Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka pedagogiska kartläggningar för att studera hur elevers skolsituation beskrivs av skolpersonal i dem. Med skolpersonal avses den personal som deltagit i arbetet.  Den pedagogiska kartläggningen är en del av den pedagogiska utredningen vars syfte är beskriva elevers skolsituation. Den pedagogiska utredningen är ett verktyg för att möta elevers varierande förutsättningar för lärande. Den ska kartlägga och bedöma elevens eventuella behov av särskilt stöd.  Metoden är en tematisk analys och vid analysen tillämpas de specialpedagogiska perspektiven; kategoriskt och relationellt perspektiv. Tidigare forskning visar att det kategoriska perspektivet dominerar när elever beskrivs i elevdokumentation. Resultatet visar att elever beskrivs utifrån vad de är/inte är och vad de gör/inte gör på ett kategoriskt sätt medan behov och insatser som skolan gör utgår ifrån ett mer relationellt sätt att se på svårigheter. Ofta är lärmiljön och undervisningens innehåll/utformning inte en del av elevbeskrivningarna i de pedagogiska kartläggningarna. Skolpersonalen fokuserar på elevernas sociala situation; hur elever interagerar med vuxna och barn i skolan när de beskriver elever. Empirin visar också att elevers kunskaper inte beskrivs specifikt, men att förmågor som anses som viktiga för att lyckas i skolan oavsett ämne, exempelvis följa skolans regler, beskrivs utförligt av skolpersonalen i de pedagogiska kartläggningarna.

No description available.

Studiens syfte är att analysera hur pedagoger, elever och skolledare vid en gymnasieskola uppfattar fenomenen inkludering och tillgänglig undervisning genom att undersöka deras syn på möjligheter och utmaningar med att som elev inskriven i gymnasiesärskolan delta i undervisning på nationella program på gymnasieskolan. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med målet att finna variationer i uppfattningarna kring inkludering och tillgänglig undervisning hos de olika aktörerna. Tidigare forskning har visat att begreppet inkludering används på olika sätt vilket resulterar i att skolors arbete med inkluderingsprocesser tar sig olika uttryck beroende på vilken definition man utgår ifrån. Studier visar även att heterogena grupper kan ha en positiv effekt för både elever i behov av särskilt stöd och för elever utan samma behov samt att särskiljande lösningar ofta har en stigmatiserande effekt. Trots detta anser många lärare och rektorer att just heterogeniteten i klassrummen är en av de största utmaningarna. Tillgänglighet handlar om hur väl en verksamhet fungerar för personer med en funktionsnedsättning. En tillgänglig lärmiljö handlar om att ge alla elever förutsättningar att vara delaktiga och inkluderade i utbildning. En väl genomtänkt undervisning som är varierad, utmanande och i förväg anpassad efter alla elevers behov kommer att leda till att minska antalet elever i svårigheter. Ett sätt att göra detta är att använda sig av Universal design for learning, en uppsättning principer som utgår ifrån att alla elever lär på olika sätt och att läraren därför behöver använda sig av olika metoder för att möta alla elevers behov. Resultatet av vår studie visar att informanterna uppfattar att ett gemensamt förhållningssätt är viktigt för att kunna möta alla individer. Skolan ses som ett litet samhälle där alla ska ges möjlighet att möta mångfald och olikheter. För att inkludering och tillgänglighet ska kunna uppnås uppfattar informanterna att det krävs en vilja att inkludera alla elever samt att det är viktigt att olika professioner på skolan samarbetar. En annan viktig förutsättning för en lyckad inkludering är ett relationellt perspektiv samt en vilja att anpassa undervisningen efter de elever man som lärare har framför sig.

