Hållbar kompetensförsörjning är en av välfärdssamhällets största utmaningar, där offentlig sektor idag visar betydande problem. Två huvudprinciper ses kring hantering av dessa utmaningar. Den vanligaste utgångspunkten är att så långt som möjligt upprätthålla verksamheten genom att behålla samma organisation och arbetssätt, samt att söka behålla och helst öka antalet medarbetare i olika bristyrken. En annan utgångspunkt som får ökad uppmärksamhet är uppgiftsväxling (taskshifting, workshifting, kompetensmix), vilket innebär förändrad kompetens- och bemanningsstruktur. Samverkan mellan Vårdförbundet och sjukvårdens arbetsgivare kan vara en förutsättning för ständig förbättring och kompetensförsörjning i framtiden. Medan avståndet mellan behov och resurser ökar under Covid-19-pandemin, verkar samarbetsklimatet påverkas negativt i samma takt. Istället för akuta avlastande åtgärder som uppgiftsväxling så föreslår Vårdförbundet långsiktiga åtgärder som höjd yrkesstatus och lön. Som betydelsefull samverkanspartner till sjukvården är Vårdförbundets syn på uppgiftsväxling avgörande för framtida samarbete kring förbättringar och kompetensförsörjning. Studiens syfte är att undersöka hur fackliga ledare, här representerade av Vårdförbundets 21 lokala avdelningsordförande, ser på uppgiftsväxling kring specialistsjuksköterskor som en del i hållbar kompetensförsörjning inom intensivvården. Studien har en kvantitativ och en kvalitativ ansats med datainsamling via webbenkät. Studiens urval är samtliga avdelningsordförande (n=21) inom Vårdförbundets lokalorganisationer. Kvantitativa data analyserades med fördelning och frekvens och visas med deskriptiv statistik. Kvalitativa data analyserades med innehållsanalys. Svarsfrekvensen var 66 procent. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård bör avlastas genom att anställa andra yrkesgrupper, anser majoriteten av deltagarna. Sjuksköterskor, farmaceuter, vårdnära administratörer och fysioterapeuter anges i störst utsträckning. Deltagare ser dock risker vid brister i implementeringen, där störst risk för patienten anses vara att arbetsgivare ålägger sjuksköterskor för stort ansvar. Implementering med noggrann konsekvensanalys och tillräckliga resurser ses som framgångsfaktorer. Negativa konsekvenser som anges är bristande helhetsbild för specialistsjuksköterskorna, liksom oklarheter kring sjuksköterskornas roll. Uppgiftsväxlingen ses som en karriärväg för sjuksköterskor, medan specialistsjuksköterskor kan använda sin specialistkompetens i ökad utsträckning. Ledningens roll nämns i liten grad. Vårdförbundet kan som samverkanspartner vara den externa kraft som krävs i sjukvården för att nå en hållbar lösning för kompetensförsörjning, arbetsmiljö och kvalitet. För god vård krävs sannolikt ökad samverkan i förbättringsarbete mellan arbetsgivare och Vårdförbundet. Studien visar att många lokala fackliga ledare förordar uppgiftsväxling, exempelvis att avlasta specialistsjuksköterskor genom att anställa andra yrkesgrupper inom intensivvården. En förutsättning för en framgångsrik förbättringsprocess är dock att samtliga aktörer är beredda att kompromissa med grundläggande principer och arbetssätt inom den egna organisationen. / Sustainable competence provision is a major challenge in the welfare state, with growing public sector demands to be met by limited resources. In handling this situation two main principles can be identified. Most organizations primarily chose to leave the organization and staffing structure unaltered, awaiting adequate workforce reinforcements. Task shifting (work shifting, task sharing) is getting increased attention in these parts. Cooperation between the nursing union (Vårdförbundet) and the healthcare employers is crucial for continuous improvement and competence provision in the future. However, as the gap between patient demands and available human resources is turning from bad to worse during the ongoing Covid-19 pandemic, the climate for cooperation seems to be affected in the same way. Vårdförbundet suggests long-term solutions such as increased salaries. As a pivotal health care partner Vårdförbundet and its view on task shifting is determining the success of forthcoming cooperation. The objective of this study is to investigate the view of nursing union leaders, represented by the 21 local section board presidents of Vårdförbundet, on task shifting concerning critical care nursing specialists, as a sustainable competence provision. The study has a quantitative and qualitative approach with data collection through a web survey. The study selection included the Vårdförbundet union board presidents at the local level. Quantitative data was analyzed using distribution and frequency displayed by descriptive statistics. Qualitative data was analyzed through content analysis. The response rate was 66 percent. Critical care nursing specialists (CCRN) should be relieved certain duties by staff with other professions, according to a most of the participants. Mentioned most frequently were non-specialized registered nurses (RN), pharmacists, administrators and physiotherapists. The participants anticipated hazards concerning inadequate implementation routines, particularly concerning RN getting too much responsibility to handle, being non-specialized nurses. Implementation including