• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 132
  • 2
  • Tagged with
  • 134
  • 102
  • 102
  • 75
  • 61
  • 46
  • 34
  • 29
  • 24
  • 17
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Att inge trygghet till patienter i en högteknologisk miljö : Erfarenheter från specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård

Näsström, Andreas, Hellström, Joel January 2019 (has links)
Bakgrund: Den högteknologiska miljön har tidigare beskrivits som svår för patienter att förstå och att den kan te sig skrämmande. Den kan utgöra en barriär mellan specialistsjuksköterskan och patienten. Patienters relationer till specialistsjuksköterskor kan bidra till patienters trygghet. Att trygghet och miljö är en del av vårdandet av patienter belyses även i vårdteori. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att inge trygghet till patienter i en högteknologisk miljö. Metod: Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Tio specialistsjuksköterskor inom anestesi (n=5) och intensivvård (n=5) intervjuades med semistrukturerade öppna frågor. Analysen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att specialistsjuksköterskors erfarenheter av att inge trygghet till patienter sker genom att kommunicera med patienter och att värna om patienter. Slutsats: Information till patienter kan främja trygghet, det är viktigt att anpassa information. Genom att se patienter kan trygghet skapas, det kan ske genom att visa närvaro, individuellt bemötande, genom positiva budskap och genom delaktighet. Bemötande av patienter spelar en viktig roll för patienters trygghet. Specialistsjuksköterskans uppträdande kan bidra till trygghet. Patienter vill ha olika mängd kontroll. Specialistsjuksköterskor kan mötas av patienter de inte når fram till. Genom att skapa en lugn och trygg miljö kan patienter skyddas från obehagliga intryck. / Background: Highly technical environment has been described as difficult to understand for patients and that it could be frightening. It could pose as a barrier between nurse specialist and patients feeling of safety. Safety and environment is a part of caring and is highlighted in nursing theories. Aim: To describe nurse specialists experiences of making patients feeling safe in a highly technical environment. Method: Qualitative interviews with an inductive approach. The data consisted of ten semi-structured interviews with nurse anesthetist (n=5) and intensive care nurses (n=5). The analysis was conducted with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurse specialists experiences of providing safety to patients are done by communicating with patients and care for patients. Conclusion: Information can promote patient safety, it is important to adjust information. By seeing patient safety can emerge, which can be done by being present, individual treatment, by positive messages and participation. Behavior can promote patient safety. Patients differ in need to maintain control. Nurse specialists can meet with patients they cannot reach. By creating a calm and safe environment patients can be protected from disturbing impressions.
42

Specialistsjuksköterskans uppfattning av mentorskap. : En fallstudie med fenomenografisk ansats

Dalenius Hahlin, Lotta January 2012 (has links)
Abstrakt Bakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap. Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap. Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan. Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen. Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen. Det ses också en positiv bieffekt i form av förbättringsarbete utav mentorskapet. / Background: There is current shortage of specialized nurses, and many end their career in health care due to increased stress levels. One way to overcome this may be the use of mentoring for new graduates. In purpose of developing a mentoring program, there is a need to clarify the conditions required for it and examining how the professional role is developed through mentoring. Purpose: The purpose of this study is to describe experienced specialist nurse's perception if and how mentoring is developing the graduate specialist nurse, and the conditions that are perceived important for this mentoring. Method: A single case study using a deep interview was conducted with a phenomenographic approach, in order to explore the experience of mentoring from the view of the advanced specialist nurse. Results: The result shows the importance of the management providing the necessary conditions in terms of time, training and competence. In the socialization process the strengthening of the professional role was experienced, while providing a learning environment is created in the joint reflection. Conclusion: Experienced specialist nurses can assist the new graduate in the most efficient manner possible given to formulate the new role as a specialist educated nurse and also contribute to the socialization needed to get into the workgroup. A side benefit in terms of quality improvement is also seen out of the mentorship.
43

En otydlig roll och kompetens som inte efterfrågas : En kvalitativ studie om specialistsjuksköterskans kompetens och roll inom psykiatrisk slutenvård / An unclear role and skills that are not in demand : A qualitative study of the Specialist Nurse competence and role in psychiatric inpatient care