Syftet med studien var att undersöka hur behov och åtgärder i ämnet svenska beskrevs i några åtgärdsprogram upprättade för elever i årskurserna 1-3.   Frågeställningarna handlade om hur lärare beskrev elevens behov av stöd och efterföljande åtgärder.   För att besvara frågeställningarna har kritisk diskursanalys använts. Empirin till undersökningen var fjorton åtgärdsprogram från tre olika kommuner. Till hjälp för analys av resultat har de specialpedagogiska perspektiven använts som teoretisk modell.   Det sammantagna resultatet visade att elevens behov vid flera av de granskade åtgärdsprogrammen framställdes som om eleven var bärare av sina problem, eller att eleven behövde träna mer. Behoven framställdes också som om eleven behövde liten grupp eller en resursperson. Åtgärder beskrevs utifrån att eleven var en passiv mottagare av åtgärden. De flesta åtgärderna var åtgärder på individnivå. Speciallärare framstod som åtgärd i flera av de granskade åtgärdsprogrammen. I några åtgärdsprogram var åtgärden beskriven på organisationsnivå, åtgärderna handlade om att lärarna behövde hitta andra arbetssätt.   Sammanfattningsvis utkristalliserades sex olika diskurser, inkluderande diskurs, exkluderande diskurs, pedagogisk diskurs, eleven som problembärande diskurs, akademisk diskurs och kunskapsdiskurs. Flera av diskurserna hör hemma i den traditionella skolan och det kompensatoriska perspektivet. Dock gjordes några diskurser synliga som hör hemma i det kritiska perspektivet, exempelvis inkluderande diskurs, där görs kopplingar till politiska dokument såsom Barnkonventionen och Salamancadeklarationen. En intressant slutsats är att flera diskurser handlade om specialläraren, med hjälp av dilemmaperspektivet påvisades att diskursen kan bli problematiskt beroende på hur vi ser på specialläraren som profession. / The purpose of the study was to examine how the work with special support in the subject Swedish is described in some action programme established for students in grades 1-3.   The paper’s questions were about how teachers described the student’s need for support and the following actions.   Critical discourse analysis was used to answer the questions. The empirical data for the study were fourteen action programmes from three different municipalities. To help in the analysis of the results, the special education perspective as a theoretical model was used.   The combined results showed that the student’s needs at several of the reviewed action programmes were presented as if the student was carrying his problems, or that the student needed to train more. The needs were also presented as if the student needed a small group or an assistant. Actions were described on the basis that the student was a passive recipient of the actions. Most of the actions were on an individual level. Special needs teachers were presented as actions in several of the reviewed action programmes. In some action programmes the actions were described on an organizational level. The measurements used were focused on the teachers where they needed to find other ways of working.   In conclusion, five different discourses emerged; inclusive discourse, excluding discourse, pedagogic discourse, student as the problem bearer, knowledge discourse and academic discourse. Several of the discourses belong in the traditional school and the compensatory perspective. However, there were some discourses revealed that belong in the critical perspective, such as including discourse where connections can be made to political documents such as the child convention and Salamanca declaration. One interesting conclusion is that many discourses were about the special needs teacher, with the help of the dilemma perspective the study shows that the discourse can be problematic depending on how we view the special needs teaching as a profession.

No description available.