consequence analysis is seen as a crucial prerequisite along with sufficient resources. Negative consequences mentioned are difficulties getting the whole picture as the CCRN assume responsibility for extra critical care patients. Also mentioned are blurred responsibilities for the RN. The result reveals positive consequences of task shifting such as being an important career path for RN, whilst CCRN can use their specialist skills to an increased extent. The managerial role is faint in this study. Vårdförbundet is possibly the external power needed to reach a sustainable solution regarding competence provision, work environment and healthcare quality. Expanded improvement cooperation, between healthcare employers and unions, can be a tool to reach and maintain top quality healthcare. This study reveals that most of the local leaders in Vårdförbundet supports task shifting, as a tool using other professions to relieve the CCRN from non-specialist duties. A prerequisite is however that all actors are prepared to compromise organizational and professional principles to reach common ground and successful improvement.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre har ett ansvar att arbeta personcentrerat med den äldre patienten i komplexa situationer, som livets slutskede. Trots detta saknas det forskning på hur specialistsjuksköterskor inom vård av äldre påverkar denna vård. Däremot är patientens och anhörigas erfarenheter kring den personcentrerade vården i livets slutskede väl forskat där det ses både positiva aspekter där behov och önskemål beaktas genom ömsesidighet och respekt, men även negativa aspekter i form av resursbrist och kommunikationsbrister. Syfte: Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård av äldre i livets slutskede på särskilt boende. Metod: En kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta specialistsjuksköterskor inom särskilt boende. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade att specialistsjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård i livets slutskede innebar att ha ett fullständigt fokus på patienten, vilket inkluderade att vara lyhörd för patientens behov, att vara känslomässigt närvarande samt att möjliggöra samtal. Vidare erfors att alla i teamet behövs, att ha ett samarbetande team och att anhöriga är en viktig del i teamet. Det framkom även att specialistsjuksköterskor har ett övergripande ansvar och att det krävs rätt förutsättningar, genom att kompetens behövs, betydelsen av tillgängliga resurser samt att det finns tid för patienten. Slutsats: Det förekommer flera faktorer som påverkar den personcentrerade vården i livets slutskede och det såg en bredd bland specialistsjuksköterskornas erfarenheter. Känslomässig närvaro, stöd och samtal till organisatoriskt gällande resurser och tid erfors påverka den personcentrerade vården. Återkommande i studien och som även kunde ses i tidigare forskning var vikten av teamarbetet och att anhöriga har en viktig del i teamet. Sammantaget låg det övergripande ansvaret specialistsjuksköterskorna för att vården bedrevs personcentrerat och blev god i livets slutskede. / Background: The specialist nurse in care of the elderly has a responsibility to work person- centered with the elderly patient in complex situations, such as the end of life. Despite this, there is a lack of research on how specialist nurses in the care of the elderly influence this care. On the other hand, the patient's and relatives' experiences of person-centered care at the end of life are well researched, where both positive aspects are seen where needs and wishes are taken into account through reciprocity and respect, but also negative aspects in the form of lack of resources and lack of communication. Aim: The aim was to highlight the specialist nurses' experience of person-centered care for the elderly at the end of life in nursing homes.Method: A qualitative design where data was collected through semi-structured interviews. A total of eight specialist nurses in special housing were interviewed. Data was analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results demonstrated that specialist nurses' experiences of person-centered care at the end of life involved having a complete focus on the patient, which included being sensitive to the patient's needs, being emotionally present and enabling conversation. Furthermore, it is learned that everyone in the team is needed, to have a collaborative team and that relatives are an important part of the team. It also emerged that specialist nurses have an overall responsibility and that the right conditions are required, in that competence is needed, the importance of available resources and that there is time for the patient Conclusion: There are several factors that influence person-centered care in the end-of-life phase, and this saw a wide range of specialist nurses' experiences. Emotional presence, support and conversation to organizationally relevant resources and time are expected to influence the person-centered care. Recurring in the study and which could also be seen in previous research was the importance of teamwork and that relatives have an important part in the team. All in all, the specialist nurses were responsible for ensuring that the care was person-centered and good at the end of life.

