SammanfattningSkolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till känslor av upptäckarglädje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förklarar och ger skäl till att de väljer laborativtarbetsätt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssättet i matematik. Resultatet av undersökningen bygger på en enkätundersökning med elever från åk 6, 8 och 9 och genom personliga intervjuer med lärare. Nästan alla lärare som intervjuades och elever som har besvarat enkäten arbetar laborativt. Resultatet på detta examensarbete är elevenkätsvar och svar från lärarintervjuerna.

I denna studie undersöker jag hur andraspråkselevers matematiska kunskaper bedöms, när matematikkunskaper ligger på högre nivå än de språkliga. Jag utgick från lärarens perspektiv gällande: vilka tillvägagångssätt en lärare använder för att bedöma eleverna, hur språket blir ett hinder och hur läraren gör för att undvika att språket ska vara ett hinder. För att besvara dessa frågor intervjuade jag två olika lärare på olika skolor som har även olika förutsättningar. Resultaten visar att lärare använder sig av kartläggning och matematikuppgifter, men de tar även hänsyn till att eleverna ännu inte har utvecklat språket genom att använda sig resurser som kan översätta och erbjuda andra uttrycksformer som ”plockisar”. / This study focuses on how second language pupils’ mathematical knowledge is accessed, when their mathematical knowledge is at a higher level than the linguistic knowledge. I focused on the teacher’s perpective regarding: What approaches a teacher uses to assess pupils, how the language becomes an obstacle and how the teacher does to avoid the language to be an obstacle. To answer these wuestions, i interviewed two different teachers at different schools who also have different conditions. The results show that teacheras use a survey and math problem, however they also take into account that pupils have not yet develop the language. Therefore they use  other resources for example a translater and other forms of expression such as ”plockisar”.

Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor.Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen. Samtliga förskoleklasser arbetar med att utveckla såväl barns språkliga medvetenhet som matematiska begrepp, men i olika stor utsträckning och arbetsformerna skiljer sig också åt.Specialpedagogernas arbete i förhållande till barnen förskoleklassen är begränsat. På de flesta skolorna består arbetet i att testa barnens språkliga medvetenhet inför skolstarten. / Opportunities to meet different needs of all children in pre-school class.

Denna studie syftar till att utforska och analysera elevers matematiska resonemang i samband med att de arbetar med en problemlösningsuppgift gällande addition och subtraktion. I studien har det varit centralt att analysera vilka olika typer av argument elever utvecklar i sina matematiska resonemang vid problemlösning med sträckmodeller, samt att identifiera de begrepp, inklusive komparativa adjektiv, och vardagliga ord som används i elevernas resonemang. Under intervjuerna har därför elevernas resonemang varit i fokus. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever från årskurs 4–6, där eleverna i par resonerade kring en uppgift som bestod av sträckmodeller. För att analysera det insamlade material användes Lithners (2008) ramverk med tillägg av de identifierande argument av Eriksson och Sumpter (2021). Eleverna har arbetat med uppgiften på två olika sätt. Inledningsvis genom sina spontana lösningar, och därefter med hjälp av en lista med specifika ord. Resultaten av studien visar att det identifierades fyra typer av argument som beskrivits inom det ramverk som valdes. I de olika typer av argument introducerar eleverna både matematiska begrepp och vardagliga ord. Under spontana resonemang identifierades en mängd vardagliga ord, medan förekomsten av komparativa adjektiv, såsom mindre och större, var sporadiskt. Emellertid, när eleverna hade tillgång till en ordlista, kunde fler matematiska begrepp identifieras och tillämpas på ett korrekt sätt. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning matematik</p>

Detta arbete handlar om hur elever kan få språklig stöttning i matematik, mer specifikt vid problemlösning inom bråk i matematik. Syftet är att ta fram språklig stöttning vid problemlösning inom bråk i matematik.  Första delen av detta arbete har bestått i att ta fram en arbetsgång med stöttande frågor för att hjälpa elever att läsa, förstå och lösa ett matematiskt textproblem, hämtat från boken Rika problem. Arbetsgången har arbetats fram enligt Gibbons cirkelmodellen och utifrån en språklig analys av det matematiska innehållet i textproblemet utifrån lexikon- och registerperspektiv.  Den arbetsgången användes sedan på fem grupper i två klasser där eleverna diskuterade och gemensamt löste två problem, det ena med de stöttande frågorna i arbetsgången och det andra utan. Ordningen på problemen varierades för att se om det spelade någon roll om de fick stöttning i första eller andra problemet. Det vi kunde se av undersökningen var att när eleverna fick stöttning skapade de en gemensam bas och grund att börja lösa problemet ifrån och de diskuterade mer hur de skulle gå till väga. Vi har också kunnat se att elever som fick stöttning i första problemet tog med sig frågorna i det andra problemet och även försökte identifiera begrepp och strategier när de gick vidare till problemet utan vår stöttning.