Syftet med studien är att identifiera framgångsfaktorer, samt att påvisa hinder för att uppnå en fungerande elevhälsoorganisation, samt att visa hur Elevhälsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgångsrikt elevhälsoarbete på en skola. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa djupintervjuer av Elevhälsans personal i åk 6-9 på en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en väl fungerande Elevhälsa. Resultaten grundar sig även på samtal med annan personal på skolan, samt på observationer i olika klassrum. Data från intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrån aktivitetsteorin, där fokus ligger på beskrivning av Elevhälsans olika yrkeskategoriers mål, handlingar och operationer. Undersökningen visar hur Elevhälsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhälsoorganisation. Elevhälsans arbete med eleverna kretsar kring hälsofrämjande arbete och arbete för att eleverna ska nå kunskapskraven. Detta bygger på värdegrundsarbete där det satsats mycket kraft på relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever på skolan. Det finns dessutom en tydlig ledning och struktur i organisationen där rutiner och ansvarsfördelning är väl kända och accepterade av personalen. Det förebyggande arbetet bland personal och elever är betydelsefullt. Beslutsprocessen är snabb och dokumentationen upplevs som betydelsefull och användbar i praktiken. Det utgår stöd till elever i svårigheter utifrån deras individuella behov där lärarna visar att de tror på elevens förmåga att lyckas. Arbetet har sin grund i att det råder en positiv stämning bland både personal och elever, där det förebyggande arbetet för att stärka elevernas självkänsla och självtillit är betydelsefullt.   De hinder eller svårigheter som kan finnas för utvecklingsarbetet med Elevhälsan är att det inte finns något facit på hur verksamheten ska organiseras, varje skola måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar. Brist på tid, långdragen beslutsprocess och komplicerad dokumentation av elevärenden kan vara andra hinder. En otydlig ledningsorganisation kring Elevhälsans arbete utgör dessutom hinder för att utveckla en fungerande Elevhälsa. / The aim of this study is to find factors for success, and indicated impediments to achieving a well-functioning organization for students’ health. The study was carried out with qualitative in-depth interviews with the staff of the Students’ Health Organization for grade 6-9 at a school in the middle of Sweden, which according to the Swedish National School Board (Skolverket) is considered to have a well-functioning organization for student’s health. The results are also based on conversations held with other staff members of the school and observations made in different classrooms. Data from the interviews, conversations and observations have been analyzed based on the activity theory, focusing on descriptions of the goals, actions and operations of the different professions of the Students’ Health Organization. The study shows how the work of the different professions of the Students’ Health Organization, as well as the cooperation among the different professions, contributes to a well-functioning organization for students’ health. The work of the Students’ Health Organization revolves around promoting the health of the students’ and to establish prerequisites for the students to reach the knowledge requirements. This work is based on values and ethics where much effort is put into the relationship-building and good interactions among students and students and staff. There is also a distinct leadership and a structure of the school organization where routines and distribution of responsibility is well known and accepted by all staff. The preventive work among staff and students is important. The decision procedure is quick and the documentation is experienced as significant, important and useful in everyday work. Support is given to student in need, based on their individual needs and it is shown that there is belief in the students’ abilities to succeed. The work has its foundation in a positive attitude among both staff and students, where the preventive work; to enhance the students’ self-esteem is of great importance. The impediments or difficulties that can be found for the development of a functioning students’ health organization is that there is no key or straight answer to how the work should be organized; each school has to create its own model based on its own conditions. Lack of time, protracted decision procedures and complicated documentation of students needs, abilities and how to work with them are other impediments. An indistinct leadership of the students’ health organization and their work is also an impediment to the development of a functioning students’ health organization itself.

The aim with this thesis was to study how primary school teachers perceive their mission in working with inclusive education. The aim was also to study their thoughts and experience of the Special education support. To conduct the inquiry twelve primary school teachers from two different communities in Sweden were asked to give their views of inclusive education. The central issues was how the primary school teachers interprets the concept of inclusion, the opportunities and obstacles they perceived and how the Special education support was formed in the work with inclusion in their schools. The result shows that the majority part of the primary teachers interprets the concept as a spatial or social inclusion. The result also shows that primary teachers are familiar with the values given by national curriculum but to perceive all students as an asset in their daily educational work the primary teachers expressed a feeling of uncertainty. The Special education support was described as compensatory where the students mainly get help to catch up, often in a small group or individually. The conclusion is that the Special education mainly works traditionally and few teachers question the approach. The word inclusion was understood differently by the primary teachers and they perceived inclusion more like an obstacle than as an opportunity. A major reason is the requirement of high effectiveness and fear of not suffice for all students. / Syftet med denna studie var att få kunskap om hur grundskollärare ser på och uppfattar sitt uppdrag att arbeta med en inkluderande skolverksamhet. Syftet var också att undersöka deras tankar kring och erfarenhet av det specialpedagogiska stödet i detta arbete. För att genomföra studien har tolv grundskollärare i årskurserna 1-6 från två olika kommuner i Sverige genom kvalitativa intervjuer fått ge sin syn på verksamheten. Intervjuerna har utgått ifrån forskningsfrågorna hur grundskollärare tolkar begreppet inkludering, vilka möjligheter och hinder lärarna kan se med ett inkluderande arbetssätt och hur lärarna ser på det specialpedagogiska stödet vid inkludering. Resultaten visar på att de flesta lärare tolkar begreppet inkludering som placeringsorienterad, en fysisk placering, och/eller individorienterad, när enskild elev behöver stöd. Våra resultat visar också på att lärare är väl förtrogna med den värdegrundstanke som genomsyrar skolans styrdokument, men när det gäller att se alla elever som en tillgång i klassrummet och möta dem där de är, beskriver de en känsla av otillräcklighet. Det specialpedagogiska stödet beskrivs som kompensatoriskt, där eleven får stöd i att hinna ikapp övriga elever, oftast enskilt eller i liten grupp utanför ordinarie undervisningslokal. Slutsatsen blir att den specialpedagogiska verksamheten främst arbetar traditionellt och få lärare förändrar det arbetssättet. Ordet inkludering uppfattas olika av lärarna och inkludering ses mer som ett hinder än som en möjlighet. En stor anledning till det är kravet på hög måluppfyllelse och rädsla för att inte räcka till för alla elever.

