throughout history, the food sector has been accountable for several crises, and as the market gets more global it is difficult to keep control of and trust the information. As a consequence to the food scandals, due to the information asymmetry, the customer awareness is increasing as well as initiatives such as certificates to address the problems. To be able to increase the transparency, the information infrastructure is constantly developing and most recently the technology of blockchain has gathered a lot of attention as a possible solution to the problems. A blockchain is an open, distributed and decentralized verification system for digital transactions where data about the transaction is stored safely in so called blocks which forms a chain in a network. In order to obtain food safety, it is necessary to have traceability systems that records and can provide product specific information. This study investigates the challenges and possibilities of a possible implementation of a traceability system supported by blockchain technology. This research is made by a case study, looking into a food supply chain for a package of milk, starting at the dairy manufacturer and ending at the retailer. By doing interviews and observations, a mapping of the case specific supply chain was made and a blockchain technology supported framework for traceability was suggested. From analyzing theoretical data and empirical findings the possibilities and challenges of a blockchain supported framework for traceability was discussed. The conclusion of the study is that the blockchain technology still is immature in the context of food supply chains and some of the biggest challenges are to develop a culture that promotes collaborations, information sharing and standardizations which are easy to adopt. However, blockchain technology has the possibility to offer secure and transparent traceability characteristics to a traceability system and a framework can lead to both cost and environmental savings in case of a product recall. Furthermore, to be willing to collaborate and to put time and effort into new implementations it is important to find the actual value of implementation for all stakeholders. / Livsmedelssektorn står ansvariga för flertalet skandaler, med en allt mer globaliserad marknad blir det än mer svårt att behålla kontrollen över information och lita på den. Som en konsekvens av skandalerna, till följd av informations-asymmetrin, har konsumenternas medvetenhet ökat såväl som initiativ så som certifieringar för att bemöta problemen. Informationsinfrastrukturer utvecklas ständigt för att kunna öka transparensen och blockkedjetekniken har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet för att kunna vara en möjlig lösning till problemen. En blockkedja är ett öppet, distribuerat och decentraliserat verifikationssystem för digitala transaktioner där data om transaktionen är säkert sparad i så kallade block som tillsammans bildar en kedja i ett nätverk. För att uppehålla livsmedelssäkerhet är det nödvändigt med spårbarhetssystem som registrerar och kan tillhandahålla produktspecifik information. Studien undersöker utmaningar och möjligheter för en möjlig implementering av ett blockkedjetekniksbaserat ramverk för spårbarhet. Studien är genomförd som en fallstudie genom att undersöka en livsmedelskedja för ett paket mjölk som avgränsats till att börja vid mejeriet och sluta i matbutiken. Genom att göra intervjuer och observationer gjordes en kartläggning av livsmedelskedjan och ett förslag på ett ramverk för spårbarhet supportat av blockkedjeteknik togs fram. Från analys av teoretiska data och empiriska upptäckter diskuterades möjligheterna och utmaningarna med ett blockkedjetekniksbaserat ramverk för spårbarhet. Slutsatsen av studien är att blockkedjetekniken fortfarande är en omogen teknik i kontexten av en livsmedelskedja och att några av de största utmaningarna ligger i att utveckla en kultur som uppmanar till samarbete, informationsdelning och standardiseringar som är enkla att implementera. Tekniken erbjuder däremot säkerhets- och transperensegenskaper till ett spårbarhetssystem och ett ramverk kan medföra både kostnads- och miljöbesparingar vid en produktåterkallelse. För att samarbeta och investera i tid och pengar för en implementation är det dessutom viktigt att hitta de faktiska värdena i implementeringen för alla intressenter.

AVL LIST Nordiska AB ska certifieras enligt ISO 9002 och måste, för att uppfylla kraven, arbeta efter ett flertal processer. En av processerna har krav på spårbarhet med vilket menas att företaget snabbt ska kunna ta reda på detaljerad information om sina kunders produkter. Då företaget inte kunde uppfylla det kravet insåg de att de behövde en skräddarsydd applikation. I samråd med företaget gjordes en specificerad beställning som innehöll företagets krav och önskemål angående applikationens användargränssnitt och funktionalitet. Därefter gjordes en förundersökning vars syfte var att reda ut vilket programmeringsspråk och vilken databashanterare som var mest lämpad att använda. Applikationen har implementerats som en trelagerstruktur bestående av databashanteringslager, logiklager och användargränssnitt. Databashanteringslagret utgörs av en databas som hanteras av MySQL och logiklagret utgörs av objektorienterad Javakod. Användargränssnittet utgörs av Java Server Pages, körs av en webbserver och visas i en webbläsare hos användaren. Applikationen skulle från början tas fram som en prototyp. Eftersom den uppfyller alla företagets krav och önskemål kan den dock betraktas som ett färdigt system. Med detta system uppfylls spårbarhetskravet och företaget kan ta ett steg närmare ISO-certifiering.