Magnusson, Jeanette January 2015 (has links)
Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll. Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemet Resultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet). Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess. Specialistsjuksköterskorna uttryckte dock att de inte fick det mandat de behövde för att implementera sin fördjupade kunskap i slutenvården och att chefen behövde efterfråga specialistkunskapen och bekräfta dem i rollen. Brist på möjlighet att påverka kan vara en anledning till att specialistsjuksköterskor inte stannar i slutenvården. Detta behöver studeras ytterligare och även diskuteras i klinisk praxis. / Background: Psychiatric inpatient care as well as the nurse’s role has changed since the beginning of the century. Institutionalization has been replaced by the care and treatment of the patient, which has changed the requirement of trained staff as well as the perception of competence. History seems however continued to affect today’s psychiatric culture, and opportunities for specialist nurses in psychiatric inpatient care to use their specialist expertise seems to be dependent on more than the nurse’s own knowledge and skills. Aim: The aim of the study was to describe how specialist nurses and managers within psychiatric inpatient care views the specialist nurse competence and role. Method: The data were collected through individual semistructured interviews with specialist nurses and managers active in psychiatric inpatient care. Data were analyzed using qualitative content analysis inspired by Elo and Kyngäs. Data were also divided into an analysis framework inspired by Kings Conceptual system: the personal system, the interpersonal system and the social system. Results: The qualitative analysis resulted in three categories: The specialist nurse depth expertise leads to internal security (personal system), The specialist nurse competence promotes the health of the patient process (interpersonal system) and The specialist nurse competence is not requested by the organization (social system). Discussions: Specialist knowledge was described as internalized in the individual nurse and it was described how specialist knowledge favored the patient’s health process. Specialist nurses described, however, that they were not given the mandate they needed to implement their in-depth expertise of inpatient care. The nurses expressed that the manager had to ask for specialist knowledge and confirm them in their role. Lack of ability to influence may be one reason that specialist nurses do not stay in inpatient care. This needs to be studied further and discussed within clinical practice.
44

Specialistsjuksköterskors möte med patienter som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa / Specialist nurse's  encounter with a patient with a different ethnical and cultural background and who receives care for mental illness

Hedlöf, Ulla, Rodriquez, Lourdes January 2011 (has links)
Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest. Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa. Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet. Svårigheter sjuksköterskor står inför och sjuksköterskornas sätt att hantera svårigheter. I första kategorin finns en subkategori sjuksköterskornas svårigheter i mötet med patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund. I andra kategorin sjuksköterskornas sätt att hantera svårigheter finns fyra subkategorier hjälp av tolk, anhörigas hjälp, hjälp av kollegor och andra sätt att kommunicera. Diskussion: Språkbarriären var det främsta svårigheten som beskrevs i mötet och hur sjuksköterskor hanterade svårigheten i mötet med hjälp av tolk, anhöriga, kolleger och andra sätt att kommunicera. / Background: In this study, defined ethnicity as a collective term for origin while culture is socially enrolled into the character of one’s behavior and is changeable in context. In the literature it is clear that patients with a different ethnical and cultural background are subject to objectification by healthcare professionals. The individual in many cases is seen as a representative of his or her cultural and ethnical inherence. In Sweden there are many people with different ethnic and cultural backgrounds. People who emigrate affected by mental illness to a greater degree than the average population they are at greater risk for stress, worry and anxiety. Aim: The purpose of this study is to describe the specialist nurses' encounter with patients with different ethnic and cultural backgrounds and cared for mental illness. Methods: Data was collected through interviews with five specialist nurses. This study uses qualitative content analysis. Results: Two categories emerge from the results. Difficulties nurses face and the nurses' way of handling difficulties. The first category is a sub category of nursing difficulties in meeting with patients of different ethnic and cultural backgrounds. In the second category of nursing ways to handle difficulties are four subcategories help of an interpreter, relatives help, the help of colleagues and other ways to communicate. Discussions: The language barrier was the main difficulty which was described in the meeting and how the nurses dealt with the difficulty of the encounter with the aid of an interpreter, relatives, colleagues, and other ways to communicate.
45

Att arbeta som specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård : En kvalitativ studie