Många elever kämpar med matematikämnet i skolan. Dessa elever får inte alltid rätt stöttning vid rätt tid vilket kan resultera i att eleverna inte klarar grundskolan. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och har en skyldighet att snabbt identifiera eleven i behov och sätta in rätt stödinsatser. Det finns olika former av stödinsatser där en kallas för extra anpassning. Det är en förhållandevis ny reform och lärare känner sig osäkra kring vad den egentligen innebär. Syftet med arbetet är således att bidra med kunskap om skolors kvalitetsarbete med extra anpassningar i matematik. Insamlingsmetoden som använts för att uppfylla syftet är dokumentinsamling samt intervjuer med verksamma lärare. Specialpedagogiska perspektiv har använts för att analysera resultatet. Slutsatserna av studien antyder att skolornas kvalitetsarbete med extra anpassningar i matematik skiljer sig åt beroende på vilka svårigheter eleverna anses ha. / Many students battle with math in school. These students don’t always get the right aid in time which can result in them not graduating from elementary school. The school has a compensatory commitment and an obligation to identify the student in needs quickly and introduce the required aid. There are various forms of support, one is called additional adjustments. It is a comparatively new reform and teachers feel uncertain about what the aid should actually entail. The purpose of this study is therefore to contribute with knowledge about schools quality work with additional adjustments in mathematics. Documents have been collected and interviews with active teachers have been performed to fulfil the purpose. Perspectives on special pedagogy have been used to analyze the result. Conclusions of the study suggest that the schools quality work with additional adjustments in mathematics differ depending on which difficulties the students are believed to have.

Detta är en studie med ett specialpedagogiskt perspektiv om förskolan som utbildningspraktik, där förskollärares berättelser om inkluderande undervisning och dokumentation utgör vår empiri. Förskolan har genom åren gått från ett omsorgsperspektiv till ett kunskapsperspektiv och tendensen är en ökning av mätningar av förskolans kvalitet. Båda kan sägas bero på bland annat revideringar och implementeringar av styrdokumenten. Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationsarbete och förskollärarnas särskilda ansvar kring undervisning relaterar till den specialpedagogiska praktiken. En kvalitativ metod har använts och empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex informanter. Som teoretiskt ramverk har inspiration hämtats från diskursteori och ur Foucaults tankar om makt och subjekt. Dessutom har Biestas begrepp om utbildning använts: kvalificering, socialisation och subjektifiering. I analysen har det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet använts. I empirin talades det om förskolans utbildningspraktik på olika sätt och i resultatet identifierades olika diskurser och subjektspositioner för såväl förskollärare, barn och specialpedagoger. En av studiens slutsatser är att dessa diskurser och subjektspositioner påverkar möjligheten för barn att frigöra sig från rådande normer och kategoriseringar då dessa inte diskuteras i praktiken. En annan slutsats är att förskollärarna behöver växa i sin ansvarsroll genom att medvetandegöra vilka teorier som påverkar deras handlingar.

No description available.