This paper is based on five interviews with students that are or have been in language introductory classes in Sweden. The students have different religious experiences from different parts of the world and have the possibility to compare religious education in Sweden with their first countries’ religious education. All interviewed students come from countries with confessional religious education and in Sweden the religious education is non-confessional. In language introductory classes religion is one of several subjects that students take part in before entering ordinary classes. This paper concludes that the Swedish religious education and values, like tolerance and secularity, which are often taught in the classrooms could be one of several factors that contribute to changing the interviewed students images of themselves and their surroundings.

Sammandrag Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur mycket och på vilka sätt nyanlända ungdomar motiveras till att studera svenska som andraspråk samt att se om motivation och mål korrelerar med språkfärdighet.  För att få svar på forskningsfrågorna valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning och ett språkfärdighetstest (Swedex). Enkätfrågorna formulerades i tre kategorier; integrativ motivation, instrumentell motivation (Gardner 1972) och effektiv målsättning (Locke 1996). Undersökningen utfördes på en Språkintroduktion och 23 elever deltog. Datan sammanställdes och medelvärden och standardavvikelser räknades ut för de tre kategorierna. Sedan räknades Pearsons r och p-värde ut för att en eventuell korrelation mellan motivation/mål och studieresultat skulle kunna utläsas. Resultatet visade att eleverna är relativt starkt motiverade och arbetar med målsättning. Studien visade att eleverna var något mer instrumentellt än integrativt motiverade och att målsättning var den viktigaste faktorn för eleverna även om skillnaden var liten. Ett t-test visade att denna skillnad var signifikant. Det visade sig inte finnas någon signifikant korrelation mellan motivation/målsättning och språkfärdighet.

Sveriges utbildningssystem präglas av valfrihet, vilket kräver att elever har information och kunskap om olika valalternativ. Forskning som undersökt utbildningsval har ofta fokuserat på elever i allmänhet och mer sällan uppmärksammat elever som är nya i det svenska utbildningssystemet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet upplever sina valmöjligheter och hur de navigerar på den svenska utbildningsarenan. Ett särskilt fokus riktas mot hur tillgångar kopplade till familj, sociala kontakter och nuvarande skolsituation påverkar valet av gymnasieprogram. Materialet, som består av elva kvalitativa intervjuer med nyanlända elever, analyseras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp kapital, habitus och praktiskt sinne. Resultatet visar en varierad bild av tankar och upplevelser av att välja gymnasieutbildning. Eleverna har olika bakgrund och tillgångar som tillsammans samspelar i orienteringen mellan olika valalternativ. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att elevernas val påverkas mer av sociala kontakter än av familj och skola. Det visar också att elevernas ekonomiska situation påverkar valen som görs. Familjens utbildningsbakgrund verkar ge avtryck på elevernas tilltro till utbildningssystemet, men fungerar inte som informationskälla för elevernas val. Skolans studie- och yrkesvägledning har liten betydelse, men resultatet pekar på att lärares undervisning kan ha inverkan på vad eleverna ser som möjligt. Eleverna har generellt litet kulturellt kapital, och vad de ser som möjligt och vilka val som görs beror på det sociala kapitalets volym. Vilka tillgångar de sociala kontakterna besitter har i denna studie visat sig spela stor roll i orienteringen mellan olika val.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan. Mina slutsatser är att lärarna skapar en trygghet för eleverna och är väl medvetna om språkets betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Även att det behövs mer stöd och tydliga direktiv från skolledning och Skolverket för att dessa elever ska integreras mera i skolan och för att de ska få en mer jämlik utbildning som resten av jämnåriga elever i samhället.

Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning? De metoder som använts är dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg & Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5). Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas. Textanalysen visar att i jämförelse med elevernas ursprungliga texter var det totalt 444 förändringar efter textsamtalen, 52 procent av dessa var betydelseförändringar och 48 procent var ytliga. Studien bekräftar härmed tidigare studier som visat att textsamtal kan öka elevens kvalitet på texter när den får prata utifrån en given struktur om sina textalster med sina kamrater. Genom strukturerade textsamtal höjer eleverna dels sin verbala förmåga och dels sin skriftliga metaspråkliga kompetens i interaktion med andra. Studien visar att läraren ger eleverna möjlighet till att nå den proximala zonen genom interaktionen i textsamtalet och därigenom kan eleven utveckla sina språkfärdigheter. Resultaten pekar dock på att läraren bör i framtiden utvärdera elevernas genrekunskaper innan eleverna ska skriva en egen text. Dessutom bör läraren säkerställa att eleverna förstår syftet med textsamtalen innan de ger sig in i ett sådant samtal. Att föra ett textsamtal är inte lätt om man aldrig gjort det på sitt andraspråk och därför bör eleverna få öva på detta än mer.

Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samhälle elever från alla världens hörn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika språk. Mitt intresse för skolan ligger framförallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad värld där olika språk, kulturer och kunskaper måste samsas och hitta en gemensam grund att stå på. Men frågan är om synen på språk och kunskap hänger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utsträckning är kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ”rätta” kunskapen. I och med den ökade invandringen till Sverige har kraven på alternativa skolformer ökat, då alla nyanlända kommer till Sverige i olika åldrar och med olika utbildning. En skolform är så kallade språkintroduktionsklasser.  Syftet med uppsatsen är att utifrån intervjuer undersöka hur lärare i en språkintroduktionsklass med 0-3 års skolbakgrund upplever och hanterar de utmaningar de ställs inför samt vilken makt de har att forma undervisningen och sin yrkesroll. Materialet som ligger till grund för analysen består av observationer i klassrumsmiljö samt djupintervjuer med fyra olika lärare på språkintroduktionsprogrammet. Undersökningen visar att lärarna trots att de har mest erfarenhet av yrket har liten makt att vara med och påverka de beslut som fattas och de får också hantera andra beslutsfattares misstag. Lärarna har heller liten makt över resursfördelningen vilket också påverkar den undervisning de har möjlighet att bedriva. Lärarna har dock viss makt att forma undervisningen i klassrummet då det finns lite insyn från ledningen. Lärarna tar ibland också makten genom att aktivt gå emot riktlinjer som de upplever omöjliga att följa.

I denna studie vill vi undersöka ensamkommande flickors erfarenheter av studie- och yrkesvägledning samt hur de resonerar kring framtiden, där vi vill fokusera på deras upplevda möjligheter och framtidsdrömmar. Till vår hjälp med detta har vi våra tre frågeställningar; Hur beskriver de ensamkommande flickorna sina erfarenheter av vägledning?, Hur ser de ensamkommande flickornas framtidsdrömmar ut, och har de förändrats sedan de kom till Sverige?, samt Hur ser de ensamkommande flickorna på sina möjligheter till arbete? Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi genomför intervjuer med fem ensamkommande flickor. Våra intervjuer har därefter analyserats utifrån Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont. Resultatet visar på att de ensamkommande flickorna framhåller vikten av utbildning i syfte att nå framtida yrkesdrömmar samtidigt som deras upplevda möjligheter att få ett arbete skiljer sig. Några har kvar samma yrkesdröm som i hemlandet medan några av flickornas yrkesdrömmar förändrats, av olika anledningar. Skolans studie- och yrkesvägledning uppges vara betydelsefull för eleverna, där lärarnas vägledande insatser särskilt framhålls.

The purpose of this examination paper has been to examine the situation for Swedish as a Second Language Programs in relationship to their interaction with the parents of the stu-dents. This case study was performed at two schools in the county of Stockholm. A com-parative analysis of both national and local documents for school governance was used to analyse the contents for incidents of parental involvement in schooling. Furthermore, qualitative semi-structured interviews were carried out with five staff-members holding key positions. The findings of the study are that schools tend to practice parental involve-ment only to the level that it is recommended in the national documents. As Sweden has a growing population of citizens with a foreign background it is vital that schools are in the forefront of the move to include these citizens in a manner which behoves a democratic equal society.

I den här studien har en naturvetenskaplig laboration genomförts som en gemensam aktivitet för en gymnasieklass som läser Biologi 1 och en språkintroduktionsklass som läser NO. Aktiviteten har sedan utvärderats med avseende på elevernas tillägnande av det naturvetenskapliga innehållet, deras användande av naturvetenskapligt språk, vilka kommunikationsvägar som uppstod, elevernas försök till samarbete, samt elevernas och lärarnas subjektiva upplevelser. Studien visade att den här typen av aktiviteter är genomförbara på ett mycket heterogent elevunderlag avseende både etniska-, sociala och förkunskapsmässiga faktorer. De naturvetenskapliga laborationerna har därmed en potential i att fungera som verktyg både i ämnesinlärning och som arena för integration. Vidare visade studien på behovet av kommunikationsverktyg utöver listor med ämnesspecifika ord och begrepp både för elever med svenska som andraspråk och med svenska som modersmål. För utveckling av det naturvetenskapliga språket föreslås en utförligare uppföljning av laborationsaktiviteten än den som gjordes inom ramen för den här studien.

Syftet med denna studie har varit att undersöka språkanvändning och språkideologier i och utanför skolan bland flerspråkiga elever som läser på språkintroduktion. Frågeställningen var 1) Hur porträtterar flerspråkiga elever sin språkanvändning i en skolkontext och vilka språkideologier kan identifieras? 2) Hur porträtterar flerspråkiga elever sin språkanvändning utanför en skolkontext och vilka språkideologier kan identifieras? 3) Vilka skillnader och likheter finns i elevers språkanvändning och språkideologier beroende på kontext? Metoden bestod av att eleverna först färglade två språkporträtt för respektive kontext och sedan genomfördes en semistrukturerad intervju med dem. Materialet bestod av fem språkporträtt och tre transkriberade intervjuer. Resultatet visar att språkanvändning och språkideologier mellan de två kontexterna skilde sig; skolkontexten domineras av svenska i större utsträckning än utanför skolkontexten och skulle kunna härledas till språkhierarkier, en stat – ett språk- ideologin eller standardspråkideologin. Språkanvändning utanför skolkontexter präglas av andra språk än svenska. Ofta lyser svenskan med sin frånvaro. Detta skulle eventuellt kunna härledas till modersmålsideologi. Studiens huvudsakliga slutsats är att en inkludering av elevers flerspråkighet i skolan skulle vara önskvärd. / <p>På grund av den rådande covid-pandemin skedde opponeringen på distans. Därför står adressen och lokalen nedskriven enligt följande: "Digitalt i zoom". </p>