Färlin, Charlotte, Vingmyr, Karoline January 2014 (has links)
Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivå har betydelse för patientsäkerheten på kirurgiska vårdavdelningar. I Sverige är rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vård ganska okänd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet är få.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förväntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård har på sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård (n=29) från fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvämlighetsurval. För datainsamling användes ett studiespecifikt formulär med öppna frågor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Specialistsjuksköterskornas förväntningar på yrkesrollen var att med sin kompetens kunna vara en tillgång för kollegor och patienter. De beskrev att deras kompetens behövs på vårdavdelningarna, både i det kliniska arbetet och i förbättringsarbeten. Specialistsjuksköterskorna upplevde varierande grad av stöd från chefer och kollegor. De beskrev även att det är viktigt att tydliggöra yrkesrollen.Slutsats: Specialistsjuksköterskors kompetens gör skillnad, både direkt i patientvården och indirekt via förbättringsarbeten. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att tydliggöra yrkesrollen till exempel genom en kompetensbeskrivning, och möjlighet att söka tjänster eller förordnanden som specialistsjuksköterska. För att utvecklas professionellt behöver specialistsjuksköterskor en ledning som tror på yrkesrollen och stöd från arbetsgruppen. / Background: Several studies show that nurses’ educational level has impact on patient safety in surgical wards. In Sweden the role of the clinical nurse specialist in surgical care is quite unknown and the numbers of clinical nurse specialists are few.Aim: The aim was to describe the expectations clinical nurse specialists in surgical care have on their professional role and to explore their experiences of their work.Method: A qualitative study with a descriptive design. A convenient sample of clinical nurse specialists in surgical care (n = 29) from five different hospitals participated in the study. A study specific questionnaire with open ended questions was used for data collection. The narrative data was analyzed using a qualitative content analysis.Result: The clinical nurse specialists’ expectations of their professional role were to be able to support and contribute with their competence in clinical practice. They described that their competence is needed in clinical work as well as in the quality improvement work in the surgical ward. Furthermore, the nurses described that they received varying levels of support in their new position from managers and colleagues. The clinical nurse specialists pointed out the importance of clarifying the role.Conclusion: The competence of the clinical nurse specialist makes a difference in patient care and in quality improvement work in the surgical ward. It is important to continue the process to clarify the role and to develop national guidelines. In the professional development the clinical nurse specialist needs to be supported by the managers as well as the colleagues.
46

Interventioner för mental hälsolitteracitet hos personer med depression : En systematisk litteraturstudie / Interventions for mental health literacy in people with depression : A systematic review

Björk, David January 2018 (has links)
Bakgrund:   Mental hälsolitteracitet har definierats som förmågan att ”förstå hur god psykisk hälsa uppnås och bibehålls, förstå psykiatriska diagnoser och hur de behandlas, minska stigma relaterat till dem och effektivisera hjälpsökande”. Behovet av god mental hälsolitteracitet i samhället blir allt större i takt med att den psykiska ohälsan ökar. Om den mentala hälsolitteraciteten brister ökar detta risken för att människor söker hjälp för sent, söker somatiska förklaringar till sina psykiska besvär och att de förlitar sig på alternativa och icke evidensbaserade behandlingsmetoder. I förlängningen kan det också innebära att sjuksköterskans arbete försvåras. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka interventioner som finns för att öka den mentala hälsolitteraciteten hos personer som lider av depression. Metod: Detta är tolkande deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio kvalitativa forskningsstudier har analyserats enligt Evans fyrstegsmetod. Resultat:  Resultatet visar att de interventioner för mental hälsolitteracitet som finns, är i huvudsak baserade på Kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykoedukation. Det finns även nationella utbildningsprogram som syftat till att förbättra den mentala hälsolitteraciteten på samhällsnivå. Detta framför allt i Australien, där majoriteten av forskningen på mental hälsolitteracitet bedrivits. Interventionerna har också haft vissa positiva effekter, både avseende den mentala hälsolitteraciteten och på depressiva symtom. Diskussion: Resultatet i denna studie diskuteras utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori, som sammanfattats i ”The nature of nursing: A definition and its implications for practice, research and education - reflections after 25 years”. Diskussionen innehåller också reflektioner kring hur underbeforskat mental hälsolitteracitet är som ämne, och hur det skulle kunna utvecklas för att tjäna psykiatrisjuksköterskans arbete på bästa sätt i framtiden.
47

Specialistsjuksköterskans kompetens inom oftalmologisk omvårdnad : En intervjustudie / Competence of specialist nurses in ophthalmic care : An interview study