Introduktion En postoperativ avdelning vårdar patienter under den första, känsliga postoperativa perioden. De har oftast bemannats av specialistsjuksköterskor, på vilka det råder brist. Varken lagar eller riktlinjer kräver specialistsjuksköterskor på postoperativa avdelningar. En möjlig lösning är att bemanna med grundutbildade sjuksköterskor.  Syfte Syftet med studien var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter på postoperativ avdelning efter fördjupad utbildning inom postoperativ vård.  Metod  Deskriptiv kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex semistrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna upplevde den postoperativa patientvården som utmanande och stressande, på grund av komplexiteten i patienters tillstånd och en stundvis hög arbetsbelastning, men samtidigt hanterbar, tillfredsställande och utvecklande. Till stöd var yrkeserfarenhet, teoretiska kunskaper och rutiner. Kompetenta kollegor gav en trygghet. Ibland kände deltagare en osäkerhet kring sin egen kompetens samt en oro för patientsäkerheten. De framhöll vikten av självkännedom och att våga vara tydlig utåt med sina begränsningar. Diskussion Frågor kring kompetens är komplexa vilket kan ses av tidigare studiers mångfacetterade resultat. Bland annat är de samstämmiga med denna studies resultat i vikten av att vårdteamet i stort besitter tillräcklig kompetens, att högre utbildningsnivå ger en större självständighet och att en känsla av kontroll och tillit till sin omgivning är positivt för att en sjuksköterska ska känna arbetstillfredsställelse, medan en för hög arbetsbelastning är negativt. Slutsats Att vårda patienter på en postoperativ avdelning är utmanande men tillfredställande. Patientsäkerheten kräver förmåga att sätta gränser och närhet till specialistkompetens.

Syftet med denna kandidatuppsats är att synliggöra vilka attribut som är betydande i Region Dalarnas arbete med att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor inom verksamheterna. Den teoretiska referensramen utgör grundläggande för tidigare forskning inom områdena Employer Brand och Employer Value Proposition (EVP). Vidare har den teoretiska referensramen analyserat tidigare forskning kring studiens identifierade teman: ledarskap, lönepolitik och kompetensförsörjning/ kompetensutveckling. Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistruktrerade intervjuer utförts med tidigare eller nuvarande anställda specialistsjuksköterskor inom Region Dalarna. Resultatet påvisar att Region Dalarnas främsta betydande attribut för att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor är de tre teman ovan nämnda vilka identifierats av föreliggande studie. Som ett bidrag till praktikersamhället kan Region Dalarna förslagsvis uppmärksamma studiens resultat för att utveckla arbetet kring att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor i sina verksamheter. Föreliggande studie kan även ses som ett bidrag och komplement till tidigare forskning. / The purpose of this Bachelor ́s thesis is to highlight which attributes who are significant in Region Dalarnas work to attract and retain specialist nurses within the operations. The theoretical frame of reference form the basic for previous research in the areas of Employer Brand and Employer Value Proposition (EVP). Furthermore, the theoretical frame has analyzed previous research for the study's identified themes: Leadership, Wage Policy and Skills supply/Skills development. The study has a qualitative approach where eight semistructured interviews were conducted with previously or currented employed specialist nurces within Region Dalarna. The results shows that Region Dalarna ́s main significant attributes for attracting and retaining specialist nurses are the three themes mentioned above which has been idenified by the present study. As a contribution to the practitioner community, Region Dalarna can suggest paying attention to the results of the study to delvelope the work for attracting and retaining specialist nurses in the operations. The present study can also be seen as a contribution to previous research.