Beckman, Katarina, Dahlquist, Ewa January 2020 (has links)
Bakgrund: Oftalmologisk sjukvård står inför framtida förändringar av flera orsaker. Antalet patienter, som är i behov av ögonsjukvård ökar stadigt, både i takt med att befolkningen blir äldre, men även beroende av kunskaps- och teknikutveckling. I och med detta behövs fler specialistsjuksköterskor. Syfte: Att undersöka ögonsjuksköterskors uppfattning om den specialistutbildade ögonsjuksköterskans kompetens inom oftalmologisk omvårdnad. Metod: En intervjustudie med fokusgrupper och induktiv ansats genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier som svarade mot syftet; Från nybörjare till expert, Otydlig rollfördelning samt Specialistsjuksköterskors potential. Resultat: Ögonsjukvård uppfattades vara en komplex verksamhet som kräver hög kompetens. Sjuksköterskor som arbetade inom ögonsjukvården ansågs vara drivande både inom utveckling av den egna professionen och för att ytterligare stärka den personcentrerade vården. Specialistutbildade sjuksköterskor uppfattade dock att deras förvärvade kompetens och vilja till utveckling inte togs tillvara i den utsträckning som önskades. Det fanns även en entydig uppfattning att professionen omgärdades av en otydlighet, vilket bidrog till svårigheter att implementera specialistsjuksköterskors funktion och kompetens. Konklusion: Resultatet visar en entydig uppfattning att specialistutbildningen måste leda till mer avancerade eller ansvarsfulla arbetsuppgifter för att motivera till vidareutbildning. Studiens resultat kan vara av betydelse för att belysa kompetensen hos en specialistsjuksköterska inom oftalmologisk omvårdnad. / Background: The field of ophthalmic health care is due to undergo changes in the future for different reasons. The number of patients in need of ophthalmic care are increasing because of longer life expectancy along with a better understanding and technical development of ophthalmology. Thus, creating a demand for ophthalmic nurses. Purpose: To examine ophthalmic nurses perception of competence in ophthalmic care among specialist nurses. Method: This study was conducted as a focus group interview with an inductive approach. Quantitative content analysis was used and resulted in three main categories; From novice to expert, Lack of role clarity and Specialist nurses’ potential. Results: Results of the study find that ophthalmic care is described as complex, demands a high degree of competence and that ophthalmic nurses are ambitious and dedicated in improving their profession and the care of patients. Unfortunately, the competence and dedication from ophthalmic nurses have not received much attention. Conclusion: Results show with unequivocal importance that motivating nurses to complete specialist studies must be met accordingly either through more advanced duties or an increase of responsibility for said duties. The studies result can be of importance in shedding light on the competence of specialist nurses in ophthalmic care.
48

SKOLSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV PREVENTIVT ARBETE MOT PSYKISK OHÄLSA -EN INTERVJUSTUDIE

Avenäs, Ingrid, Lennebo, Sanna January 2019 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i skolålder. Skolsköterskor har identifierats som en profession med goda möjligheter att arbeta preventivt inom detta område. Emellertid finns en avsaknad av riktlinjer för hur preventionsarbetet mot psykisk ohälsa ska utföras av denna profession. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av preventionsarbete mot psykisk ohälsa hos elever i grundskolan. Metod: I denna semi-strukturerade intervjustudie deltog 14 skolsköterskor. Analysmetoden som användes var tematisk innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskorna angav att de arbetade preventivt mot psykisk ohälsa på en rad olika sätt. Dessa arbetssätt skilde sig delvis åt och i vilken utsträckning preventionsarbetet kunde prioriteras bland skolsköterskorna varierade. Den huvudsakliga anledningen till dessa variationer i arbetssätt och prioritering ansågs bero på avsaknaden av tydliga riktlinjer om hur det preventiva arbetet skulle bedrivas. Resultaten samlades i fyra kategorier: Skolsköterskans verktyg i det preventiva arbetet, Betydelsen av samverkan, Befintliga utmaningar och Framtida behov. Slutsats: Trots att skolsköterskorna utför ett omfattande preventivt arbete mot psykisk ohälsa behöver arbetet både synliggöras och tydliggöras ytterligare. Preventionsarbetet skulle därigenom kunna vidareutvecklas och möta de behov som den ökande förekomsten av psykisk ohälsa kräver. / Background: Mental illness is increasing among school aged children and youth. School nurses have been identified as a profession with opportunities to work preventively within this field. However, there is a lack of guidelines regarding how preventive work should be executed by this profession.Aim: The aim was to illuminate school nurses experiences of preventive work against mental illness among pupils in elementary school. Method: In this semi-structured interview study 14 school nurses participated. The method of analysis that was applied was thematic content analysis with an inductive approach. Result: The school nurses reported that they worked preventively against mental illness in a variety of ways. These ways of working were partly differentiated and the extent to which preventive work could be prioritized among the school nurses varied. The main reason for these variations in ways of working and prioritizing was considered to be caused by the lack of explicit guidelines regarding how the preventive work should be conducted. The results were gathered in four categories: The school nurses’ tools in the preventive work, The importance of collaboration, Existing challenges and Future needs.Conclusion: Although the school nurses execute a comprehensive preventive work against mental illness, the work needs to be made more visible and clarified. Preventive work could thereby further be developed and meet the requirements that the increasing prevalence of mental illness demands.
49

Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter inom psykiatrisk heldygnsvård efter ett suicidförsök : en intervjustudie

Andreasson, Sofia, Tassemeier, Minna January 2020 (has links)
Bakgrund: Suicid är ett vanligt förekommande folkhälsoproblem världen över. Människor som överlevt suicidförsök vårdas ofta inom psykiatrisk heldygnsvård. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för omvårdnaden och likaså ett yrkesansvar att skapa vårdande möten med patienten och vårda utifrån ett patientperspektiv. Eftersom vi av tidigare forskning vet att sjuksköterskan är en viktig del av relationen till patienten är det av största vikt att lyfta dennes känslor och upplevelser och hur de i sin tur påverkar patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter inom psykiatrisk heldygnsvård efter ett suicidförsök. Metod: Datainsamling utfördes genom intervjustudier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer två huvudkategorier; Uppleva känslor som är svåra och Uppleva känslor som berikar, med ett överskridande tema, Utmaning och motivation-det paradoxala vårdandet. I vårdandet upplever sjuksköterskan en mängd olika känslor och även tvära kast dem emellan. Bland de svåra känslorna nämns exempelvis frustration och ilska. Känslor av positiv karaktär stärker å andra sidan sjuksköterskan i sin yrkesroll och ger drivkraft till att fortsätta vårda. Diskussion/Slutsats: Vårdandet av patienter efter ett suicidförsök är en mycket svår situation att ställas inför då vårdandet är komplext och mycket känsloutmanande även för en sjuksköterska eller specialistsjuksköterska med mångårig yrkeserfarenhet. Trots detta bemannas ofta psykiatriska heldygnsvården av mindre erfarna sjuksköterskor. Verksamheter bör därför prioritera kompetensutveckling och tillgång till handledning och reflektion på arbetsplatsen för att kunna möta patienter i svåra och komplexa situationer och ge en trygg och säker vård som baseras på kompetens och erfarenhet.
50

Varför inte lägga lite extra fokus på miljön? : ccccccc / Why not put a little extra focus on the environment? : The importance of the school environment for the experience of health in students in special schools

Forsell, Sara, Karlsson, Louise January 2021 (has links)
Bakgrund: Forskning visar att barn och unga med funktionsnedsättning trivs sämre i skolan och skattar sin hälsa sämre än andra barn. Skolan utgör en viktig miljö och kan ses som en potentiell skyddsfaktor mot ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva skolmiljöns betydelse för upplevelsen av hälsa hos elever i särskolan. Metod: Data användes från en kvantitativ tvärsnittsstudie utförd av Region Jönköpings län, Folkhälsoenkät ung 2020. Enkäten låg till grund för föreliggande studie som var av kvantitativ design. Datamaterialet baserades på 204 enkätsvar och analyserades genom deskriptiv statistik och Chi-två-test. Resultat: Resultatet visade att elever på särskolan upplever sin hälsa som god. Könsskillnader framkom där killar i högre utsträckning upplevde en bättre hälsa och en högre självkänsla än tjejer. Skolmiljön var av betydelse för elevers upplevelse av hälsa, elever som upplevde arbetsro, lärarstöd och hade möjlighet att föra fram sina åsikter skattade sin hälsa bättre. Slutsats: Skolmiljön kan främja elevers hälsa och upplevelse av sammanhang genom att understödja arbetsro, delaktighet och lärarstöd. Skolsköterskan kan vara en resurs i att utveckla särskolemiljön, genom att skapa en omsorgsfull relation i mötet med eleven, där människan bakom diagnosen synliggörs. / Background: Research shows that children with disabilities thrive less in school and value their health less than other children. School is an important environment and can be seen as a potential protective factor against illness. Aim: Was to describe the importance of the school environment for the experience of health in students in the special school. Method: Data were used from a quantitative cross-sectional study, Public Health Survey young 2020. The questionnaire was the basis for the present study, which was of a quantitative design. The data material was based on 204 questionnaire responses and analyzed by descriptive statistics and Chi-two tests. Results: The results showed that students experience their health as good. Gender differences emerged, where boys experienced better health and a higher self-esteem, than girls. The school environment was important for health, students who experienced peace of mind, teacher support and participation, rated their health better. Conclusion: The school environment can promote students' health and experience of coherence by supporting peace of mind, participation, and teacher support. The school nurse can be a resource in developing the special school environment, by creating a´ caring relationship in the meeting, where the person behind the diagnosis is made visible.

Page generated in 0.0655 seconds